Hoppa till huvudinnehåll Sök Logga in Bli medlem

Barnmorskans historia är allas vår historia

Det har funnits utbildade professionella barnmorskor i Sverige sedan 1700-talet.  Svenska Barnmorskeförbundet bildades 1886 och 1888 utgavs det första numret av tidskriften Jordemodern.

De första kända barnmorskorna

Kvinnor har i alla tider hjälpt varandra vid födandet. I 2:a Mosebok 1:a kapitlet berättas om hjälpkvinnorna Siphra och Pua. Under fångenskapen i Egypten befallde farao att alla barn skulle dödas. ”Men hjälpkvinnorna fruktade Gud och gjorde icke som konungen i Egypten hade sagt till dem, utan läto barnen leva”. Från antikens Grekland är en barnmorska känd, filosofen Sokrates mamma Phanarote. Sokrates inspirerades av sin mors arbete och kallade sin filosofi ”majeutik” som var det grekiska ordet för förlossningskonst. Sokrates filosofi var att inte ge människor svaren utan att förlösa deras tankar.

Jordgummornas arbete regleras –
det svenska barnmorskeväsendet historia

Den första kyrkoordningen för jordgummor kom år 1571. Collegium Medicum (föregångaren till Socialstyrelsen) bildades år 1663 och ålades kontrollen av jordgummorna. År 1686 utfärdades en förordning att Stockholms barnmorskor skulle genomgå utbildning, examineras av stadsläkaren och avlägga ed till Magistraten. Jordegummornas ed uti Stockholm kom år 1711. Den 14 oktober 1777 gav Kungl Maj:t ut ett rikstäckande Reglemente för Jorde-Gummorne. Äldre benämningar på barnmorskor har varit hjälpgummor, jordgummor och jordemödrar.

Barnmorskeförbundets grundare

Barnmorskan Johanna Bovall Hedén (1837–1912) grundade Svenska Barnmorskeförbundet. I november 1885 bildades Göteborgs Barnmorskesällskap. Det första allmänna barnmorskemötet hölls den 12, 13 och 14 Juli 1886 i Stockholm. Grunden till Svenska Barnmorskeförbundet var lagd och Sveriges första kvinnliga yrkesförening, ett yrkesförbund med rötterna i det gamla skråväsendet. Johanna Bovall Hedén tog initiativ till att starta facktidskriften Jordemodern – Månadsskrift för Barnmorskor, i vilken hon skrev under pseudonymen Syster Stork.

Jordemodern – Barnmorskeförbundets tidskrift

Jordemordern utkom med sitt första nummer år 1888. Redaktör var doktor Wretlind som också hade äganderätt till tidningen. Barnmorskeförbundets grundare Johanna Hedén blev en flitig skribent i tidningen under de första åren, framför allt känd för sina så kallade Storkbrev. År 1928 övertas äganderätten till Jordemodern av Svenska Barnmorskeförbundet. Alla utgivna nummer av Jordemodern finns på Kungliga Biblioteket i Stockholm.

Barnmorskebroschen Livets träd

I Svenska Barnmorskeförbundets emblem finns ett stiliserat träd med tre grenar, tre rötter, fyra frukter och en tupp i den triangelformade kronan. Triangeln är en helig livstriangelform och tuppen uppmärksammar vaksamheten som ska ge oss förmågan att vårda dem vi möter med säkerhet och trygghet. Att barnmorskornas emblem innehåller en trädsymbolik är delvis ett arv från fornnordisk mytologi men också från en allmän livsträdssymbolik.

Emblemet har varit vår barnmorskebrosch sedan 1945 då de nordiska länderna beslutade sig för en gemensam trädsymbol. Broscherna tillverkas och emaljeras för hand i Kuressaare i Estland i Sporrongs egen fabrik som är kvalitets- och miljöcertifierad. Emblemets färger är blått, grönt och guld.

Lästips

300 år i livets tjänst

I boken 300 år i livets tjänst – Sveriges barnmorskor 300 år (2011) skriver barnmorskor, författare, läkare, historiker och forskare om den svenska barnmorskans historia. Boken finns översatt till engelska 300 years in the service of life (2013).

Statens offentliga utredningar

Arkiv och samlingar

Svenska Barnmorskeförbundets handlingar och övriga samlingar finns på TAM-arkiv.
Läs mer om arkivet och Svenska Barnmorskeförbundets historia: Med källorna till Svenska Barnmorskeförbundets historia (TAM-arkiv).

Barnmorska berättar

Barnmorskor egna berättelser och nutida personliga skildringar av livet som barnmorska är morgondagens historia. Inför jubileumsåret 2011 samlade Svenska Barnmorskeförbundet/Jordemodern in levnadsberättelser av barnmorskor under uppropet: Barnmorska – skriv och berätta! Till uppropet användes en frågelista för insamling av yrkesminnen. Inskickade berättelser har lämnats till TAM-arkiv för arkivering. Några av berättelserna har publicerats i redigerad form i Jordemodern och i jubileumsboken 300 år i livets tjänst (2011).

Vidare läsning

  • Svenska BarnmorskorHuvudredaktör Professor Birger Lundqvist, Esselte AB, Stockholm 1940.

     

  • Maternal Mortality in Sweden, avhandling, Ulf Högberg, Umeå universitet, 1985.

     

  • Jubileumsskrift Svenska Barnmorskeförbundet 1886–1986. En exposé över förbundets 100-åriga historia, Margareta Wallman (förbundsordförande 1974–1976 och ansvarig utgivare för Jordemodern 1972–1982) i samarbete med Ellen Erup (förbundsordförande 1944–1968), 1986.

     

  • Helena Malhiems Barnmorskelära år 1756, Pia Höjeberg, Hälsopedagogik HB 1995.

     

  • Barnmorskan och läkaren: kompetens och konflikt i svensk förlossningsvård 1870–1920 Lisa Öberg, Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen (1996).

     

  • Makt, motstånd och förändring : Vårdens historia speglad genom det svenska barnmorskeväsendet 1663–1908 Christina Romlind, Uppsala universitet (1998).

     

  • Folkhemmets barnmorskor: Den svenska barnmorskekårens professionalisering under mellan- och efterkrigstid Lena Milton, Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Historiska institutionen (2000).

  •  

    The Decline in Maternal Mortality in Sweden, Ulf Högberg (2004)
    American Journal of Public Health 94(8):1312-20 DOI:10.2105/AJPH.94.8.1312

  •  

    Syster Stork Barnmorskan Johanna Bovall Hedén 1837–1912 Liv och skriftställning, Pia Höjeberg, Carlssons 2007.

     

  • Maktfyllda möten i medicinskarum. Debatt, kunskap och praktik i svensk förlossningsvård 1960–1985. Christina Jansson, Sekel Bokförlag, Lund 2008. 320 s., ill. English abstract. ISBN 978-91-85767-25-0.

  •  

    Jordemor – Barnmorska och barnaföderskaFödandets historia, Pia Höjeberg, Carlssons 2011 tredje omarbetade utgåvan, första utgåvan: Gidlunds 1981.

  •  

    De frimodiga – Barnmorskor, födande och kroppslighet på 1700-talet, Kirsi Vainio-Korhonen, Svenska Litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 2016.

  •  

    För det allmänna bästa. Ett kungligt sällskap mellan stat och marknad under 250 år. Kungl. Sällskapet Pro Patria. 1766–2016, Atlantis bokförlag (2016).

     

  • Den Swenska Wälöfwade Jordgumman, Johan von Hoorn, 1697.

  • Den Swenska Wälöfwade Jordegumman, Johan von Hoorn, 1723.