Logo Logga in Bli medlem

Avtalsordlista

Det är inte alltid enkelt att ha koll på vad alla ord och uttryck kopplade till avtal och avtalsrörelser betyder. Här förklarar vi några av dessa.

A

AkademikerAlliansen

Den förhandlande fackliga parten där Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) eller Sobona är arbetsgivarpart. AkademikerAlliansen består av 16 Sacoförbund: Akavia, DIK, Fysioterapeuterna, KyrkA, Naturvetarna, Sjöbefälsföreningen, SRAT, Arbetsterapeuterna, Sveriges Arkitekter, Sveriges Farmaceuter, Sveriges Ingenjörer, Psykologförbundet, Skolledarförbundet, SULF, Veterinärförbndet och Tjänstetandläkarna.

Allmänna bestämmelser

I en bilaga till kollektivavtalet HÖK-T finns de allmänna bestämmelserna (AB 20). I de allmänna bestämmelserna finns en mängd olika bestämmelser alla andra arbetsvillkor utöver lön. Det är till exempel arbetstid, pension, trygghet, obekväm arbetstid och arbetsmiljö.

Allmängiltigförklaring

Staten kan upphöja ett dominerande kollektivavtal så att reglerna gäller som lag, till exempel när det gäller minimilöner. Allmängiltigförklaring av avtal finns inte på svensk arbetsmarknad.

Allmän visstidsanställning

En anställningsform som har bytt namn, se "särskild visstidsanställning".

Arbetsbrist

Skäl för uppsägning av ekonomiska eller organisatoriska orsaker, inte personliga skäl.

Arbetsfred

Kallas också fredsplikt. När ett kollektivavtal gäller får parterna inte gå ut i konflikt. Det går till exempel inte att varsla om strejk om det finns ett kollektivavtal tecknat mellan parterna som inte är uppsagt eller som löpt ut.

Arbetsledningsrätt

Arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet på din arbetsplats. Arbetsgivaren bestämmer över verksamheten men måste följa lag och regler i kollektivavtal.

Avtalskrav

De krav som fackförbund och arbetsgivarorganisationer lägger fram i kollektivavtalsförhandlingar. Förutom lön kan kraven gälla allmänna anställningsvillkor som pension, arbetstid och arbetsmiljö.

Avtalslöst tillstånd

Tiden från att ett kollektivavtal löpt ut tills ett nytt tecknas. Bara under ett avtalslöst tillstånd kan stridsåtgärder som strejk, lockout och blockad användas.

Avtalsperiod

Kollektivavtalets längd, vilket brukar sättas i månader. Detta gäller dock inte ett så kallat tillsvidareavtal, som löper kontinuerligt.

B

Blockad

Stridsåtgärd som innebär att facket sätter stopp för att visst arbete utförs på ett företag eller en enskild arbetsplats. Vanliga former är övertidsblockad och nyanställningsblockad.

F

Fredsplikt

Kallas också arbetsfred. När ett kollektivavtal gäller får parterna inte gå ut i konflikt. Det går till exempel inte att varsla om strejk om det finns ett kollektivavtal tecknat mellan parterna som inte är uppsagt eller som löpt ut.

Frivillig medling

Om parterna inte kan komma överens kan de begära frivillig medling av statliga Medlingsinstitutet.

H

Huvudavtal

Avtal som reglerar spelreglerna på arbetsmarknaden, vilka som är parter och hur förhandlingar ska gå till. Det mest kända är Saltsjöbadsavtalet från 1938. Under 2022 slöts ett huvudavtal mellan Svenskt Näringsliv, LO och PTK som reglerar villkor för anställningar, uppsägning och ger bättre förutsättningar för kompetensutveckling.

Huvudorganisationer

Paraplyorganisationer som samlar fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationer. LO, TCO, Saco, Svenskt Näringsliv och PTK.

Hemställan

Begäran. 

Hängavtal

Kollektivavtal direkt mellan en enskild arbetsgivare och ett fackförbund. Kan tecknas då arbetsgivaren inte är med i någon arbetsgivarorganisation. Namnet kommer av att avtalet liknar eller ”hängs på” det gängse kollektivavtal som råder i branschen.

I

Industriavtalet

Samarbetsavtal mellan facken och arbetsgivarna inom industrin som till exempel anger hur kollektivavtalsförhandlingarna ska gå till. Avtalet förutsätter att industrins avtal blir normerande för övriga förhandlingar på arbetsmarknaden. (Källa: Medlingsinstitutet)

Industrins märke

Den internationellt konkurrensutsatta industrin anses vara bäst lämpad att bedöma vilka kostnadsökningar den svenska ekonomin klarar. Därför utgör de kollektivavtal som industrins parter träffar en norm för lönekostnadsökningen i övriga avtal på arbetsmarknaden. Man säger att industrin sätter ”märket”. (Källa: Medlingsinstitutet)

K

Kollektivavtal

Juridiskt bindande överenskommelse mellan fackförbund och arbetsgivarorganisation och en viktig del av den svenska arbetsmarknadsmodellen. Innehåller överenskommelser om bland annat löneprocess, arbetstid, tjänstepension och semester. På en arbetsplats utan kollektivavtal saknas många förmåner och anställdas möjligheter till inflytande är generellt mindre.

L

Lagen om anställningsskydd (LAS)

Lag som anger regler för anställningsformer, anställningsskydd och turordningsregler vid uppsägningar.

Lockout

Arbetsgivares stridsåtgärd, vilket innebär att arbetstagare stängs ute från sitt arbete utan lön. Är ofta arbetsgivares respons på ett varsel om strejk.

Lokala förhandlingar

Förhandlingar mellan fack och arbetsgivare på arbetsplatserna.

Lönebildning

Den process som avgör hur lönerna sätts. Lönebildningen sker både på nationell och lokalnivå, och påverkas av en rad faktorer så som avtal, lagar, konjunkturläge för enskilda företag och samhället i stort.

Lönediskriminering

Skillnad i lön som beror på faktorer som inte är sakligt grundade, till exempel kön, etnicitet eller funktionsvariationer. Se också ”osakliga löneskillnader”.

Löneglidning

Löneförändring som avviker i procent från det som industrins så kallade märke anger. Anställda kan få både positiv eller negativ löneglidning, det vill säga få både mindre eller högre löneökningar än det gängse på arbetsmarknaden.

Lönekartläggning

Kartläggning av löner på en arbetsplats för att upptäcka eventuella osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Arbetsgivarens skyldighet att göra dessa kartläggningar regleras i diskrimineringslagen. (Källa: Medlingsinstitutet)

Lönerevision

Lokal löneförhandling och översyn av lönerna på en arbetsplats.

Lönesamtal

Ett samtal som förs mellan anställd och lönesättande chef. En uppföljning av utvecklingssamtalet där individen har möjlighet att lägga fram frågor om prestation, arbetssituation och kompetensutveckling och diskutera löneutveckling.

Lönespridning

De skillnader som finns mellan de anställdas löner på en arbetsplats, i en viss profession eller i samhället i stort. Ett vanligt mått på lönespridningen är kvoten mellan 90e och 10e percentilen. En kvot på två anger då att de tio procent som har högst lön tjänar minst dubbelt så mycket som de tio procent som har lägst lön.

Löneutrymme

Det beräknade ekonomiska utrymmet för löneökningar i samhället eller i en verksamhet.

Löneväxling

Anställda kan minska sin lön i utbyte mot en förmån som extra tjänstepension eller semesterdagar. Regleras i avtal som ofta sluts på en arbetsplats.

Massuppsägning

När anställda kollektivt säger upp sig på grund av missnöje.
Bedöms ofta vara en ”otillåten stridsåtgärd” som kan leda till att både individer och fackförbund får betala skadestånd. Individer som gjort en otillåten stridsåtgärd kan bli uppsagda.

Medarbetaravtal

Gemensamt kollektivavtal som gäller alla medarbetare på arbetsplatsen oavsett om man arbetar i produktion eller som tjänsteman.

Medling

Försök att ena fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationer som inte kan nå en överenskommelse. Den statliga myndigheten Medlingsinstitutet tillsätter medlare när parter gemensamt begär det eller när det är risk för stridsåtgärder.

Medlingsinstitutet

Statlig myndighet som utser medlare i arbetstvister. Medlingsinstitutet ska också arbeta för en väl fungerande löne­bildning och ansvara för den officiella lönestatistiken.

Minimilön

Finns i en del kollektivavtal och kallas också lägstalön eller ingångslön. I sifferlösa avtal, som HÖK-T och RALS-T finns inga minimilöner eftersom inga lönenivåer anges. I Sverige finns ingen lagstadgad minimilön, som finns på flera håll i världen. Läs mer om ”sifferlöst avtal”.

Märket

Den internationellt konkurrensutsatta industrin anses vara bäst lämpad att bedöma vilka kostnadsökningar den svenska ekonomin klarar. Därför utgör de kollektivavtal som industrins parter träffar en norm för lönekostnadsökningen i övriga avtal på arbetsmarknaden. Man säger att industrin sätter ”märket”. (Källa: Medlingsinstitutet)

O

Omställningsavtal

Avtal om vad som ska göras för dem som förlorar jobbet vid neddragningar.

Opo

Opartiska ordförande. En privat variant av medlare som finns i industriavtalet och som går in i förhandlingarna om parterna inte kommit överens en månad innan avtalet löper ut.

Osakliga löneskillnader

Skillnader i lön som kan hänföras till andra än sakliga faktorer. Osakliga löneskillnader innebär skillnader som beror på exempelvis kön, etnicitet eller funktionshinder. Motsatsen, en saklig lönesättning, utgår från löneprinciperna i kollektivavtalet och kan bland annat handla om yrkeserfarenhet, prestation, utbildningsnivå.

Otillåten stridsåtgärd

Kan röra sig om flera olika kollektiva aktioner på en arbetsplats. Till exempel en strejk som bryter ut trots att det finns ett gällande kollektivavtal (”vild strejk”) eller att många anställda säger upp sig samtidigt i protest. Kan leda till att både individer och fackförbund får betala skadestånd. Individer som gjort en otillåten stridsåtgärd kan bli uppsagda.

P

Parter

Arbetsmarknadens parter är fackförbunden och arbetsgivarnas organisationer. Parterna sköter bland annat de centrala kollektivavtalsförhandlingarna. Ibland ingår många fackförbund i centrala samarbeten som AkademikerAlliansen när det gäller kommuner och regioner och Saco-S när det gäller statlig sektor.

Pensionsväxling

Anställda kan minska sin lön i utbyte mot pensionsförmån som extra tjänstepension. Regleras i avtal som ofta sluts på en arbetsplats.

Prolongering

När ett kollektivavtal förlängs utan förändringar.

Provanställning

En tidsbegränsad anställningsform på maximalt sex månader. Huvudregeln är att provanställningen ska övergå till en fast anställning(tillsvidareanställning) när prövotiden gått ut.

R

Reallön

Skillnaden mellan löneutveckling och inflation – alltså ett mått på hur mycket av löneökningen som blir kvar i plånboken sedan man räknat bort inflationen. (Källa: Medlingsinstitutet)

Reallöneökning

Lönerna ökar mer än inflationen. En reallöneökning är
mellanskillnaden mellan löneökningen i procent och samhällets inflation i procent. Är skillnaden negativ är det i stället en reallöneminskning.

Retroaktiv lön

Den avtalade lönenivån gäller även bakåt i tiden från att den gamla överenskommelsen löpt ut.

Rörlig lön

En del av lönen som ofta är kopplad till prestation, resultat eller
arbetstidens förläggning.

S

Saco-S

Förhandlande facklig part där Arbetsgivarverket är arbetsgivarpart. (Statlig sektor) Saco-S består av 19 Sacoförbund: Akademikerförbundet SSR, Akavia, DIK , Fysioterapeuterna, Sveriges Arbetsterapeuter, KyrkA, Lärarnas Riksförbund, Naturvetarna, Sjöbefälsföreningen, SRAT, Sveriges Arkitekter, Sveriges Farmaceuter, Sveriges Ingenjörer. Läkarförbundet, Psykologförbundet, Skolledarförbundet, SULF, Sveriges Veterinärförbund och Tjänstetandläkarna. Saco-S styrelse leder det löpande arbetet och består av tolv ledamöter. Representantskapet är Saco-S högsta beslutande organ.

Semesterväxling

En förmån som ofta förhandlas fram lokalt. Anställda får rätt att byta sitt semestertillägg, (den extra ersättningen under semester) mot fler lediga dagar. Ofta ger de lokala avtalen om semesterväxling 5 - 6 extra semesterdagar på ett år.

Sifferlöst avtal

Kollektivavtal som inte sätter siffror eller procent för den årliga
löneökningen. Lönen sätts ”utan centralt angivna nivåer” i Kollektivavtalen för akademiker inom stat, region och kommunal sektor, (RALS-T och HÖK-T) är sifferlösa avtal. Lönen ska sättas individuellt och baserat på erfarenhet, kompetens och prestation.

Stranda

När fack och arbetsgivare inte kan komma överens kan förhandlingarna avbrytas i oenighet – stranda.

Strejk

En stridsåtgärd som innebär att arbetstagarna inte arbetar – ”lägger ner sitt arbete”. Fackförbund kan bara varsla om strejk när det råder avtalslöst tillstånd. Läs också mer om ”vild strejk”.

Strejkkassa

De pengar fackförbund har avsatt för att betala ut ersättning till strejkande medlemmar när det råder konflikt på ett avtalsområde.

Strejkbrytare

Person som utför arbete trots att strejk råder. Har historiskt även kallats svartfot.

Stridsåtgärder

Strejk, blockad eller lockout. Se mer om dessa begrepp separat. Fack eller arbetsgivare kan bara varsla om stridsåtgärder när ett kollektivavtal inte längre råder, på grund av att avtalet sagts upp eller löpt ut.

Särskild visstidsanställning

En tidsbegränsad anställning på maximalt ett år. Arbetsgivare behöver inte ha motiv, till exempel att det är ett vikariat, för att anställa med särskild visstidsanställning.

Tarifflön

Lön som bygger på till exempel anställningstid och inte på prestation.

Tidsbegränsad anställning

Samlingsnamn för anställningsformer med en bestämd tidpunkt då anställningen ska upphöra. Regleras i Lagen om anställningsskydd (LAS) eller i kollektivavtal. Kan vara allmän visstidsanställning, vikariat, säsongsarbete eller anställning för arbetstagare över 67 år.

Tillsvidareanställning

Det formella namnet på en fast anställning och är huvudregel på svensk arbetsmarknad. Avtal som gäller tills vidare kan sägas upp av arbetsgivaren eller den anställde med en reglerad uppsägningstid. Arbetsgivaren måste dock ha ”saklig grund” för att avsluta anställningen.

Turordning

Regler i Lagen om anställningsskydd (LAS) som anger i vilken ordning anställda kan sägas upp om det råder arbetsbrist. Grundregeln är sist in först ut, men möjlighet till undantag finns.

Turordningslista

Kan göras vid förhandlingar om uppsägning på grund av arbetsbrist. Fackförbund och arbetsgivare förhandlar fram en lista på vilka avsteg som ska göras från principen ”först in – sist ut” enligt reglerna i Lagen om anställningsskydd (LAS). Lagen reglerar hur många undantag som kan göras.

V

Varsel

Förvarning. I avtalssammanhang betyder det att parterna varslar om
stridsåtgärder en viss tid innan de ska börja gälla. Arbetsgivare kan också varsla om uppsägningar på grund av arbetsbrist.

Vild strejk

En strejk som bryter ut trots att det finns ett gällande kollektivavtal, det vill säga ett avtal som inte är uppsagt eller gått ut. Kallas för ”otillåten stridsåtgärd” och kan leda till att både individer och fackförbund får betala skadestånd. Individer som deltagit kan bli uppsagda.

Visstidsanställning

Samlingsnamn för anställningsformer med en bestämd tidpunkt då anställningen ska upphöra. Regleras i Lagen om anställningsskydd (LAS) eller i kollektivavtal. Kan vara särskild visstidsanställning, vikariat, säsongsarbete eller anställning för arbetstagare över 67 år.

Y

Yrkande

Ett avtalskrav som fack eller arbetsgivare har inför en förhandling av ett kollektivavtal. I avtalsrörelser bestämmer parterna ibland ett datum då de presenterar sina krav för varandra, för medlemmar och för allmänhet. Parterna ”växlar yrkanden”.

Saknar du något ord?

Listan är till för att fyllas på! Hör av dig till oss om du tycker att något som borde finnas med saknas: kansli@srat.se