Vad händer i frågan om lönetransparensdirektivet?
I mars 2026 meddelade regeringen att införandet av EU:s lönetransparensdirektiv i svensk lagstiftning skjuts upp. I stället för att börja gälla senast den 7 juni 2026 är målet nu att reglerna ska träda i kraft den 1 januari 2027. Men trots förseningen kan delar av direktivet ändå få betydelse redan från den 8 juni i år – och då inom offentlig sektor. Vår förbundsjurist Sophie Silverryd reder ut vad som gäller.
Lönetransparensdirektivet är ett EU-direktiv som ska motverka osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män och stärka principen om lika lön för lika arbete. Det innebär bland annat större insyn i hur löner sätts för både arbetssökande och anställda. Även om den svenska lagstiftningen dröjer kan vissa delar av direktivet alltså ändå få direkt effekt inom offentlig sektor.
Direkt effekt – vad är och innebär det?
Om ett direktiv inte införs i nationell lagstiftning i tid kan vissa regler i direktivet ändå börja gälla mellan medborgare och det offentliga. För att det ska inträffa krävs att regeln är precis, tydlig och ovillkorlig. Den som har sista ordet om vilka regler i ett direktiv som får direkt effekt är EU-domstolen i Luxemburg. Men innan de meddelar sin dom finns det fortfarande en viss osäkerhet.
Hur påverkas mina rättigheter?
Regler i lönetransparensdirektivet som skulle kunna få direkt effekt är dels förbudet för en arbetsgivare att under rekryteringsprocessen fråga en arbetssökande vad den tidigare har haft i lön, dels skyldigheten för arbetsgivare att informera arbetssökande om tänkt ingångslön eller om löneintervallet för jobbet den sökt.
Varför gäller det offentlig sektor och inte privat?
Direkt effekt gäller endast på offentlig sektor eftersom offentliga arbetsgivare ses som en förlängning av den regering som inte infört direktivet i tid. Det har hänt att EU-domstolen även ansett att privat sektor omfattats av direkt effekt men det är ovanligt och i detta fall osäkert.
Undrar du något?
Kontakta oss gärna om du har frågor eller funderingar.