Hoppa till huvudinnehåll Sök Logga in Bli medlem

Gör plats för logopeder i vårdteamen

Publicerad: 2026-10-08 22:23

Logopedförbundet debatterar tillsammans med Afasiförbundet och logopeden och forskaren Marika Schütz.

Debattartikeln har publicerats i följande tidningar (senast uppdaterad 2026-10-08)

Sundsvalls tidning 2026-09-26, NordSverige 2026-09-25, Norrbottenkuriren 2026-09-29, VLT 2026-09-30, Ekuriren 2026-09-30,  Dala-demokraten 2026-10-01,  Tidningen Ångermanland 2026-10-03, Ljusnan 2026-10-04, Östersunds-posten 2026-10-05, Corren 2026-10-07, Barometern 2026-10-08

 

Läs hela debattartikeln här:

Gör plats för logopeder i vårdteamen

Logopeder har en central funktion i bedömningar av barn och unga som har medfödda funktionsnedsättningar som rör språk och kommunikation. De har en lika viktig funktion vid förvärvade hjärnskador och sjukdomar som drabbar mitt i livet. Med stigande ålder får dessutom allt fler personer behov av en logoped. Logopeder gör livsviktiga sväljbedömningar och ger stöd för kommunikation.

Ändå saknas logopeder ofta i vårdteamen som finns inom rehabilitering och primärvård. Logopederna finns som regel på specialiserade kliniker på landets sjukhus.

I Sverige antog Socialstyrelsen nya nationella riktlinjer Vård vid stroke 2018. I dem finns två högt prioriterade åtgärder för personer som fått afasi efter en stroke. Personer med afasi ska ges tillgång till intensiv språklig träning och närstående ska få kommunikations-partnerutbildning. Detta har implementerats i alltför låg utsträckning. Både internationell och svensk forskning visar tydligt att en kombination av dessa två insatser ger mycket goda resultat.

Personer med afasi som fått en stroke ska:

• Ges hög intensitet i behandlingen under kortare perioder.

• Närstående ska involveras att stötta med hjälp av bra samtalsstrategier för vardagen.

• Varierande träningsformer ska skräddarsys efter förmåga där personen med afasi ges individuell träning, träning i grupp eller digital språklig träning.

• Ett helhetsperspektiv ska tillämpas på individen där även psykosociala aspekter som lågt självförtroende, depression och isolation adresseras

Idag fungerar det ofta tvärtom. Enskilda får i bästa fall ett antal tillfällen av glest inbokade träningstillfällen och närstående skickas hem med en broschyr. För personerna innebär det ofta en mycket tuff tillvaro där man lämnas till att leta sig fram, hamnar i isolation som ofta skapar psykisk ohälsa hos både den som har afasi och den närstående. Arbetskamrater, vänner och släkt kontaktar inte personen med afasi när man ”i alla fall inte kan prata”.

Det finns stora vinster i att effektivisera insatser och rehabilitering med utgångspunkt i den omfattande forskningen som finns inom det logopediska området. När logopeder blir en självklar del av vårdteamen inom kommun, primärvård och rehabilitering kommer de ge många positiva ringar på vattnet. Delaktigheten kommer att öka bland personer med afasi och också behandlingsnyttan. Med förbättrad kommunikation ökar den psykiska hälsan. Det gäller också alla de barn, unga, vuxna och äldre som av andra skäl behöver träffa en logoped.

Se till att logopeder ges en självklar plats i vårdteamen, det lönar sig.

Marika Schütz, med doc och logoped, Uppsala universitet

Lilian Larsson, Förbundsordförande Afasiförbundet

Kerstin Wiström, Förbundsordförande Logopedförbundet