Logo Logga in Bli medlem

Ett stort antal personer väljer numera att kombinera jobb och pension. Var tredje 60-plussare är ”jobbonär”, som det kallas, eller planerar att bli det.

Tema jobbonärer: Därför vill allt fler jobba längre

Publicerad: 2023-11-29 00:00 • Uppdaterad: 2024-01-25 21:17

Attitydförändringar gör att fler pensionärer väljer att behålla ena foten i arbetslivet. Men i vissa grupper varken kan eller vill man fortsätta längre än nödvändigt.

Ett stort antal personer väljer numera att kombinera jobb och pension. Var tredje 60-plussare är ”jobbonär”, som det kallas, eller planerar att bli det.

– Varannan person som tar ut allmän pension före 65 års ålder har en arbetsinkomst. Andelen jobbonärer faller sedan med åldern, men är fortsatt hög, runt 30 procent bland 67–68-åringar. Oftast rör det sig om deltidsarbete.
Det berättar Johannes Hagen, nationalekonom på Jönköping University och delaktig i forskningsprojektet ”Digitalization of Pension Claiming in Sweden”, som studerar svenska pensionärers pensionsbeslut med data från Min Pension och SCB.

– En förklaring till att fler äldre jobbar vidare är att det har skett en normförändring hos arbetsgivare, som har blivit mer positiva till  äldre arbetskraft. Men det finns också ekonomiska incitament, som förstärkt jobbskatteavdrag för äldre. Även den lägre arbetsgivaravgiften spelar nog en viss roll. 

Och från arbetstagarnas perspektiv då – varför väljer de att fortsätta jobba, i stället för att njuta av pensionens ledighet? 
Enligt Johannes Hagen är svaret ofta helt enkelt att de tycker att det är kul. Jobbet skapar mening och arbetskamraterna en social gemenskap, och man vill vara med och bidra till samhället.

ANDERS BERNDT, förbundsdirektör på SRAT, är generellt positiv till det  växande antalet jobbonärer. Det är bra om det är så att det blir fler som kan tänka sig att fortsätta arbeta, säger han.
– Vi har helt klart ett behov av att finansiera vår befolkning, och för det behöver vi arbeta, så klart. Men det är bra om man kan välja under vilka förutsättningar man gör det. Där har vi från fackligt håll ett ansvar att medverka till att det ska finnas möjlighet att anpassa situationerna och möjligheterna efter medarbetarens förmåga och vilja.

Han kan inte svara på hur bilden skiljer sig mellan de yrken och branscher som SRAT representerar, men förbundet får en del frågor kring hur pensionen påverkas av fortsatt arbete, berättar han.
– En viktig uppgift för oss är att säkerställa att det är lönsamt att fortsätta jobba upp i åldrarna. Det är viktigt att villkoren för tjänstepensionssystemen,
som vi äger tillsammans med arbetsgivarna, följer pensionsåldersvillkoren
i övrigt. Det jobbar vi för. 

Kombinationen av pension och arbete kan i värsta fall skapa en skattesmäll. Johannes Hagen berättar dock att det i praktiken inte är särskilt vanligt.
– Om man har en väldigt god tjänstepension, och dessutom fortsätter att arbeta mycket, kan man absolut hamna över gränsen för statlig inkomstskatt. Men det enkla sättet att undvika det är att skjuta upp sitt pensionsuttag.
Och det ser vi att många gör.

»Det har skett en normförändring hos arbetsgivare, 
som har blivit mer positiva till äldre arbetskraft.«

 

I PENSIONÄRSKOLLEKTIVET som helhet finns ett tydligt samband mellan hur mycket man arbetar och inkomstnivå. Bland pensionärer med de lägsta inkomsterna är det bara några enstaka procent som har arbetsinkomster,  enligt en underlagsrapport som Johannes Hagen med flera har gjort för Finanspolitiska rådet.
– Det kan jämföras med den rikaste tiondelen, där upp emot 60 procent har arbetsinkomster. För median- och medelinkomsttagarna är det någonstans mitt emellan, 10–40 procent.

Att människor vid pensionsåldern fortfarande har fysiska och kognitiva resurser till att fortsätta jobba, och dessutom lust att göra det, är väl något som alla välkomnar. Samtidigt finns det en annan verklighet, påpekar Anders Berndt på SRAT, som vi inte får glömma bort: somliga saknar förutsättningar
för en jobbonärstillvaro, även om de skulle vilja ha den.
– I många branscher är det tufft att jobba högt upp i åldern, eller ens till pensionen, och då tänker jag framför allt på de som har fysiskt krävande yrken. 

Den här diskrepansen framgår tydligt i forskningen. Johannes Hagen berättar att viljan och ambitionen att fortsätta arbeta efter pensionen är ungefär densamma, oberoende inkomst, yrke och utbildningsnivå. Däremot ser man skillnader i vilka som till sist fullföljer sina planer.
– Vi vet att personer med lägre inkomster i fysiskt och psykosocialt krävande arbeten tar ut pensionen tidigare och slutar arbeta tidigare, medan personer med högre utbildning och bättre lön förmodligen har större flexibilitet och bättre anpassningsmöjligheter, vilket gör att de kan kombinera jobb och pension. ●

TEXT: TIM ANDERSSON

FOTO: GETTYIMAGES

Essens Tema