
Mickael Johansson, frilansande tandhygienist med egen firma
”Jag funderade inte så mycket – jag körde bara!”
Fortsättning på artikelserien "Min resa som tandhygienist": Mickael Johansson, Micke, bor i Nyköping men jobbar i Norrköping. Det blir långa dagar så en god planering är nödvändig för att få dagarna och logistiken att fungera, det är något Micke är bra på.
Han fick frågan om han ville arbeta tre längre dagar i stället för fem vanliga, accepterade det och tog då ett jobb till på en annan klinik de andra dagarna.
– Jag tränar regelbundet – annars skulle jag aldrig orka jobba så här mycket. Jag får ett helt annat ”go” i kropp och skalle när jag tränar, säger han. Det är gym och kondition som gäller för att orka det här jobbet och så bra kost som ger mycket energi!
Som ung jobbade Micke med att köra lastbil när han kom på att ändå ville läsa vidare. Han läste in betygen på Komvux och pluggade sen ekonomi på IHM Business School. En av lärarna där inspirerade honom mycket inför framtiden, att vara målinriktad och att våga satsa.
Något ekonomijobb blev det aldrig då Micke kände att han främst ville arbeta med människor. Några kompisar var tandläkare och försökte påverka honom att gå den utbildningen, men den tyckte Micke var för långdragen, då han redan hade pluggat en del. På en fest träffade han några tandhygienister som inspirerade honom att välja den utbildningen i stället. Sagt och gjort – Micke kompletterade Natur B, sökte och kom in.
Efter tandhygienistexamen på Karolinska Institutet arbetade han några år i Folktandvården.
– Jag har alltid haft mycket driv och jobbat hårt men kände att här kommer jag att ”slockna”. Att varken bli sedd eller hörd hur mycket du än levererar var inget för mig. Släcker man drivet så släcker man arbetsglädjen. Det passade inte mig i den fas jag var i livet, full av energi. Jag trivdes bra med arbetskamraterna och så men jag var rädd att jag skulle bli gnällig, bitter och tappa den energi jag hade, säger han.
Micke började i en privat tandvårdskedja där han snart fick ett erbjudande om att starta eget och fakturera i stället för att vara anställd. Han blev därmed delägare i det kommanditbolaget vilket senare blev uppköpt av en annan privat tandvårdskedja där Micke fortsatte som egen. Det passar honom bra då det är lite friare men han är alltid på plats och sköter alla tänkbara uppgifter på kliniken. Han säger att den primära drivkraften för honom är patienten och det behandlingsbehov som finns därute.
– Vi tandhygienister har ett väldigt viktigt arbete – det är många som behöver oss nu när folk blir äldre och många är i behov av förebyggande tandvård, säger han. När vi jobbar i team på kliniken” bygger vi mycket i varandra”. Det bästa vore ju om det fanns en tandhygienist på en tandläkare, idag är det ofta en halv tandhygienist på en tandläkare. Det är så viktigt att vi har en bra dialog oss emellan och verkligen diskuterar patientfallen – hur lägger vi upp den fortsatta behandlingen för den här patienten? Samt tidsintervall för uppföljning av patienten.
Micke tycker att det svåra är att få människor att ändra beteende, att få dem att förstå att den viktigaste insatsen för att få en frisk mun gör de själva hemma. Han menar att han har mycket nytta av att ha haft flera olika yrken och utbildat sig lite senare i livet, det känns i samtalet med patienterna att han byggt på sig en hel del livserfarenhet.
– Tandhygienistyrket har blivit en yrkesroll som har dåligt självförtroende vilket är synd – vi är ju mycket viktiga och ska sträcka på oss, säger Micke. Vad blir det för tandvård om det inte finns en tandhygienist med i teamet? Det parodontala måste ju vara friskt för att tandläkarna ska ha något att bygga på! Vi måste dessutom vara med för att lära patienten att sköta sin mun – det är ju vi bäst på samt att följa upp patienten.
Är det något du skulle vilja hälsa dina tandhygienistkollegor?
– Skapa din egen arbetsglädje och situation – sträck på dig du är en viktig person – de är i behov av dig, både arbetsgivarna och patienterna.
Text: Lena Munck