Aktuell myndighetsinformation

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets, TLV

Peter Karlsson, odontologisk utredare/tandläkare hos TLV, hälsade välkommen och introducerade programdeltagarna. Först ut på scenen var Elena Borsci från TLV, som föredrog de ändringar i det statliga tandvårdsstödet som trädde i kraft redan den 15 januari 2023. Av betydelse för tandhygienister var det framför allt de nya åtgärderna 213 och 214 för kvalificerat rådgivande samtal som infördes för sjukdoms- eller smärtprevention samt att rubriceringen för åtgärderna 313 och 314 ändrades till kvalificerat rådgivande samtal vid sjukdoms- eller smärttillstånd, i enlighet med den terminologi som används i Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för tandvård.

Därefter tog Achilleas Kitsoulis, TLV, över stafettpinnen och redogjorde för kommande ändringar i tandvårdsstödet från den 15 januari 2024. Regel A.1 Dokumentation kompletteras med att all röntgenundersökning ska vara berättigandebedömd. Sedan tidigare ska skäl för röntgenundersökningen dokumenteras i patientens journal vid användning av åtgärderna för kompletterande röntgenbilder som inte ingår i undersökningsåtgärderna. Värt att uppmärksamma är att när åtgärderna 113 och 114 används, ska utöver undersökningsfynd, skäl för undersökningen dokumenteras i journalen. Inledningstexten till åtgärder i 100-serien förtydligas med att åtgärderna kräver ett fysiskt besök på mottagningen och att eventuell kontakt med patienten, fysiskt /analogt / digitalt, före det bokade besöket ingår i priset för undersökningsåtgärden. Ett förtydligande görs även att skanning av bettet endast för dokumentation, liksom sedan tidigare fotografier, ingår i priset för undersökningsåtgärderna. Användning av åtgärderna 141 och 142, analoga / digitala studiemodeller är endast tillåtet för behandlingsplanering, när detta är indicerat. En glädjande nyhet är att ordet information i rubriken för informations- och instruktionsåtgärderna 201, 311 och 312 byts till rådgivande samtal. Även det en förändring till följd av de nationella riktlinjerna för tandvård. Det förtydligas också att åtgärderna tillämpas för en dialog med patienten. Till sist, med relevans för tandhygienister, införs nya åtgärder för distanskontakt via videolänk inom 200-, 300- och 600- serierna. Före användning av dessa åtgärder ska vårdbehovet ha diagnosticerats vid ett fysiskt besök där även en bedömning av att behandlingen är lämplig att utföra på distans - givetvis dokumenterad i journalen.  Ett mycket användbart tips är att starta med patientens tillstånd vid sökning i kusp.tlv.se, då visas alla åtgärder som är tillåtna att använda för det aktuella tillståndet. Tag kontakt med din journalleverantör om din digitala journal inte fungerar på samma vis!

Jonas Samuelsson, TLV, berättade om huvuddragen i höstens rapport Uppföljning av tandvådsmarknaden mellan 2019 och 2022. Rapporten behandlar enbart den tandvård som skett inom det statliga tandvårdsstödet, cirka 60 procent av tandvårdsmarknaden. Resterande andel består nästan till lika delar av den regionfinansierade tandvården, drygt 20 procent, och den rent kosmetiska. Patienterna står för 65 procent av kostnaderna inom det statliga tandvårdsstödet. Staten lägger årligen ut 6,9 miljarder kronor varav 4,7 miljarder går till högkostnadsskyddet och så lite som en procent till Särskilt tandvårdsbidrag, STB. Resterande 2,1 miljarder går till det allmänna tandvårdsbidraget, ATB. En trend är att besöksfrekvensen minskar och att det totalt utförs mindre mängd tandvård inom det statliga tandvårdsstödet än före pandemin. Privattandvården tycks ha återhämtat sig helt och utför lika mycket tandvård 2022 som 2019 medan Folktandvården låg på knappt 80 procent av sin produktion inom det statliga tandvårdsstödet jämfört med 2019. En annan trend är att de stora privata vårdgivarna tar marknadsandelar både från Folktandvården och från små privata vårdgivare. Implantattandvård ökar på bekostnad av reparationer, rotbehandlingar och tandstödd protetik. Vad gäller prissättningen råder det stor regional variation både inom Folktandvården och privat. Vårdgivarnas priser ökar i högre takt än vad referenspriserna gör. Ju dyrare behandling desto större är avvikelserna från referenspriserna och de stora privata vårdgivarna avviker mest.  Andelen patienter som betalar mycket över referenspriset fortsätter att öka, var tredje patient betalade minst 20 procent mer än referenspriset för sin tandvård 2022. Till sist ses en oroande trend att antalet kliniskt verksamma allmäntandvårdstandläkare och antalet tandhygienister har börjat att minska. Rapporten finns att läsa i sin helhet på tlv.se.

Peter Karlsson avslutade förmiddagen med att berätta om att TLV får in ett ökande antal frågor från patienter, framför allt via Tandpriskollen. Han klargjorde även att inga åtgärder i tandvårdsstödet får rapporteras av tandsköterskor, det är enbart legitimerad tandvårdspersonal som är behörig att rapportera in.

Försäkringskassan

Sophia Nyzelius, verksamhetsutvecklare hos Försäkringskassan (FK), inledde eftermiddagens föreläsningar med lite blandad information om vad FK har och har haft på sin agenda. FK har redovisat två regeringsuppdrag tillsammans med Socialstyrelsen, SoS, respektive Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Det ena regeringsuppdraget handlade om hur FK och SoS bättre kan samverka så att FK kan få tillgång till HOSP, SoS:s register över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal och personal med bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska. Vid FK:s kontroll 2017 uppdagades att av de knappt 25 000 behandlare som hade skickat in ersättningsbegäran till tandvårdsstödet sedan det startade 2008 saknade nästan 7800 personer legitimation. Därför önskar sig FK en automatiserad legitimationskontroll mot HOSP i samband med anslutning till tandvårdsstödet och vid ersättningsbegäran. Det andra regeringsuppdraget handlade om hur FK och IVO kan förstärka sitt samarbete och ta fram metoder och arbetssätt, så att aktörer som avsiktligt eller oavsiktligt gör fel i tandvårdsstödet snabbare blir upptäckta. Vid en noggrannare analys visade det sig att 369 av de  1920 vårdgivare, som var anslutna till tandvårdsstödet, inte hade registrerat sin verksamhet hos IVO (obligatoriskt!). Och det fanns 965 vårdgivare i registret hos IVO, som inte var anslutna till tandvårdsstödet. Det sistnämnda antyder att IVO behöver städa upp i sitt register, eftersom vårdgivare inte tycks ha avanmält sin verksamhet när de lagt ned den (även det obligatoriskt!). Här föreslår FK att en vårdgivare måste vara registrerad hos IVO för att kunna ansluta sig till tandvårdsstödet och att FK ska kunna inhämta den informationen digitalt. FK vill även att det utreds om en tillståndsplikt införs för tandvårdsföretag.

Vidare berättade Sophia Nyzelius om några fall av tandvårdsföretag som, enligt FK, felaktigt och gravt har utnyttjat tandvårdsstödet och som FK har avanslutit eller planerar att avansluta. På förekommen anledning förtydligades att den enda gång en vårdgivare får skicka in en förfrågan till FK om var en person befinner sig i högkostnadsskyddet eller om personen har kvar sitt ATB (check-patient) är när vårdgivaren står inför att behandla en patient och behöver beräkna ett korrekt pris för den tandvård patienten planeras att få eller redan har fått (§1 SFS 2008:145, §14 SFS 2008:193).

-----------------

Försäkringskassan tillhandahåller ett informationspaket, där du som vårdgivare eller behandlare kan uppdatera dig om reglerna i det statliga tandvårdsstödet:

• Informationspaket – det statliga tandvårdsstödet - Försäkringskassan (forsakringskassan.se)

Detaljerad information om vilka underlag som ska skickas in vid en efterhandskontroll beroende på vilket sätt vårdgivaren fått betalt av patienten:

• Ekonomiska underlag som ska skickas in vid efterhandskontroll av tandvårdsstödet - Försäkringskassan (forsakringskassan.se)

Under 2023 har FK gjort cirka 3000 slumpmässiga efterhandskontroller varav 70 procent saknade fullständiga underlag. Ekonomiska underlag saknades i 61 procent av fallen. Andra brister var helt saknad eller bristande dokumentation av utförd vård eller att man använt felaktiga tillstånd respektive åtgärder. Om vårdgivaren inte kompletterar med de efterfrågade handlingarna återkrävs hela beloppet som betalats ut från tandvårdsstödet.

Strålsäkerhetsmyndigheten

All verksamhet där det används joniserande strålning styrs av Strålskyddslagen samt de författningar som beslutas av Strålsäkerhetsmyndigheten. Myndigheten hör organisatoriskt hemma under miljödepartementet. Den representerades av Anna Rundquist, som redogjorde för innehållet i den revidering av föreskrifterna för tillståndspliktig verksamhet inom odontologisk röntgen (SSMFS 2018:1, SSMFS 2018:5) som gjorts - en del trädde i kraft den 1 november 2023, andra delar kommer att träda i kraft den 30 april 2024. Tandvårdsverksamheter som enbart har stationär utrustning för intraoralt bruk och som maximalt har en rörspänning på 75 kV omfattas av regelverket för anmälningsplikt (SSMFS 2018:2). Detta regelverk kommer att revideras under 2024.

EU-direktivet 2013/59 Euratom (strålskyddsdirektivet) säger att alla verksamheter som omfattas ska tillsynas minst vart femte år, ett krav som Strålsäkerhetsmyndigheten inte kan uppfylla. Under 2023 gjorde de en uppföljning av den granskning av berättigandeprocessen inom barn- och ungdomstandvård, som gjordes 2022. Dessutom granskades berättigandeprocessen hos privata verksamheter med tillstånd för CBCT. Anna Rundquist poängterade att det inte är tillåtet att i sin marknadsföring på förhand tala om hur många röntgenbilder som ingår i undersökningen. Alla röntgenundersökningar ska vara berättigandebedömda och ske på individuell indikation. Privatpersoner har uppmärksammat SSM på otillåten marknadsföring. Tyvärr har Strålsäkerhetsmyndigheten inte möjlighet att följa upp alla tips.

Läkemedelsverket

Tillsammans för patientsäkerheten var rubriken på Ellenor Winquists, Läkemedelsverket (LMV), föredrag. LMV är den myndighet som utfärdar föreskrifter och som utövar tillsyn avseende medicintekniska produkter (utrustningar och material) och tandteknik (specialanpassade produkter). All medicinteknik som används inom EU ska vara CE-märkt, det vill säga tillverkaren garanterar att produkten uppfyller alla krav enligt gällande regelverk. Ellenor Winquists ambition är att få fler inom tandvården att anmäla avvikelser med medicintekniska produkter samt tandteknik och därmed bidra till en säkrare vård. Vårdgivare är skyldiga att anmäla negativa händelser både till LMV och tillverkaren (HSLF-FS 2021:52), men när LMV samkört rapporterade avvikelser till LÖF (regionernas ömsesidiga försäkringsbolag) visade det sig att endast en bråkdel hade anmälts till LMV. Efter att vårdgivaren gjort sin anmälan är det tillverkaren som ska utreda och vidta åtgärder medan LMV utövar tillsyn över tillverkaren och andra ekonomiska aktörer. Exempel på anmälningar från vården, vilka lett till åtgärder: en tandläkarstol som löpte amok och plötsligt fällde ned ryggstödet, zirkonium med sprickor i grundmaterialet, svensk manual saknades, guttaperkapoints med fel dimension riskerade att spräcka tanden och magnetfästet till sugslangen som råkade stänga av patientens pacemaker.

Anmälan görs i ett webbformulär på LMV:s webbsida:

• Anmälan om negativa händelser och tillbud med medicintekniska produkter (lakemedelsverket.se)

Socialstyrelsen

Sist ut för dagen var Åsa Olsson från Socialstyrelsen, som rapporterade om tillgång och efterfrågan på legitimerad tandvårdspersonal och vad som kan påverka. Varje år publicerar Socialstyrelsen det Nationella planeringsstödet (NPS), som ska ge en lägesbild över tillgången på hälso- och sjukvårdspersonal. För 2022 rapporterade 16 regioner att de hade brist på tandhygienister och tandläkare, med stora regionala skillnader. De enda regioner som uppgav att de inte hade någon brist var Stockholm och Västra Götaland, VGR (tandhygienister och tandläkare), Uppsala (tandläkare) samt Västmanland (tandhygienister).

Utmaningar för tandvården är att vi befinner oss mitt i en generationsväxling. Framför allt i Folktandvården ses en brist på rutinerade tandläkare, med kompetens att ta sig an hela behandlingspanoramat med fler remitterade patienter till specialisttandvård som följd. Yngre tandläkare vill specialisera sig tidigare och lämnar allmäntandvården. Får få erfarna handledare och mentorer för introduktion av nyutbildade. Vidareutbildning, fortbildning och forskning har blivit eftersatt.

Systempåverkande faktorer för kompetensförsörjning (WHO) är utbildningarnas kvalitet, relevans och dimensionering; arbetsgivarnas attraktivitet; huruvida det finns utrymme för lokalt utvecklingsarbete, fortbildning, forskning; i vilken omfattning man kan uppgiftsväxla och utveckla multidisciplinära team i verksamheterna eller IT och annan infrastruktur. Efterfrågan på tandvård påverkar också såsom ökade förväntningar hos patienter, större glapp mellan vilken vård som är möjlig att utföra och som faktiskt kan utföras, en åldrande befolkning och förändrade sjukdomspanoraman.

Socialstyrelsen fortsätter att utveckla det nationella planeringsstödet. Data kommer att samlas in från flera aktörer än HR-avdelningarna ute i landet och SCB:s yrkesregister kommer att samköras med HOSP. Tandvården får ett helt eget avsnitt med fördjupningar såsom vem som gör vad, introduktion till det kliniska arbetet, incitament för erfarna att handleda yngre kollegor, glapp mellan utbildning och vad som förväntas i det kliniska arbetet och större privata kedjors roll i utbildningsuppdraget. Nästa version av NPS utkommer i slutet av februari 2024.

Sammanfattningsvis var det en mycket innehållsrik dag.

Text: Marie Sand, styrelseledamot STHF