Hoppa till huvudinnehåll SRATs logotype Sök Logga in Bli medlem

En bredare utrikespolitik behöver främst en stärkt Utrikesförvaltning

Magnus Nordström, ordförande för Utrikesförvaltningens personalförening och förbundsordförande för fackförbundet SRAT, har skrivit en replik på Björn Jerdéns debattartikel i DN debatt som publicerades den 14 september 2026.

I DN debatt den 14 september, publicerade Björn Jerdén vid Utrikespolitiska institutet, med rubriken ”Vi fastnar i schabloner när för få begriper utrikespolitiken” om att göra utrikespolitiken både synligare och bredare vilket jag helt bejakar. Som ordförande för SRAT:s medlemsförening, Utrikesförvaltningens Personalförening, studsade jag dock på att rollen som Utrikesförvaltningen, dvs. UD och våra ca 100 utlandsmyndigheter, idag har, knappt nämndes eller problematiserades.

Mycket av det Björn önskar finns redan men enligt min mening behövs det främst mer resurser för att på ett hållbart sätt ha förmåga att personalförsörja verksamheten. En verksamhet som måste verka allt snabbare och samtidigt försiktigare i dagens alltmer osäkra och komplexa värld. Antalet liberala demokratier minskar, den regelbaserade världsordningen som gynnar små länder som Sverige är hårt ansatta och väpnade konflikter rör nu vår egen säkerhet direkt. En verksamhet som behöver mer närvaro utomlands.

Nedan finner ni min replik till Björns artikel. 

 

Magnus Nordström

Ordförande för Utrikesförvaltningens personalförening och förbundsordförande för Fackförbundet SRAT

Replik på Björn Jerdéns debattartikel i DN 14 september 2026:

Det är med intresse jag läser Björn Jerdéns artikel och jag håller helt med om att utrikespolitiken kommer att kräva mer uppmärksamhet under lång tid framöver. I min fackliga roll har jag insyn i det svenska samhällets olika sektorer. Det finns nästan inget yrke eller profession i SRAT och Saco som inte direkt påverkas av skeenden i vår omvärld. Trots detta får utrikespolitiken, precis som Jerdén skriver, litet utrymme i debatt och politik.

Jerdén lyfter behovet av utbyte med Utrikesförvaltningen men också att det är en särpräglad struktur som behöver lite mer frisk luft. Artikeln förmedlar tyvärr känslan av gammal schablon om vad vi gör och varför – den föråldrade synen måste bemötas.

Jag välkomnar expertis men ser också en poäng att som ordförande för Utrikesförvaltningens största personalförening, med nästan 30 års erfarenhet i bagaget, förklara vår struktur.

Utrikesförvaltningen består av Utrikesdepartementet och ca 100 utlandsmyndigheter. Vi är utlandsstationerade för att mottagande länder vill och accepterar att vi verkar på deras mark. Detta gör vi för att vi ska kunna ha direkt mänsklig kontakt och dialog. Ett arbete på utlandsmyndighet är minst sagt mångfacetterat då vi – ibland så få som två kollegor – förväntas representera hela den svenska staten och stödja Sveriges intressen inom alla sektorer. Från den enskilde medborgaren på resa till stora svenska företag såväl som våra intressen i internationella samarbeten. Vi håller många hundratals olika nödvändiga långsiktiga relationer levande med en omvärld som aldrig sover och vars skeenden och kriser ofta är svåra att nedprioritera trots att resurserna är begränsade. Vi roterar mellan olika uppdrag just för att utveckla den bredd som Björn menar behövs. Bredden finns redan hos Utrikesförvaltningens personal.

Kunskap, analys och internationell kompetens är avgörande förmågor, men för att uppnå verklig effekt behöver det kompletteras med det diplomatiska hantverket: att bygga förtroende, förstå andra aktörers intressen, hitta gemensamma lösningar och skapa långsiktiga relationer.

Detta arbetar mina kollegor med varje dag, ofta långt hemifrån. I beredskap att ständigt byta arbetsuppgifter, ändra prioriteringar och att flytta till ett annat, helt nytt land. Situationen och förutsättningarna delar de med sina familjer. Det innebär ofta en uppoffring för partners i förlorad livsinkomst, karriär och pension och barn som ofrivilligt får byta skolor och vänner. Möjligheten till ett privatliv är också starkt begränsat – som utsänd diplomat ses vi ofta som Sveriges företrädare dygnet runt. Pressen på mina kollegor ökar förstås i takt med osäkerheten i omvärlden.

Jag delar Björn Jerdéns förhoppning om att framtida regeringar ger utrikespolitiken större uppmärksamhet. Men förmåga till den bredd som önskas måste också kräver ökade resurser till Utrikesförvaltningen och bättre förutsättningar för dem som representerar Sverige utomlands. 

 

Om Utrikesförvaltningens personalförening

UPF är föreningen för dig som arbetar som kvalificerad tjänsteman, specialist eller chef inom Utrikesdepartementet.

Exempel på roller är baspersonal, kansli-/departementssekreterare, kansliråd eller ambassadör.

Läs mer om UPF