Personcentrerat sammanhållet vårdförlopp karies

Syftet med ett nationellt vårdförlopp är att vården ska bli mer jämlik och ge så bra resultat som möjligt. Vårdförlopp karies baseras på Nationella riktlinjer för tandvård och gäller givetvis både offentlig och privat tandvård.

Tandvården som folkhälsoaktör

– Tandvårdens roll för folkhälsan är mycket större nu än tidigare, säger Hans Sandberg, och karies är en indikator på att något inte står rätt till med levnadsvanorna. Vårdförloppet är noggrant uppspaltat för att minska risken för sjukdom, säger han.

Traditionellt har karies ofta behandlats reparativt, med fyllningar som lösning på redan uppkomna skador. Men upp till en fjärdedel av alla fyllningar behöver göras om inom tre år. Vårdförloppet markerar ett skifte: fokus ligger på tidig upptäckt, orsaksinriktade åtgärder och stöd till patienten att förändra levnadsvanor. Tandvården får en nyckelroll i att genomföra riskbedömningar, kartlägga kost- och munhygienvanor, utforma fluoridprogram och följa upp patienternas beteendeförändringar.

Personcentrering och dokumenterad överenskommelse

En bärande princip är att vården ska vara personcentrerad. Det betyder att behandlingsplanen utformas i dialog med patienten och utgår från dennes resurser, mål och livssituation. Resultatet dokumenteras i en överenskommelse (tidigare kallad patientkontrakt), som tydliggör både tandvårdens och patientens ansvar. För tandvården innebär detta en förstärkt pedagogisk roll: att förklara sjukdomens orsaker och konsekvenser, stärka patientens egen förmåga och bygga en arbetsallians som gör att behandlingen blir begriplig och genomförbar.

Betydelsen av beteendeförändring

Karies är starkt kopplat till levnadsvanor, framför allt sockerintag, bristande munhygien och otillräcklig fluoridanvändning. Dessa beteenden påverkas i sin tur av socioekonomiska faktorer, sjukdomar och läkemedelsbiverkningar. Stöd till beteendeförändring är därför centralt i vårdförloppet.

– Här får tandhygienisten en central roll då det är den profession i tandvården som har beteendeförändring i utbildningen och därmed i sitt kompetensområde, säger Hans Sandberg. Det blir med vårdförlopp karies än mer fokus på rådgivande samtal men även på kvalificerat rådgivande samtal. Där har vi identifierat ekonomiska trösklar för patienten då den åtgärden kostar mer, men tankar finns om att kvalificerat rådgivande samtal ska kunna ges för hälso- och sjukvårdstaxa, säger Hans Sandberg.

Han betonar folkhälsoperspektivet under hela samtalet – samhällets resurser framöver kommer inte räcka till att bota all sjukdom som ohälsosamma levnadsvanor medför.
– Vi måste förebygga sjukdom och ge stöd till patienterna, samt tillsammans skapa förutsättningar för att leva hälsosamt.

– Ett stöd till beteendeförändringar ger ju en bättre allmänhälsa, då minskad kariesrisk ger minskad risk för andra livsstilssjukdomar, som typ-2-diabetes och obesitas, säger Hans Sandberg. Trots detta visar statistik att endast 0,02 procent av de kariesdrabbade patienterna fick kvalificerat rådgivande samtal år 2023. Vårdförloppet syftar till att förändra detta genom att integrera rådgivande samtal och familjestödsprogram som en självklar del av behandlingen.

Samverkan med andra aktörer

Ett viktigt inslag i vårdförloppet är att tandvården ska samverka med andra aktörer, som barnhälsovård, elevhälsa, kommunal omsorg och hälso- och sjukvården. För tandvården innebär detta nya kontaktytor, till exempel att delta i gemensamma familjestödsprogram för förskolebarn, samordna insatser för äldre med hemtjänst, eller samarbeta med läkare kring patienter med sjukdomar som ökar kariesrisken.

Uppföljning och kvalitet

Vårdförloppet innehåller indikatorer för både resultat och process. För tandhygienisten blir det viktigt att dokumentera riskbedömningar, genomförda samtal och uppföljning av beteendeförändringar. Data kommer bland annat att samlas i Svenskt kvalitetsregister för Karies och Parodontit (SKaPa).

Patientens perspektiv

Patientintervjuer visar att oro, skuld och skam ofta präglar upplevelsen av kariesbehandling. Tandvårdens bemötande, stöd och förmåga att stärka patientens självtillit är därför avgörande. Ett personcentrerat förhållningssätt kan bidra till att minska känslan av misslyckande och i stället stärka motivationen till egenvård.

– Vi vill lyfta att karies inte handlar om fluoridbrist utan mer om levnadsvanor, alltså vad som sker i det dagliga livet, säger Hans Sandberg. Vi behöver en tandvård på patientens hemmaplan, så att säga. Kan vi inom tandvården ta en tydligare roll i folkhälsoarbetet innebär det att vi kan få en mer hälsosam befolkning. En förändrad livsstil som minskar kariesförekomsten men även minskar risken för andra livstilssjukdomar. Den rollen för tandvården betonades i Socialstyrelsens Nationella planeringsstöd i våras, säger Hans Sandberg.

För tandhygienisten innebär införandet av personcentrerat sammanhållet vårdförlopp karies:

• Större fokus på prevention, rådgivning och beteendestöd.
• En tydlig roll i att initiera, dokumentera och följa upp riskbedömningar och överenskommelser.
• Ökat ansvar för samverkan med andra vård- och omsorgsaktörer.
• En möjlighet att bidra till ökad jämlikhet i tandhälsa, särskilt bland socioekonomiskt utsatta grupper.

– Vårdförloppet är en chans att stärka tandhygienistens professionella roll. Då det handlar om 1-2 miljoner patienter så är det viktigt att tandhygienisten kan känna sig som en nyckelaktör i samarbetet för bättre munhälsa och minskad kariesförekomst, säger Hans Sandberg.

Läs hela vårdförloppet för karies på 1177 för vårdpersonal.

Text: Lena Munck