En jämlik tandvård kräver mer än goda intentioner
Sveriges Tandhygienistförening ser med stor oro på det nu aktuella förslaget om ”tiotandvårdsreformen” som går mot en realitet. Trots goda intentioner finns det en risk att resultatet blir det motsatta – lägre kvalitet, sämre tillgänglighet och en förvärrad arbetsmiljö för tandvårdspersonalen.
Tandvården står redan inför betydande utmaningar. Det råder akut brist på tandhygienister och många verksamheter har svårt att både rekrytera och behålla personal. En reform som inte tar hänsyn till dessa realiteter riskerar att få negativa konsekvenser – inte bara för personalen, utan i slutändan även för patienterna.
STHF välkomnar förslag som stärker tandvårdens jämlikhet, särskilt för dem med störst behov. Men reformer måste bygga på behovsstyrda insatser, där patientens faktiska munhälsa styr vården – inte administrativa modeller eller ekonomiska ramar som riskerar att snedvrida prioriteringarna.
En långsiktigt hållbar tandvård kräver även stabil finansiering. Om ekonomin inte följer med ambitionerna, är risken stor att vården urholkas. Det leder inte bara till längre väntetider och sämre kvalitet, utan även till att personalen, inte minst tandhygienister, får arbeta under alltmer ohållbara villkor.
Vi uppmanar därför beslutsfattarna att lyssna på professionen. Reformer måste utformas i nära dialog med dem som varje dag möter patienterna. Det behövs också tydliga mekanismer för uppföljning och utvärdering av hur reformen påverkar både vårdkvalitet, tillgänglighet och arbetsmiljö.
STHF står redo att bidra med kunskap och erfarenhet. Men vi säger också tydligt: riskera inte framtidens tandvård genom att fatta beslut som inte är förankrade i vare sig verkligheten eller i professionen. En jämlik tandvård kräver mer än goda intentioner – den kräver långsiktig, genomtänkt politik där både patienter och personal står i centrum.
Fouzieh Eliassy,
Ordförande, Sveriges Tandhygienistförening