Älta det dåliga eller stärka det goda?
Publicerad: 2025-03-07 07:00
SPANING: Bästa sättet att nå framgång är inte alltid att ta tag i alla problem som finns. Man kan också välja glädjen och jobba med det som redan är bra.
Ofta tenderar vi att gräva i fel och brister. Det här gäller både på jobbet och i livet i stort. Det gör oss kanske till dedikerade problemexperter – men tar det oss till framgång? Inte enligt den så kallade salutogena teorin, som i stället vill få oss att fokusera på det som funkar, oavsett hinder och motgångar. Den omfattar så disparata saker som idrott och barnuppfostran, och har på senare tid applicerats
också på arbetslivet.
– Den mest grundläggande anledningen att fästa blicken vid det som funkar, snarare än där det fallerar, är för att det skapar ett allmänt positivt sinnestillstånd.
Det säger Gunnel Ryner, beteendevetare, föreläsare och författare. Hon är just nu aktuell med ”Hitta rätt i stället för att leta fel”, som nominerades till årets HR-bok 2024.
– För att vi ska få energi och kunna utvecklas behöver vi få känna stolthet över allt bra som vi redan presterar. Positiva känslotillstånd har visat sig göra oss både smartare och mer kreativa.
Det handlar dock inte om något ”positivt tänkande”, inskärper hon. Att man riktar strålkastarljuset mot framgångsfaktorerna betyder inte att man blundar för verkligheten.
– Frågan är vilken del av den vi lägger fokus på. Man ska inte förneka att det är jobbigt ibland, men snarare lyfta och undersöka de tillfällen då det är bättre. Även när det är jobbigt kan man fråga sig: ”Okej, finns det något i hur vi hanterar den här tuffa situationen som vi är stolta över?”
För att kunna lyfta styrkor måste man först identifiera dem, hos sig själv och i organisationen. Ett sätt att gå till väga är, enligt Gunnel Ryner, att börja med att fundera över vad i arbetet som ger en energi. Det vi älskar att göra är samtidigt ofta det som vi är bra på. – Sedan handlar det om att försöka använda de styrkorna ännu mer, i olika situationer. Att dra nytta av dem så mycket du kan
PÅ EN ORGANISATORISK nivå gäller det att lyfta upp det som hindrar framgång och sedan göra en ”pof”, som Gunnel Ryner kallar det: en positiv omformulering. Om problemet är för många silos – hur vill vi att det ska fungera i stället? Jo, mer samarbete över gränserna. I nästa steg utforskar man tidigare framgångar, och
om det finns situationer eller delar av verksamheten där det här gränsöverskridande samarbetet redan i dag realiseras.
om det finns situationer eller delar av verksamheten där det här gränsöverskridande samarbetet redan i dag realiseras.
– Om det gör det: Varför? Vad är det som orsakar att det ibland är lite bättre? Vi måste försöka att lära oss av det som är till nytta framåt, och göra ännu mer av det.
SÅ VAD ÄR DET DÅ mer generellt som får människor att må bra trots hinder och
motgångar och som vi behöver stärka på våra arbetsplatser? Inom den salutogena forskningstraditionen stavas svaret ”KASAM” – känslan av sammanhang.
motgångar och som vi behöver stärka på våra arbetsplatser? Inom den salutogena forskningstraditionen stavas svaret ”KASAM” – känslan av sammanhang.
– Det finns tre dimensioner av KASAM: Man måste känna att det man gör är meningsfullt, att det känns begripligt, och att det är hanterbart.
Det berättar Ann-Sofie Forsmark, organisationskonsult och författare med bakgrund som ekonom och hälsostrateg. Hennes senaste bok heter ”KASAM på jobbet”, och förklarar hur känslan av sammanhang kan visa vägen till ett mer hållbart arbetsliv. Att skapa förutsättningar för det är naturligtvis delvis en fråga för organisationen, men det finns också saker som den enskilde medarbetaren kan göra.
Det är dock ingen quick fix, konstaterar Ann-Sofie Forsmark. Man måste börja med att fråga sig varför man överhuvudtaget är på jobbet.
– Det mest grundläggande är att identifiera faktorer som lyfter och bär en känsla av meningsfullhet. Det kan handla om att det man gör är viktigt, men också att jobbet känns tryggt: man har en lön och trevliga kollegor.
I NÄSTA STEG ska man försöka att skapa en känsla av begriplighet. Det gör man enligt Ann-Sofie Forsmark genom ett ”frågebatteri”.
– Vad förväntas? Vad gäller? Vem ansvarar för vad? I det enklaste handlar det om att reflektera kring vad man gör i organisationen och vad det leder till.
Den sista delen är kanske den svåraste: hanterbarheten. Många kan uppleva att jobbet är jätteviktigt, meningsfullt och begripligt – men man hinner eller orkar inte med.
Att tillhandahålla de nödvändiga, yttre resurserna är upp till arbetsgivaren i samspel med medarbetaren. De inre resurserna, däremot, behöver man skapa och rå över själv.
– Vi ser i den senaste rapporten från Folkhälsomyndigheten att vi som folk inte sover tillräckligt, inte har tillräckligt bra kondition. Och har vi inte inre resurser orkar vi inte jobba.
Ann-Sofie Forsmark uppmanar oss att kartlägga vår KASAM. Var brister det? Eller, för att vara trogen det salutogena perspektivet: Vad i mitt arbetsliv behöver stärkas upp?
Om man till exempel känner att ens roll är för otydlig, har man ringat in ett område att fokusera på och förbättra. Och när man gör det får det samtidigt effekt på andra områden: synergier uppstår som påverkar också meningsfullheten och hanterbarheten.
Salutogena teorin och KASAM
- Bygger på att stärka det som fungerar. Inom arbetsmiljöforskning är ett exempel att fokusera på friskfaktorer i stället för risker. Genom detta skapas ett positivt sinnestillstånd som för med sig andra positiva effekter.
- Känslan av sammanhang, KASAM, är en generell faktor som gör att människor mår bra på jobbet.
- KASAM bygger på att det man gör är meningsfullt, att det känns begripligt, och att det är hanterbart.
TEXT: Tim Andersson