Illustration: Team Hawaii
Kan chefen tvinga dig att träna?
SPANING: Träning verkar kunna ge positiva effekter i arbetslivet. Nu vill allt fler arbetsgivare införa obligatorisk friskvård.
Varje fredag klockan 11.00 stänger Björn Borg kontoret en timme. Då är det dags för de anställda att dra på sig sportkläderna. Förra veckan var det gruppträning, löpning, och stretchövningar. Nu blir det boxning, berättar Henrik Bunge, vd på företaget.
Att arbetsgivare erbjuder tid eller bidrag för friskvård har vi vant oss vid. Björn Borg har dock gått ett steg längre och gjort träningen obligatorisk. Och det är man inte ensam om. De senaste åren har ett antal arbetsgivare gått samma väg. Uppmärksammade exempel är Lidingö kommun, som har experimenterat med obligatorisk friskvård för äldreomsorgspersonal, och det kommunala bolaget Kalmar Vatten, där träningen skrevs in i befattningsbeskrivningarna och lönekriterierna.
Ytterligare ett är skoföretaget Icebug i Göteborg. Där nöjer man sig inte längre med ett träningstillfälle i veckan, utan har utökat till tre timmar.
– Vi lägger otroligt stor vikt vid hållbarhet, i alla led: mänskligt, ekonomiskt och planetärt. Och vi lutar oss mycket mot forskning: Vad behöver människan för att må bra fysiskt och psykiskt? WHO:s rekommendationer är lätt pulshöjande aktivitet tre dagar i veckan, och det är det som vi har gått på, berättar Lhina
Segerbo, people and culture manager. Hon önskar att det fanns bättre verktyg
för att mäta mjuka resultat, säger hon, men kontinuerliga självskattningsundersökningar visar att samarbetsförmågan, produktiviteten
och lojaliteten har ökat sedan de införde tre träningsdagar.
– Det vi kan sätta en datapunkt på är sjukfrånvaron. Efter ett och ett halvt år hade
den sjunkit med ungefär 30 procent, och där ligger vi kvar.
Hennes slutsats om positiva effekter får stöd av en studie som utfördes på folktandvården i Stockholm, där forskare följde 200 anställda med fysisk aktivitet på arbetsschemat: 2,5 timmars träning i veckan fick ned sjukskrivningarna med över 20 procent, samtidigt som den självskattade produktiviteten hos medarbetarna gick upp.
På Icebug kan man välja träningsform individuellt. En promenad i skogen är ett
alternativ för den som föredrar det framför tyngre ansträngningar.
På Björn Borg däremot sker motionen i grupp, men Henrik Bunge betonar att den ska vara tillgänglig.
– De gemensamma aktiviteterna ska vara inkluderande: alla ska kunna vara med, oavsett om man är elitidrottsman eller aldrig har tränat i hela sitt liv.
Ja, alla ska vara med. Även på regelbundna fystester, med armhävningar och 2 000 meters löpning. Kan man vägra? Nej.
– Vi ser träningen som ett arbetsmoment bland andra. Att säga nej blir då lite som att säga att man inte vill jobba med Excel. Vill du inte träna är det okej, men då kanske du inte ska vara på Björn Borg.
SOMLIGA FORSKARE, arbetsrättsexperter och ledarskribenter har invänt mot den obligatoriska träningen och menat att den är ett sätt för arbetsgivarna att inte bara köpa vår arbetsinsats utan också vår hälsa, och att den är ett led i växande vilja att kontrollera våra liv.
Henrik Bunge känner igen kritiken, men håller inte med om att Björn Borgs fyspass skulle vara integritetskränkande.
– Om du som individ vill vara någonstans där du bara behöver bry dig om dig själv, och alla beslut du tar bara har med dig själv att göra, och allting annat inkräktar på din integritet – visst, då är det väl integritetskränkande. Men då är ju allting annat som vi gör här det också.
»Vi ser träningen som ett arbetsmoment.
Att säga nej blir som att säga att man
inte vill jobba med Excel.«
Visst kan han fatta att det kan upplevas som socialt utmanande att träna med sina
kollegor och kanske att duscha tillsammans, men det finns sätt att komma runt sådana problem, enligt Henrik Bunge.
– Man kan ha separata duschar. Man kan stå längst bak när man tränar. Jag tror inte lösningen är att inte låta folk träna.
Fördelarna med fysisk träning är uppenbara, och att arbetsgivare vill ha högpresterande anställda och färre sjukskrivningar är inte konstigt. Många medarbetare är säkert också tacksamma för möjligheten att få röra på sig under arbetstid, utan möjlighet att prioritera väntande arbetsuppgifter.
MEN DE SOM INTE vill vara med då – kan de verkligen tvingas? Generellt sett inte, enligt Mats Eriksson, förhandlingschef på SRAT. På Försvarsmakten har man tre timmars träning i veckan, och anledningen är fyskrav som man måste leva upp till för att klara av sina arbetsuppgifter. Men inte ens där är det obligatoriskt, säger han.
Att det skulle vara möjligt att befalla friskvård, och särskilt utifrån ett mer allmänt hälsoperspektiv, har han svårt att se.
– Kravet för att du ska ha ditt jobb kan inte vara att du spelar innebandy med dina kollegor på torsdagar. Visst kan arbetsgivare styra friskvårdsbidraget mot en viss
träningsform. Men det är ovanligt, och det går fortfarande inte att tvinga
medarbetaren att nyttja bidraget.
Om man skulle få ett krav på sig om träning och inte vilja delta, rekommenderar han att man vänder sig till facket.
– Då kan vi föra ett resonemang och undersöka vad som egentligen står i anställningsavtalet och som eventuellt skulle möjliggöra för en arbetsgivare att komma med sådana krav.
TEXT: TIM ANDERSSON ILLUSTRATION: TEAM HAWAII