Realist eller drömmare?

Hjärta eller hjärna, förnuft eller känsla? Frågan är vad man ska luta sig mot när man väljer studieinriktning eller byter spår. En högskoleutbildning sträcker sig ju flera år framåt i tiden – tänk om arbetsmarknaden skiftat totalt och jobben försvunnit när man tagit examen. Eller om AI tagit över världen?

För att förenkla valet har Saco nyligen släppt sin rapport ”Framtidsutsikter” som presenterar prognoser för  högskoleyrken på fem års sikt. De har tagits fram av Sacos 21 medlemsförbund, som är experter på sina respektive yrken.
– Det vi kan se är att det ser ljust ut för de flesta yrken vi har tittat på, trots en politiskt och ekonomiskt skakig tid. Av 60 yrken och utbildningar är 55 i balans eller med liten konkurrens om jobben. Endast fem har stor konkurrens och därmed en tuffare arbetsmarknad, säger Pälle Kamali, kommunikatör på Saco och redaktör för rapporten.

Saco bad alla förbund att titta särskilt på hur AI kommer att påverka arbetsmarknadenför akademiker. De flesta var överens om vikten av att hänga med och tillgodogöra sig ny teknik.
– Det finns moment i de flesta yrken och roller som kan ha nytta av AI, till exempel genom att avlastas i vissa delar för att få med tid med annat. Visst finns det risk för en del yrken att utkonkurreras av AI i framtiden, men så har det alltid varit när det gäller ny teknik. Något riktigt hot såg man inte, förutom risken att bli omsprungen av yngre nyfikna talanger om man inte hänger med i utvecklingen.

Pälle Kamali understryker att en högskoleutbildning alltid är en bra grund att stå på, som gör en väl rustad för en föränderlig framtid. Men det är klokt att tänka igenom valet av utbildning för att inte få en negativ överraskning efter examen, säger han.

– Ta reda på så mycket som möjligt om den utbildning du är intresserad av. Hur ser lönen ut, kommer du  behöva flytta till jobben, vad tros hända med arbetsmarknaden på sikt? Men framför allt fundera på vad som är viktigast för dig – är det hög lön, ett spännande jobb, trygg och stabil arbetsmarknad eller något helt annat? Väg för- och nackdelar mot varandra och gör ett medvetet val. 

Samtidigt är det inte läge att luta sig tillbaka allt för länge efter avslutad utbildning, menar Pälle Kamali. För att vara aktuell och relevant ett helt arbetsliv behöver kunskaperna vässas med jämna mellanrum.

– En utbildning håller sällan i 40 år längre, utan de flesta som börjar plugga nu kommer behöva bygga på med mindre utbildningar och kurser längs vägen. Vidareutbildning och kompetensutveckling är nyckelfaktorer för
en lång karriär. Det gäller att hänga med helt enkelt.

ELIN HALLIN ÄR studenthandläggare på SRAT. Hennes främsta tips är att våga följa sin dröm – även om livslönen för vissa yrken ser dyster ut. Livslön är ett mått som visar om det lönar sig ekonomiskt att skaffa sig en akademisk examen jämfört med att börja arbeta direkt efter avslutat gymnasium.

– Jag tror att det är viktigt att välja sin utbildning efter vad man faktiskt brinner för, annars riskerar man att gå minus i livskvalitet i stället. Ett arbetsliv är långt och föränderligt. Väljer du utbildning enbart på praktiska premisser, som lön eller trygg arbetsmarknad, utan att lyssna in vad hjärtat säger, kan det slå fel. Bara för att det finns gott om jobb nu behöver det inte se likadant ut om fem till tio år. Då står man där på en dålig  arbetsmarknad, med ett jobb man kanske inte gillar. Att undersöka framtidsutsikterna inför val av utbildning kan vara klokt för att landa i ett beslut som känns rätt i både hjärtat och hjärnan. Jobbmöjligheter på orten där du bor, lönenivåer, villkor och arbetsmiljö är viktiga aspekter att ta i beaktning, säger Elin Hallin.

»Att välja något du är intresserad av
tror jag är det mest hållbara valet i slutändan.«

– En högskoleutbildning är en stor investering, både i tid och i pengar. Att göra ett medvetet val är jätteviktigt för att slippa obehagliga överraskningar i framtiden. Titta på prognoser för de utbildningar du är intresserad av för att få en bild av arbetsmarknaden.

Hur ser prognosen ut för era medlemsgrupper?

– Till Sacos rapport har vi lämnat in underlag för logoped, kiropraktor, hälsovetare, audionom, tandhygienist,  barnmorska och optiker. I huvudsak är det hälsovetarna som sticker ut, där är det stor konkurrens om jobben, medan de andra har lägre konkurrens eller är mer i balans. Det finns dock tendenser som pekar på att logopeder och tandhygienister kan vara på väg att bli bristyrken. Behovet är större än vad det finns utbildade. En prognos som är i balans kan visa på en sund arbetsmarknad med goda villkor, rimliga löner och goda möjligheter att få jobb. Elin Hallin poängterar att liten konkurrens om jobben inte enbart behöver vara något positivt, då en orsak kan vara lågt löneläge eller tuffa arbetsvillkor.

– Ta reda på varför det ser ut som det gör. Men glöm inte att följa ditt hjärta – att välja något du är intresserad av tror jag är det mest hållbara valet i slutändan. 

TEXT: THERESE JOHANSSON