Amning är ett klimatsmart val

Internationella barnmorskeorganisationen ICM har sedan tidigare tagit fram ett flertal rapporter om hur klimatet påverkar den sexuella och reproduktiva hälsan. Under Den stora klimatdemonstrationen 2026 i Stockholm valde Svenska Barnmorskeförbundet bland annat att lyfta amning som en del i arbetet för att uppnå FN:s globala mål för hållbar utveckling till 2030. 

Amningens hälsoeffekter är väl kända. Vad som däremot är mindre känt är dess betydelse ur ett klimatperspektiv. Ett växande forskningsunderlag visar att amning har lägre klimatpåverkan än industriellt producerad mjölkersättning.

Användningen av mjölkersättning är hög och ökar snabbt, bland annat på grund
av oetisk och oreglerad marknadsföring som påverkar både föräldrar och vårdpersonal. Mjölkersättning medför utsläpp från bland annat produktion, förpackning, distribution, transporter, uppvärmning av vatten, tillredning, flaskor,
sterilisering och avfall. Mjölkersättningens klimatavtryck är drygt dubbelt så stort som amningens, även när den ammande mammans ökade behov
av mat räknas in.

Amningsstödet behöver stärkas och individualiseras så att varje individ kan uppfylla sina egna mål med amningen. Amning är inte enbart den ammande förälderns ansvar, utan kräver kollektiva insatser som tar hänsyn till ojämlikhet i samhället. Detta skulle förbättra hälsan, minska hälso- och sjukvårdskostnaderna och bidra till en positiv klimatomställning.

Barnmorskan har ett betydande inflytande över de blivande föräldrarnas beslut att
amma och över hur väl amningen kommer att fungera. Barnmorskan har också
en viktig roll i att skydda, stödja och främja amning hos blivande och nyblivna
föräldrar som har för avsikt att amma. Professionell barnmorskevård kan stärka förutsättningarna för amning och samtidigt bidra till ökad överlevnad, hälsa och välbefinnande för både mamma och barn.

Tre evidensbaserade råd till dig som barnmorska
1. Lyft handmjölkning som ett verktyg. Ge gravida kunskap om handmjölkning
och när det kan vara användbart som en del av det övriga amningsstödet.

2. Skydda den första tiden efter födelsen. Möjliggör direkt och oavbruten hudmot-hud-kontakt mellan mamman och barn under de första 90–120 minuterna efter födelsen. Låt barnet ostört genomgå de nio instinktiva stadierna
från födelse till amning.

3. Prioritera den ammandes egen bröstmjölk vid tillmatning. Om tillmatning ordineras, ge i första hand urmjölkad råmjölk eller bröstmjölk från den ammande. Om detta inte finns tillgängligt, överväg donerad bröstmjölk före mjölkersättning.

Text: Erica Solheim Vice ordförande Svenska Barnmorskeförbundet sammankallande Svenska Barnmorskeförbundets
Etiska råd

Kristin Svensson, Senior universitetsbarnmorska, spec amning, PhD

Referenser
— Pérez-Escamilla R, Tomori C, Hernández-Cordero S, et al. Breastfeeding: crucially important, but increasingly challenged in a market-driven world. Lancet.
2023;401(10375):472–485. Tillgänglig via: doi:10.1016/S0140-6736(22)01932-8.

— Andresen EC, Hjelkrem AR, Bakken AK, Andersen LF. Environmental
impact of feeding with infant formula in comparison with breastfeeding.
Int J Environ Res Public Health. 2022;19(11):6397.
Tillgänglig via: doi:10.3390/ijerph19116397.

— Karlsson JO, Garnett T, Rollins NC, Röös E. The carbon footprint of breastmilk substitutes in comparison with breastfeeding. J Clean Prod. 2019;222:436–445.
Tillgänglig via: doi:10.1016/j.jclepro.2019.03.113.

Internationella koden för marknadsföring av bröstmjölksersättning
Att följa den internationella koden för marknadsföring av bröstmjölksersättning innebär bland annat att inte ta emot besök, varken fysiska eller digitala, från representanter för barnmatsföretag. Vårdpersonal bör inte ta emot gratisprover
på hydrolysat eller andra produkter, gåvor eller informationsmaterial från företag som marknadsför barnmat.

WHO-koden förbjuder även reklam av all barnmat, bröstmjölksersättningar och liknande produkter som kan konkurrera med amning under småbarnsåren,
samt nappar och nappflaskor. Deltagande i utbildningar som anordnas eller
sponsras av barnmatsföretag avråds, eftersom det finns en risk för indirekt marknadsföring.

WHO och UNICEF hänvisar till globala data som visar att marknaden för bröstmjölksersättning har vuxit snabbt. Den globala försäljningen mer än
fördubblades mellan 2005 och 2019, från cirka 1 till 2,1 miljoner ton, samtidigt som användningen ökade i stora delar av världen. WHO beskriver idag modersmjölksersättning som en global industri värd omkring 55 miljarder USdollar årligen.
Källa: who.se/publications