Otrygghet bakom vågen av stress

PSYKISK OHÄLSA ÖKAR bland unga i Sverige – och särskilt vad gäller kvinnor. Det berättar Anna Nyberg, docent i psykologi och ledare för forskargruppen Folkhälsa, arbetsliv och rehabilitering på Uppsala universitet.

– Vi ser det i skolåldern, men också i början av arbetslivet. Det är ett tydligt samhällsproblem, konstaterar hon.

Den slutsatsen stöds av en ny rapport från Saco. Där framgår det att kvinnor står för åtta av tio sjukskrivningar med stressdiagnos, och att sjukskrivningar som varar mer än två år har ökat med flera hundra procent sedan 2016. Särskilt utsatta är kvinnliga akademiker.

Precis som enligt Sacorapporten visar Anna Nybergs forskning att den växande ohälsan delvis är relaterad till arbetslivet.

– Det är svårare att komma in på arbetsmarknaden än tidigare, och det är tuffare där än vad det var för kanske trettio år sedan, med mycket projektanställningar och otrygga anställningar.

Just de osäkra villkoren är en stor fara. En av forskargruppens studier visar att depressiva symtom ökar i takt med upplevelsen av anställningsotrygghet.

– Särskilt yngre påverkas psykiskt. Även bland äldre finns det här sambandet, men det är svagare där.

Problemen på arbetsmarknaden är naturligtvis ingenting som endast gäller kvinnor. Inte heller svårigheter att hitta en bostad i de större städerna, vilket också bidrar till den psykiska ohälsan. För just kvinnor i åldern upp till 35 år tillkommer dock ytterligare ett stressmoment som inte på samma sätt berör män: barnafödande.

– För kvinnor är det ett fönster som stängs: efter fyrtio blir det svårare att få barn. Så det är mycket som ska hända under de här åren, och många saker att tänka på.

Utöver det som rör anställningstrygghet har Anna Nyberg och hennes kollegor också tittat på en annan viktig faktor bakom den psykiska ohälsan bland unga: subjektiv social status. Begreppet relaterar till sådant som inkomst och utbildning, utseende och personlighet, social kompetens och bostad. Den enskilt viktigaste faktorn bland unga kvinnor är dock jobbet. Förändringar i yrkesposition – som att få ett nytt jobb eller avancera – har starkast koppling till hur individen upplever sin status i samhället.

– Eftersom många i den här åldern fortfarande håller på att etablera sig i arbetslivet blir yrket extra avgörande för hur de upplever sin plats i samhället. Här är också arbetsmiljön viktig: att ha bra arbetsvillkor och lång semester, och att kunna vara flexibel, höjer din status.

OCH HUR PÅVERKAR då denna status unga kvinnors psykiska hälsa? En av de studier som Anna Nyberg ligger bakom visar att när den upplevda sociala statusen ökar, minskar depressiva symtom. Det sambandet är starkare hos unga kvinnor än hos äldre. 

Av undersökningen framgår också att sociala medier och deras ofta idealiserande framställningar av andra människors liv riskerar att bekräfta en negativ självbild.

– Många av de kvinnor vi talade med berättade att de hade hittat strategier för att hantera det här. De som mådde bättre hade valt vilket innehåll de följer på sociala medier, och blockerat personer som de upplevde påverkade dem negativt.

SÅ VAD SKA VI då dra för praktiska slutsatserna av den här kunskapen, kopplat till arbetslivet? 

Vad gäller arbetsmiljödelen tycks fakta tala tydligt och med konkreta implikationer: anställningstrygghet har en positiv inverkan på unga personers välbefinnande oavsett kön. Det som gäller social status däremot, är ett betydligt mer komplext problem. Anna Nyberg och hennes kollegor har inte utvecklat några riktlinjer på den här punkten.

– Men det vi kan se är att särskilt unga människor är väldigt medvetna om vilken position de har i en hierarki, och det är något för chefer och arbetsgivare att tänka på, utöver arbetsmiljön. Frågan kräver varsamhet.

TEXT: TIM ANDERSSON