TEMA TEAMKÄNSLA. Arbetsgivare och chefer bör kratta för bra teamkänsla. Men sammanhållningen kan faktiskt också bli för stark.
Trevliga kollegor och god social arbetsmiljö. Det kommer högst på listan när landets studenter och akademiker i början av karriären värderar arbetsgivare, enligt en ny undersökning som bemannings- och rekryteringsföretaget Academic work genomfört tillsammans med Kantar Sifo.
Julia Granström, ansvarig för undersökningen på Academic Work, menar att resultatet till viss del hänger ihop med coronapandemin.
– I oroliga tider blir sammanhållningen extra viktig. Man upplever att man mår bättre på jobbet ifall man har bra relationer till kollegorna.
Efter att ha fått in svarsresultaten genomförde Academic work djupintervjuer med deltagarna. Där beskrev de ”god arbetsmiljö” i termer av bra stämning, väl fungerande kommunikation och framgångsrika samarbeten.
– Många nämner att goda relationer skulle öka motivation, prestation och effektivitet. Det här är alltså någonting som arbetsgivare rimligtvis borde vilja titta närmare på, säger Julia Granström.
Undersökningsdeltagarna har forskningen med sig: Arbetsplatser där kollegorna är goda vänner har stora fördelar framför andra. Högre produktivitet, är just en sådan. Det visar en studie från Rutgers University i USA, där man följt 168 personer anställda på samma försäkringsbolag. När medarbetarna kommer bra överens vågar de be om hjälp utan att framstå som dåliga på sina jobb.
Om de dessutom definierar sig själva som bästa vänner får företaget inte bara nöjdare kunder och större profit utan också färre arbetsplatsolyckor.
För deltagarna i Academic works undersökning handlar god social arbetsmiljö dock inte primärt om att man ska ”skratta tillsammans vid kaffemaskinen”, som Julia Granström uttrycker det, utan om att tillsammans med andra kunna genomföra ett meningsfullt arbete. Det här är en viktig poäng. Det menar Annika Härenstam, professor emerita i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Om man på en arbetsplats alltför starkt betonar hur kul man har ihop brukar hon bli misstänksam.
– Det kan vara en kompensation för något som är fel på arbetsplatsen. Jag intervjuas ibland om ”arbetsglädje”, men jag tycker att man också borde prata om ”arbetsilska” – det ska vara okej att säga ifrån när jobbet blir för jävligt. Då ska man göra något åt problemet, i stället för att säga: Nu glömmer vi det här och tar en after work.
Så hur uppnår man den här konstruktiva sammanhållningen? Den kräver organisatoriska förutsättningar, understryker Annika Härenstam. En sådan är balans mellan krav och resurser. En annan är bra arenor och kommunikationskanaler, där kollegor kan mötas och fritt och brett diskutera arbetet och arbetsplatsen.
»Om man får vara med och påverka
så stärker det engagemanget.«
Arbetsgivare och chefer har följaktligen stort ansvar för att skapa rätt förutsättningar på arbetsplatsen. En av de bästa sakerna som de kan göra är att ge medarbetarna frihet och förtroende. Det säger Stefan Tengblad, professor i Human resource management vid Göteborgs universitet. Han har ägnat sig mycket åt ”medarbetarskap”, där forskningen intar medarbetarnas perspektiv på arbetslivet.
– Medarbetarskapet handlar till stor del om involvering i beslutsfattande, om att få ta ansvar för hur man genomför uppgifterna. Om man får vara med och påverka så stärker det engagemanget och medarbetarskapet, säger han.
Stefan Tengblad talar om vikten av att uppmuntra informellt ledarskap i arbetsgrupperna. För att det ska bli konstruktivt krävs dock att arbetets uppdrag är uppenbart för alla.
– Ibland kan det vara otydligt formulerat vad som ska åstadkommas, och då finns det risk för att man drar åt olika håll.
Det här är någonting som också Annika Härenstam vill betona. Vid sidan av bra diskussionsarenor och tillräckliga resurser är just tydliga mål och ramar för arbetet den viktigaste punkten för sammanhållning och gemenskap, menar hon. Annars riskerar några starka individer att dra med sig andra på sina individuella projekt, och så bryts gruppen upp.
Stort utrymme för informellt ledarskap kräver dessutom ett engagerat officiellt ledarskap. För även om chefen ger stor frihet är det viktigt med uppföljningar och feedback. En grupp som helt lämnas åt sitt öde kan bli destruktiv.
– Stark sammanhållning är inte nödvändigtvis någonting positivt, inte om den utestänger andra eller skapar en stark vi mot dem-attityd. Det kan hända om gruppen blir alltför isolerad, säger Annika Härenstam. ●