Ett kreativt systerskap

– Vi har en gemensam ateljé där vi kan måla, men oftast blir det att vi målar var för sig. Vi kan bli lite ineffektiva när vi är i ateljén samtidigt, vi pratar för mycket, säger Lena.

Vid 24 års ålder studerade de båda till barnmorska. De har sedan dess följts åt i yrkeslivet och i snart 30 år har de arbetat som barnmorskor på förlossning/bb i Sundsvall. De har dessutom varit varandras barnmorskor när de fött sina respektive tre barn.

- Vi tillhör inventarierna på jobbet, våra kollegor börjar nog tröttna på oss när vi dessutom finns i dubbel uppsättning, skrattar Linda.

Lena berättar att hon tidigt visste att hon ville bli barnmorska.

– Jag minns att vi lånade en barnbok som var från 70-talet, ”Per, Ida och Minimum”. Den beskrev ingående med färgglada bilder hur barn blev till. Jag tyckte väl det var spännande och på den vägen är det. Att få vara med om de mest omvälvande ögonblicket i livet känns fantastiskt även fast jobbet är tufft ibland och man har ett stort ansvar.

För Linda var målet att bli barnmorska inte lika självklart men något hon aldrig ångrat.

– Det är ett jobb som kan vara lika underbart som det kan vara krävande och sorgligt. Det gäller att du har bra kollegor för att orka vara kvar i yrket. Min största roll är att vara ett bra stöd och skapa trygghet för de människorna vi tar hand om oavsett om det är en kvinna som föder eller vårdas för något annat, säger Linda.

Inspiration till sina målningar hämtar systrarna från allt som solen lyser på och allt som får dem att må bra. Det kan vara allt från en skugga på väggen till en resa, ett foto, arbetet eller en film. Lena berättar om hur det går till när en tavla kommer till.

– Vi väljer det motiv vi känner för och inspireras av och sen är det bara att måla så länge man vill. Därefter får syrran ta över och då har hon fria händer.  Är det något man känner man är extra nöjd med så säger man det direkt annars är det risk för att det blir övermålat. Det är nog grejen att göra det tillsammans som gjort att vi blivit modiga och utvecklats. Det är precis som med barnmorskeriet, man är aldrig fullärd utan lär sig något nytt hela tiden. Vi har dessutom en mamma som är konstnär. Hon är vår största kritiker, säger Linda...

Läs hela texten i Jordemodern nr 2 2026