Kompetensen finns - så kan den användas

Behovet av vårdpersonal är skriande stort. Samtidigt har många utlandsfödda en medicinsk utbildning från sina ursprungsländer som inte får användas i Sverige. Liknande utmaningar finns inom många akademikeryrken. Ungefär en tredjedel av invandrade akademiker jobbar med saker där deras utbildning inte kommer till användning. Det handlar om cirka 60 000 högutbildade personer vars kunskaper inte riktigt kommer till sin rätt.

Enligt en rapport från Saco är Sverige bland de sämre i klassen. Men det finns små ljuspunkter i mörkret. Som kursen Svenska för medicinsk personal (SFM) i regi av Huddinge kommun.

– Sverige står inför en demografisk utmaning med en åldrande befolkning och ökande behov av sjukvård. Samtidigt saknas tillräckligt med personal för att möta framtidens behov. Den här utbildningen hjälper till att ta tillvara redan existerande kompetens hos personer som vill bidra i Sverige, säger Hanna Adlerteg-Melinder, förhandlare på SRAT. 

KURSEN ÄR EN SPECIALISERAD språkutbildning för vårdpersonal från andra länder. Utbildningen kombinerar språkutveckling med medicinsk terminologi och  kulturella aspekter av vårdyrket och riktar sig till akademiskt utbildad vårdpersonal, som sjuksköterskor, barnmorskor, tandhygienister och logopeder med flera.
– Det är en bro för utlandsutbildad vårdpersonal att snabbt och effektivt integreras i det svenska vårdsystemet. Kompetens som redan finns i Sverige tas tillvara genom att snabba på legitimationsprocessen, säger Malin Högberg, som är studievägledare och utbildningskoordinator, vid Vux Huddinge. 

Den här typen av utbildning behöver Sverige mer av, enligt Hanna Adlerteg-Melinder. Utbildningen ger deltagarna stöd och möjligheter att etablera sig i det svenska yrkeslivet, vilket gynnar både individen och samhället. Och hon ser många fördelar med att vården speglar befolkningen i stort.

– Personer med olika kulturella bakgrunder och språkfärdigheter kan bättre möta patienters behov, särskilt inom vård och omsorg. Utbildningen blir en vinst för alla. Deltagarna får chansen att bidra, vården får kompetens och samhället tar tillvara resurser som redan finns, säger hon.

»Utbildningen blir en vinst för alla, och samhället
tar tillvara resurser som redan finns.«

FÖR ATT BLI ANTAGEN till kursen krävs en akademisk utbildning inom ett vårdyrke från hemlandet och ett svenskt personnummer (undantag för EU-medborgare).

– Skillnaden mellan SFM och en vanlig SFI-utbildning är att undervisningen är mer intensiv men även att man lär sig medicinsk terminologi. Det förkortar vägen in i yrket, då man förbereds för kunskapsprovet eller kompletteringsutbildningar.
De som är utbildade inom EU kan gå direkt ut i arbetslivet efter vår utbildning, säger Malin Högberg.

Kursen ger inte bara teoretiska kunskaper utan även en möjlighet att återfå sin yrkesidentitet, genom att man studerar med andra som har liknande bakgrund.
– En del av våra elever har flytt från sina hemländer och andra har flyttat hit frivilligt. Men för samtliga är det första gången sedan man lämnade sitt hemland som man kommer i kontakt med sitt yrke igen och känner ett sammanhang, säger Malin Högberg.

I dagsläget finns SFM i Huddinge och Uppsala, och det finns även samarbeten med Region Dalarna och Falun. Men efterfrågan är stor i hela landet. Vissa elever flyttar till Stockholm eller Uppsala för att kunna delta, medan andra pendlar från närliggande städer. Malin Högberg skulle gärna inleda samarbeten med andra kommuner i landet som vill starta liknande utbildningar för att fler ska få chansen.
Hanna Adlerteg-Melinder ser också utmaningar med att utbildningen i dagsläget ärbegränsad till vissa regioner. Hon hoppas att fler kommuner kommer att erbjuda liknande kurser för att möta behovet.

– Om fler kommuner anordnade sådan här utbildning skulle det kunna bidra till
att jämna ut kompetensförsörjningen över landet och ge fler möjlighet att etablera sig utanför storstadsregionerna. 

TEXT: ANN-CATHRINE JOHNSSON