Kollektivavtalet - vad är det värt?
GRANSKNING: Modellen med avtal som gäller hela kollektiv på arbetsmarknaden är dominerande i Sverige. Den fungerar helt enkelt tillräckligt bra för båda parter. Men inget system är perfekt.
EN STOR MAJORITET av de anställda inom svensk arbetsmarknad arbetar under ett kollektivavtal. Det är ett avtal som reglerar olika delar i en anställning: lön, övertid, semester med mera. Avtalet tecknas mellan ett fackförbund och en arbetsgivarorganisation, eller en enskild arbetsgivare. Avtalet gäller alla berörda anställda och inte bara medlemmar i ett fackförbund – det vill säga hela kollektivet.
Man brukar uppskatta det till att 9 av 10 anställda har kollektivavtal. Bland SRAT:s medlemmar är andelen ännu lite högre – uppskattningsvis är det bara 4 procent av medlemmarnasom saknar kollektivavtal. Eftersom alla anställda av offentliga arbetsgivare (utom de allra högsta cheferna) omfattas av kollektivavtal, är det på den privata sidan som det ser lite olika ut. Och även för enskilda företagare utan anställda.
Det finns ett antal delar i den här modellen som löser problem på ett betydligt bättre sätt än vad lagstiftning skulle göra, anser Charlotta Stern, som forskar om den svenska modellen och är vd för forskningsinstitutet Ratio.
»Lagstiftning skulle bli mer
styltigt och mer ’one size fits all’.«
– Genom kollektivavtalen går det att göra lokala överenskommelser. Man kan anpassa arbetstid, schemaläggning och andra villkor som skapar en flexibilitet. Inte minst i tjänstemännens avtal finns det sådana öppningar som kan göra arbetslivet bättre. Lagstiftning skulle bli mer styltigt och mer ”one size fits all”.
Charlotta Stern ser också en annan positiv följdeffekt av förhandlingskulturen.
– Min hypotes är att förhandlandet bygger relationer vilket skapar tillit i systemet. Eftersom parterna måste vara överens och ta kostnaderna för sina beslut skapar det här även en samhällsekonomisk vinst.
Det här är ett kollektivavtal
- Ett kollektivavtal är en paketlösning som reglerar saker som lön, övertid, semester med mera.
- Avtalet tecknas mellan ett fackförbund och en arbetsgivarorganisation, eller en
enskild arbetsgivare. - Alla på arbetsplatsen med kollektivavtal omfattas. Alltså även de som inte är medlemmar i ett fackförbund, visstidsanställda, vikarier med flera.
- Att vara medlem i ett fackförbund innebär dock inte att man har kollektivavtal
om ett sådant inte finns på arbetsplatsen. - Det finns cirka 650 kollektivavtal i Sverige.
- I Sverige omfattas 9 av 10 anställda av kollektivavtal.
- Arbetsgivaren betalar normalt in 4,5–6 procent av din månadslön (2024) på upp till 47 625 kronor till tjänstepensionen. Dessutom 30–31,5 procent på lönen över det. En lön på 35 000 kr per månad kan ge 18 900kr–25 200 kr per år i sparande.
Går det att säga vad kollektivavtalet är värt för individen?
– Det går kanske att räkna på men det är inte helt enkelt. Däremot är de viktigaste delarna för individen saker som tjänstepension och försäkringar. Rent ekonomiskt är tjänstepensionen värd mycket. De här förmånerna är grundbulten. De går att få även utan kollektivavtal, men man riskerar att gå miste om dem. Att man får ett paket där mycket ingår förenklar livet för många och skapar trygghet, säger Charlotta Stern.
Stefan Strömqvist, förhandlare på SRAT lyfter också fram tjänstepension och försäkringar.
– I princip är det tjänstepensionen som avgör hur ekonomin blir när du är pensionär. Utan tjänstepension måste man ha en motsvarande lösning. Och att man är försäkrad vid arbetsskada till exempel, är det nog inte alla som tänker på förrän något händer, säger han.
DET FINNS ETT ANTAL kända problem med kollektivavtalsmodellen, som fackförbunden inte så ofta pratar om. Charlotta Stern pekar på att den bara värnar de som är ”insiders” och därmed skapar ”outsiders”.
»Det finns grupper som står utanför den
här modellen och som ingen bryr sig om.«
– Det finns grupper som står utanför den här modellen och som ingen bryr sig om. Jag tycker inte att modellen klarar integrationsfrågan på något bra sätt och inte heller de som är arbetslösa.
Stefan Strömqvist håller med om att det finns grupper som hamnar utanför systemet, vilket inte är bra. Han påpekar dock att förhandlingsmodellen påverkar hela arbetsmarknaden indirekt eftersom arbetsgivare utan kollektivavtal förhåller sig till det så kallade märket.
En annan svaghet som Charlotta Stern pekar på är en inlåsningseffekt.
– Som jag ser det hämmar det dynamiken på arbetsmarknaden. Det blir också problem när nya branscher och yrken växer fram. Avtalen är inte skapade för att Ica-anställda ska arbeta med posthantering, för att ta ett exempel. Kollektivavtalen blir ett lite konstigt sätt att dela in arbetsmarknaden på.
Vad tror du om framtiden för modellen?
– Jag tänker jättemycket på det och ser att det kan bli svårt över tid. Fackligt engagemang och lojalitet finns inte på samma sätt som tidigare. En styrka med modellen är möjligheterna till lokala villkor. Men hur går det med det om det lokalfackliga engagemanget minskar? Om jag var ett fackförbund skulle jag fundera mycket på den frågan.
– Därför tror jag att förmånerna kring pension och försäkring blir väldigt viktiga tillsammans med avtal som fokuserar på schyssta villkor. Då kanske modellen kan fungera även utan starka lokala fackklubbar.
TEXT: PER CORNELL