Deltid – en lösning eller fälla?
Att gå ned i arbetstid blir för många ett sätt att hitta balans mellan arbete och fritid. Men medan vissa väljer deltid för att få mer tid till familjen, känner andra att de inte orkar arbeta heltid. En rapport från SRAT visar att förutsättningarna skiljer sig stort mellan olika yrkesgrupper.
Redan när du kommer hem från jobbet är du utmattad. Slut i huvudet, trött i kroppen. Men dagen är långt ifrån över. Barn ska hämtas, mat handlas, middag lagas, diskmaskin fyllas, tvätt hängas, och så vidare.
För många av medlemmarna som svarat på SRAT:s enkät om arbetstid och deltid är det här vardag. Pressen på arbetet är hög, vilket gör att det blir svårt att orka med mer än det allra nödvändigaste hemma.
Stora skillnader mellan yrkesgrupper
I SRAT:s rapport Är kortare arbetstid lösningen – och för vem? uppger nästan en tredjedel (29 procent) av de svarande att de arbetar deltid. Men skillnaderna mellan yrkesgrupperna är stora.
Särskilt tre yrkesgrupper sticker ut: 51 procent av optikerna, 46 procent av barnmorskorna och 42 procent av tandhygienisterna arbetar deltid. Bland flygtekniker är motsvarande siffra bara två procent och inom trafik och järnväg tre procent.
Ett tydligt mönster är att deltidsarbete är vanligare i kvinnodominerade yrken. Men bakom siffrorna döljer sig också en viktig skillnad: att arbeta deltid för att man vill, och att göra det för att man känner att man måste.
När deltid inte längre är ett fritt val
För vissa är deltid en uppskattad möjlighet att få mer tid till familj och fritid. Men för andra handlar det snarare om att orka med arbetet. Bland de deltidsarbetande barnmorskorna och tandhygienisterna anger omkring en tredjedel att arbetsbelastningen är för tung för att arbeta heltid.
En audionom berättar att hen varit sjukskriven två gånger för stress och utmattning och till slut bestämde sig för att gå ned i tid för att få en hållbar vardag.
Samtidigt visar enkäten att utmaningarna inte bara finns i yrken där många arbetar deltid. En medlem inom trafik och järnväg beskriver hur skiftarbete gör det svårt att få ihop livet när man arbetar kvällar och helger medan familj och vänner är lediga.
Vem betalar priset?
Att arbeta deltid kan göra vardagen lättare. Men det innebär också lägre lön och kan påverka den framtida pensionen. För den som själv väljer att gå ned i tid kan det vara en avvägning man är beredd att göra. Men för den som känner sig tvungen på grund av arbetsbelastningen blir situationen en annan.
Då riskerar deltid att bli en lösning på ett arbetsmiljöproblem som egentligen borde hanteras på arbetsplatsen. Den enskilde får mindre betalt för att orka med ett arbete som är för krävande på heltid.
Det väcker frågan om hur hållbart arbetslivet egentligen är, och vem som ska ta ansvar när arbetet tar för mycket energi.
I podden Facksnack pratar vi vidare om deltid, arbetsmiljö och återhämtning. Hör barnmorskan Erica Solheim berätta om varför hon själv behövde gå ned i arbetstid och SRAT:s förhandlare Tomas Björndahl om vad som behöver förändras.
Det här säger SRAT-medlemmar om att arbeta deltid
“Orken för annat på vardagar finns inte. Jag söker andra jobb utanför
tandvården för detta är inte hållbart.”
Tandhygienist
“Om jag inte skulle jobba deltid skulle det inte funka. Då är jag borta för
långa dagar och dumma tider.”
Optiker
“Min arbetsmiljö är så pass kognitivt krävande att jag helt saknar energi efter arbetsdagens slut. Det gör det svårt att orka med något efter jobbet utöver det allra mest nödvändiga.”
Arbetar inom Trafik och järnväg
“Känner mig ganska ofta otillräcklig. Håller ibland utbildning heldagar vilket gör det svårt att lämna/hämta på förskolan. Orken och hjärnkapaciteten räcker inte alltid till både till jobbet och familjeruljansen. Jag håller tummarna för att 6 timmars arbetsdag blir standard framöver."
Logoped
“På grund av oflexibilitet på jobbet går det ej att planera saker eller vara spontan. Allt måste planeras långt i förväg vilket inte håller.”
Logoped
Källa: fritextsvar från SRAT:s rapport Är kortare arbetstid lösningen – och för vem?