Stress ligger bakom allt fler sjukfall

FÖR GANSKA EXAKT ett år sedan gick det att läsa i Essens om SRAT:s arbetsmiljöundersökning ”Snöhögen av arbetsuppgifter smälter aldrig”. Den visade på stora problem med hög arbetsbelastning, lite tid för återhämtning
och dåligt stöd för chefer. En ny rapport från Afa Försäkring pekar åt samma håll. Antalet fall av långvarig sjukfrånvaro med psykisk diagnos ökar igen, efter att ha
minskat något sedan 2015. Störst är problemen bland anställda i kommuner och regioner, och värst drabbade är kvinnor

Undersökningen bygger på försäkringsärenden kring långvarig sjukfrånvaro med psykisk diagnos bland anställda inom kommuner och regioner samt privatanställda arbetare. Här återfinns SRAT:s medlemmar till exempel inom yrken som barnmorska, logoped, audionom, optiker och tandhygienist.
– Ofta är det undersköterskor och sjuksköterskor som lyfts när man talar om anställda i offentlig sektor. Men man kan se exakt samma trender inom våra medlemsgrupper, även om siffrorna inte är lika omfattande eftersom det inte rör sig om lika många anställda, säger Hanna Adlerteg-Melinder, förhandlare på SRAT.

»Det skapar en frustration att inte fullt ut
få använda sin kompetens.«

Den vanligaste psykiska diagnosen hos långtidssjuka är reaktion på svår stress och den har ökat under de senaste tio åren. Även depression och ångestsyndrom är vanliga. Tillsammans står de tre diagnoserna för 90 procent av alla sjukfall med psykisk diagnos.
– När det gäller förstämningsdiagnoser ser vi att våra medlemmar i vårdyrken är särskilt drabbade. Man har en gedigen utbildning och höga ambitioner, men förväntas ha ett good enough-perspektiv. Det skapar en frustration att inte fullt ut få använda sin kompetens, vilket i förlängningen kan leda till nedstämdhet, säger hon.

Allra högst är risken att bli sjuk med psykisk diagnos i åldrarna 36 till 45 år. Det gäller både kvinnor och män, men rapporten visar att kvinnor löper tre gånger så hög risk som män att bli långtidssjuka med diagnosen reaktion på svår stress. När det gäller förstämningssyndrom och ångestsyndrom är risken dubbelt så hög.

– Afa Försäkrings rapport säger ingenting om orsakssamband, men det är lätt att konstatera att 36–45 år är den ålder då flest har små barn och att det fortfarande är kvinnor som står för större delen av allt obetalt arbete i hemmet, säger Hanna Adlerteg-Melinder.

SAMTIDIGT SOM RAPPORTEN visar på en oroande utveckling, är det viktigt att se vad som döljer sig bakom siffrorna. Det menar Selene Cortes, kanslichef på Riksförbundet för social och mental hälsa.
– Begreppet psykisk ohälsa används ofta väldigt svepande och kan betyda allt från lättare oro och ångest till svåra psykiska diagnoser. Psykisk hälsa går inte att mäta som ett benbrott. Diagnoserna bygger till stor del på självskattningsfrågor.

Men att psykiskt lidande är svårt att mäta betyder inte att lidandet inte ska tas på allvar, understryker Selene Cortes.
– För att möta det stora samhällsproblemet psykisk ohälsa kan inte heller allt ansvar ligga hos individen. Det krävs olika insatser på olika nivåer samtidigt; i samhället i stort, hos arbetsgivarna och hos individerna.

När det handlar om utmattningssyndrom finns allt att vinna på att arbeta förebyggande.
– Det går att komma tillbaka till ett fullgott liv efter att ha gått in i väggen. Men det är enklare – och enligt forskningen mer framgångsrikt – att backa innan det gått så långt som till ett utmattningssyndrom, säger Selene Cortes.

»Det går att komma tillbaka till ett fullgott liv efter att ha gått in i väggen.«

Forskning visar att samtalsgrupper är effektiva för dem som fått en stressdiagnos - och även för de som befinner sig i riskzon.
– Att prata om hur man mår på jobbet är enormt viktigt. Verkligt arbetsgivaransvar är att skapa förutsättningar för att det ska vara möjligt, utan
negativa konsekvenser. Det finns många frågor att lyfta i grupp: vad som är kutym när det gäller arbetstider, att gå hem till sjuka barn, et cetera, säger Selene Cortes och avslutar:
– I ett samhälle där arbetsliv och privatliv alltmer flyter ihop måste det finnas plats att bara vara människa. Det kan inte bara vara arbetslivet som flyter ut i privatlivet, det måste gå andra vägen också. 

Text: Anne Ralf Hållbus

Bild: Sandra Johnson/Firefly