Så funkar Gen Z på jobbet

Inget nytt under solen – äldre generationer har i alla tider förfasat sig över de  y yngre. Men handlar det verkligen om att de är lättjefulla och bekväma? Eller är det i själva verket så att unga i dag har förstått att arbete inte är meningen med livet? Är den lutherska arbetsmoralen på utdöende? Magnus Karlsson, sociolog  vid Lunds universitet, tror att individen har blivit viktigare än kollektivet och att det skapar en krock i arbetslivet.

– Det finns en idé att unga människor är svagare och latare än förr i tiden, men det tror inte jag. Däremot ser man på arbete på ett annat sätt än tidigare generationer. I dag är det för många lika viktigt att bli någon på sociala  medier som att bli någon i arbetslivet. Jobbet är inte längre det viktigaste identitetsskapande verktyget, vilket gör att inställningen till arbete förändrats.

Dagens unga generation har ända sedan barnsben lärt sig att jaget är viktigast, menar Magnus Karlsson. Det är ju inte per definition fel, men det har format en jag-centrerad generation som kanske inte alltid synkar med  arbetslivets idéer som bygger på samarbete och beroendet mellan varandra. Det egna personliga varumärket trumfar att ”göra rätt för sig” i ett kollektivistiskt perspektiv. Men en ständig jakt på självuppfyllelse och att  jämföra sig med andra för med sig en stress som kan leda till ohälsa, menar han.

– Att delta i någon slags popularitetstävling, se bra ut, ha mycket pengar, bära rätt sorts kläder är ett aldrig  vilande projekt. Dessutom gör statusjakten att ett ”vanligt” jobb inte alltid känns meningsfullt. Man vill ha mer, bättre. Att leva så är förstås utmattande, och ur det perspektivet är det kanske inte så konstigt att många unga  mår dåligt och sjukskriver sig.

Kan vi räkna med att dagens unga axlar den uppgift som väntar – att försörja en växande andel äldre i  befolkningen?

– Om vi inte lyckas skapa ett samhälle där fler känner ett kollektivt ansvar kanske vi inte ska vara så säkra.  Fortsätter vi att prioritera ekonomisk tillväxt framför hälsa och mänskliga värden får vi väl det samhälle vi  förtjänar. Då blir status och popularitet viktigare än medmänsklighet.

EN ANNAN TENDENS är att föräldrar tar en allt större roll i sina ungdomars anställningsprocesser. Det visar en  kartläggning från SVT. De söker jobb åt sina barn, följer med på arbetsintervjuer, förhandlar om lön – och till  och ed säger upp dem. Hur ska de då växa upp och klara sig själv?

– De kommer att klara sig jättebra. De flesta unga är drivna och ambitiösa, men det finns några orosmoln och ett av dem är att föräldrarna står i vägen. De måste verkligen ta ett steg tillbaka. Att ta över för mycket stjälper
snarare än hjälper, även om man menar gott, säger Charlotte Lindman, jobbsökarexpert på Arbetsförmedlingen.
Ofta kan det handla om ett kontrollbehov från föräldrarnas sida. Man vågar inte släppa taget, kanske för att man känner att man inte rustat sina unga vuxna tillräckligt väl för att klara sig själva, tror hon. Kalla det curling eller välvilja. Oavsett vad försvårar föräldrarnas desperata övertramp möjligheterna att landa ett jobb, menar Charlotte Lindman.

– Framför allt sabbar det möjligheterna till ett bra första intryck. En arbetsgivare vill ha en person som visar framfötterna och tar egna initiativ, och då måste det vara föräldrafritt. Annars blir känslan att ungdomen kanske egentligen inte vill ha jobbet, utan snarare att det är mammas och pappas vilja.

»En arbetsgivare vill ha en person som tar egna initiativ, och då måste det vara föräldrafritt.«

DE FLESTA UNGA tar sig in på arbetsmarknaden, med eller utan föräldrarnas hjälp. Men orosmolnen hopar sig
även där. Enligt hälsoföretaget Feelgoods jobbhälsorapport 2024 korttidssjukskriver sig unga mellan 20 och 29 år dubbelt så mycket som sina äldre kollegor.

– Tröskeln att sjukskriva sig är för låg. Det görs för ofta och för lättvindigt, det kan vara för att man försovit sig  eller för att man har ont i huvudet. I dag är det ofta lätt att göra det digitalt, via mejl eller sms. Skulle man i  i isället behöva ringa till chefen tror jag att många skulle tänka till ett varv extra innan man anmäler sig sjuk, om det handlar om lättare åkommor.

Sociologen Magnus Karlsson håller med om att det har skett en förändring i synen på att sjukskriva sig, men tänker lite annorlunda om detta.

– Att tröskeln att sjukskriva sig blivit lägre behöver ju inte alltid vara negativt, det kan vara bra att stoppa och återhämta sig innan man blir utmattad. Men stressen och pressen finns till stor del utanför arbetslivet, i det
uppkopplade sociala livet.

TEXT: THERESE JOHANSSON