Kliniska riktlinjer
Logopedförbundet stöttar arbetsgrupper som tar fram evidensbaserade, kliniska riktlinjer för svenska förhållanden, bland annat genom handboken "Att utveckla kliniska riktlinjer". Förbundet ombesörjer även att nya kliniska riktlinjer granskas, publiceras och sprids.
Kliniska riktlinjer inom logopedi
Att vara legitimerad logoped innebär att man är skyldig enligt bästa tillgängliga evidens och beprövad erfarenhet. Kliniska riktlinjer, framtagna av erfarna forskare och kliniker som systematiskt granskat och utvärderat aktuell vetenskaplig litteratur, kan vara en stor hjälp i arbetet. Riktlinjerna ska underlätta det kliniska arbetet för hälso- och sjukvårdspersonal genom att ge stöd och vägledning kring vilka metoder som bör vara rådande inom ett visst område. Kliniska riktlinjer är vägledande men inte obligatoriska och de kan/bör utgöra utgångspunkten för framtagande av vårdprogram för specifika diagnoser/områden.
Arbetsbeskrivningar
Nationellt överenskomna arbetsbeskrivningar för olika logopediska fält leder till ökad likvärdighet och kan vara till hjälp i opinionsbildning för tillskapande av nya tjänster.
Bedömningsmaterial
Sammanställt av trakeostomigruppen inom det nationella dysfaginätverket
Översättning av International Dysphagia Diet Standardisation Initiative, ramverk och testmetoder.
Andra svenska riktlinjer
Övrigt
Innehåller bland annat utredningsmodell, exempel på utlåtande, underlag för utredning. Framtagen av en arbetsgrupp bestående av bland andra logopederna Markus Björnström och Jonas Walfridsson på uppdrag av Region Stockholm.
Logopedchefsföreningen tog 2021 fram riktlinjer för diagnosklassificering. Dokumentet innehåller bland annat förtydliganden gällande skillnaden mellan att ställa och klassificera diagnos enligt ICD-10-SE, huvuddiagnos kontra bidiagnos samt exempel.