Vinnare och förlorare på nya a-kassan
GRANSKNING: Nya regler för a-kassan ska göra att fler kan få ersättning och samtidigt minska krånglet för alla inblandade. Men långtidsarbetslösa kan få en tuffare situation än tidigare.
SEDAN 1 OKTOBER gäller en ny lag för arbetslöshetsförsäkringen. Med den största reformeringen av a-kassan på 40 år hoppas regeringen både stärka arbetslinjen och minska risken för fusk och fel.
En av de största förändringarna är att det numera är din inkomst som kvalificerar
dig för ersättning – inte hur många timmar du jobbat. Det gör att fler, även de som har en svagare förankring på arbetsmarknaden, kan omfattas av stödet. För att
få ersättning behöver du ha tjänat mer än 120 000 kronor totalt året innan du blev arbetslös, och minst 11 000 kronor i minst fyra av de tolv månaderna.
ATT RÄTTEN TILL a-kassa blivit inkomstbaserad i stället för att bygga på rapportering och kontroll av arbetad tid kommer att förenkla tillvaron för såväl den arbetslösa och dess tidigare arbetsgivare som för själva a-kassorna. Nu slipper man jaga intyg och kan i stället använda uppgifter från Skatteverket för att snabbt beräkna ersättningen.
Viktigaste förändringarna
- Ersättningen baseras på tidigare inkomster.
- Medlemstiden i a-kassan påverkar ersättningsnivån.
- Ersättningen betalas ut per månad.
- Nedtrappningen börjar efter 100 dagar, med 10 procentenheter. Efter 200 dagar trappas den ned med ytterligare 5 procentenheter. Den som är fortsatt arbetslös efter 300 dagar har rätt till aktivitetsstöd.
Källa: Regeringen, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen.
För oss är det verkligen välkommet att vi inte längre är beroende av arbetsgivarens uppgifter i lika stor utsträckning, säger Suzanne Klaiber som är avdelningschef på Akademikernas a-kassa.
Förändringen är också viktig för den enskilda, påpekar hon.
– För är det någonting som har kunnat dra ut på tiden så är det att man inte fått uppgifterna från tidigare arbetsgivare, vilket har påverkat när man fått sin första utbetalning.
Med de nya reglerna styr din tidigare inkomst också hur många dagar du kan få ersättning. Den som har haft en högre inkomst kan få a-kassa under 300 dagar medan den som inte når upp till 120 000 kronor senaste året, men däremot haft fyra sammanhängande månader med minst 11 000 kronor i inkomst, kan få 66 dagar med a-kassa.
EN ANNAN VIKTIG förändring är att ersättningen nu styrs av hur länge du har varit medlem i en a-kassa. Ju längre medlemstid före arbetslösheten, desto högre blir ersättningsnivån. För att få ut som mest ska du ha varit medlem i minst ett år.
Taket i a-kassan höjdes något i augusti och högsta ersättningsgrundande inkomst
ligger på 34 000 kronor i månaden. Samtidigt har nedtrappningen av ersättning över tid blivit tydligare och mer enhetlig i och med de nya reglerna, vilket ska uppmuntra till att gå från arbetslöshet till sysselsättning så snabbt som möjligt. Detta är något som regeringen alltså menar stärker arbetslinjen.
Kritiska röster har dock höjts. En del nationalekonomer menar att ersättningen borde trappas upp över tid i stället för ner, eftersom det skulle öka incitamenten
att söka jobb direkt när man blir arbetslös – då chansen är större att få jobb.
SRAT ger både ris och ros till de nya reglerna.
– Saco har länge tyckt att det behövs en mer strukturerad lag kring a-kassan, så i det stora hela ser vi väldigt positivt på förändringen och att den går i takt med hur arbetsmarknaden ser ut i dag, säger Saga Sjöstrand, förhandlare på SRAT.
»Det kan slå särskilt hårt mot dem som inte har kollektivavtal.«
Det är bra att ersättningen nu är inkomstbaserad eftersom fler medlemmar därmed kan omfattas av skyddet, menar hon. Det handlar främst om personer som har deltidsjobb, kortare uppdrag och andra typer av otryggare anställningsformer.
SAMTIDIGT SER FÖRBUNDET att de som är långtidsarbetslösa löper större risk att få en tuff ekonomisk situation, i och med att nedtrappningarna av ersättningen sker snabbare än tidigare.
– Det kan slå särskilt hårt mot dem som inte har kollektivavtal och saknar inkomstförsäkring, säger Saga Sjöstrand.
Under en period kommer två parallella regelverk att gälla samtidigt: För den som har en pågående ersättningsperiod som startat före 1 oktober gäller de gamla reglerna, medan de nya gäller för alla som fått ett beslut om arbetslöshetsersättning från och med den 1 oktober.
Två typexempel
Långtidsarbetslös
Adam har en fastställd månadsinkomst på 38 500 kronor, en beviljad ersättningsperiod på 300 dagar och ersättningsnivån 80 procent då han varit medlem i a-kassan under de senaste 12 månaderna. Det betyder att Adam efter de två inledande karensdagarna får 80 procent av 34 000 kronor, det vill säga 27 200 kronor per månad. Detta gäller under de första 100 ersättningsdagarna och därefter får Adam 70 procent av 34 000 kronor, det vill säga 23 800 kronor fram till dag 200 då ersättningsnivån sänks med ytterligare 5 procent. Det innebär att han får 65 procent av 34 000 kronor, det vill säga 22 100 kronor.
Skulle Adam ta slut på sin ersättningsperiod och bli utförsäkrad så finns möjlighet för honom att få ersättning från Försäkringskassan i form av ett aktivitetsstöd efter ett beslut om deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Nedtrappningen fortsätter även då var hundrade dag när Försäkringskassan betalar ut aktivitetsstöd.
Gig-arbetare
Eva har före arbetslösheten arbetat för ett 20-tal olika uppdragsgivare under ramtiden och behöver nu inte kontakta alla dessa uppdragsgivare för att begära och invänta arbetsgivarintyg från dessa arbetsgivare. I stället kan a-kassan inhämta uppgifter om inkomster direkt från Skatteverket. Jämfört med tidigare är detta en avsevärd administrativ lättnad när Eva ska ansöka om arbetslöshetsersättning, eftersom hon inte längre behöver kontakta alla sina
tidigare arbetsgivare.
Källa: Suzanne Klaiber, Akademikernas a-kassa