Vad händer just nu kring tiotandvården?

I tandvårdslagen föreslår regeringen att behovs- och solidaritetsprincipen införs, det vill säga att den som har störst behov ska ges företräde och att akuta fall ska ges förtur till tandvård.

I lagen om statligt tandvårdsstöd föreslår regeringen att tandvårdsstödet kompletteras med ytterligare ett stöd, en så kallad särskild tandvårdsersättning, utöver ATB, STB och det nuvarande tandvårdsstödet som benämns allmän tandvårdsersättning. Vidare vill regeringen att det i lagen införs en definition för vad som avses med vårdgivarens pris och en skrivning om att vårdgivare som är anslutna till det statliga tandvårdsstödet ska vara skyldiga att erbjuda vård inom det särskilda tandvårdsstödet så till vida det inte finns särskilda skäl som talar emot. Allmän tandvårdsersättning kommer inte att vara ersättningsberättigande för tandvård som ingår i den särskilda tandvårdsersättningen. Patientavgift i den särskilda tandvårdsersättningen föreslås utgöras av en viss andel av referenspriset (eller vårdgivarens pris om det är lägre) och vårdgivaren erhåller resterande andel, det vill säga en prisreglering införs. Lagen ska träda i kraft den 1 januari 2026.

I lagen om ersättning för kostnader för vård utförd i annat EES- land inom det särskilda tandvårdsstödet anser regeringen att en prisregleringen inte kan införas.

I lagrådsremissen sägs ingenting om vilka patienter som ska omfattas av tandvårdsstödet , vilken tandvård som ska ingå eller vilka procentsatser för ersättning som ska gälla. Detta menar regeringen ska föreskrivas i förordning eller av den myndighet regeringen utser. Under förutsättning att riksdagen antar den kommande propositionen har regeringen uttalat att:

• den särskilda tandvårdsersättningen ska omfatta personer som är 67 år eller äldre.
• åtgärder till följd av tillstånd inom tillståndsserierna 3000, 4000 och 5000 ersätts. För oss tandhygienister innebär förslaget att sjukdomsbehandling kommer att ingå men inte åtgärder vid förhöjd risk för sjukdom.
• ny protetik bakom tandposition fem inte ingår.
• vårdgivaren ersätts med 90 procent av referenspriset (eller vårdgivarens pris om det är lägre), resterande tio procent betalas av patienten. Därav benämningen tiotandvård.
• Tandvård som inte ingår i den särskilda tandvårdsersättningen även fortsättningsvis kommer att ingå i det nuvarande stödet med två nivåer av högkostnadsskydd, exempelvis protetik i molarområdena och undersökningar.

Lagrådet, som består av domare från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen, granskar att lagförslagen inte interfererar med befintliga regler och har nu lämnat sitt utlåtande. I stort sett har lagrådet inget att invända mot förslaget. Lagrådet menar att regeringens förlag om ett kommuntypstillägg till vårdgivaren, baserat på var patienten är folkbokförd, måste regleras som en egen ersättningsform i lagen. Lagrådet anser även att regeringens förslag om att en prisreglering för vård utförd i annat EES-land inte ska gälla inte är tillräckligt berett eftersom remissinstanser inte har givits möjlighet att uttala sig om förslaget. Lagrådet har även formulerat om regeringens definition av vad som menas med vårdgivarens pris.

Nästa steg mot tiotandvård är nu att regeringen formulerar en proposition till riksdagen att ta ställning till och att detaljerna därefter formuleras i förordning och / eller föreskrifter.