TEMA STRESS. Stressrelaterade diagnoser skenar. Värst är det i offentlig sektor där många
kvinnliga akademiker drabbas.
Sjukskrivningar ökar mest bland akademiker och allra mest ökar de stressrelaterade diagnoserna.
85 procent av de akademiker som är sjukskrivna som en reaktion på svår stress är kvinnor och störst är problemen i offentlig sektor.
Det visar statistik som presenterades i våras.
Göran Arrius, ordförande i Saco och författare till en debattartikel med rubriken ”Kvinnliga akademiker blir sjuka av stress” som publicerades i Dagens Arena på internationella kvinnodagen 8 mars, konstaterar att sjukskrivningstalen bland akademiker visserligen stiger från en förhållandevis låg nivå men att ökningen ligger på hela 87 procent från år 2010 till 2017.
– De yrkesgrupper som sticker ut är kvinnor i kontaktyrken. De har idag ofta en högre arbetsbörda än de känner att de klarar av och ingen rimlig tid för återhämtning, säger Göran Arrius och fortsätter:
– Många i den här gruppen har legitimationsyrken och en stark yrkesetik med sig från utbildningen. De vill göra saker på ett visst sätt med en viss kvalitet, men yrkesetiken krockar med krav på att klara av exempelvis ett visst antal besök på en viss tid.
Andra förklaringar beskriver han som mer generella, till exempel de krav många uppfattar på att kunna bli nådda närsomhelst.
– Väldigt många känner att de förväntas läsa mejl och hålla sig uppdaterade tills de går och lägger sig på kvällen – för att sedan fortsätta så snart de stiger upp nästa morgon. I dag finns gott om vetenskapliga belägg för att det inte är bra, ändå fortsätter många på samma sätt.
Göran Arrius är inte förvånad över att problemen ökar mest inom offentlig sektor, och då särskilt i kommuner och regioner.
– I offentlig sektor är det inte ovanligt att som chef ha femtio personer som direktrapporterar till dig. Jag kommer själv från privat sektor, och där ser det inte ut så. Alla vet att det inte är effektivt och därför inte drar in pengar till bolaget, säger han.
Samtidigt menar Göran Arrius att det inte finns någon anledning att blåsa upp lösningarna på problemen till en jätteprocess. I själva verket är det ganska enkelt, säger han:
– Om alla arbetsgivare ser till att det finns ett fungerande arbetsmiljöarbete ute på arbetsplatserna skulle sjukskrivningarna minska. Det är inget hokus pokus, det finns gott om direktiv och goda exempel att ta efter. Använd riktlinjerna i OSA (Organisatorisk och Social Arbetsmiljö) på ett riktigt sätt och samverka med de fackliga organisationerna så kommer det att bli bättre.
»Det är inget hokus pokus, det finns
gott om direktiv och goda exempel att ta efter.«
Vinsterna av ett välfungerande arbetsmiljöarbete är stora och omedelbara, understryker Göran Arrius. En långvarig sjukskrivning är inte bara en katastrof för den sjukskrivne, utan går också ut över de andra på arbetsplatsen. Vikarier ska tas in och läras upp, vilket tar tid och påverkar effektiviteten.
– Ingen vill att det ska vara så här, alla vill att det ska bli bra. Men ibland saknas förståelse för vilka grundläggande, basala saker som måste finnas på plats. Det här är ett systemproblem som vi måste ta tag i om vi vill behålla en väl fungerande välfärd, säger Göran Arrius.
Vad säger då forskningen om den ökade stressen? Constanze Leineweber är doktor i psykosocial miljömedicin på Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. Hon är inte förvånad över att de stressrelaterade diagnoserna ökar i allmänhet och bland kvinnliga akademiker i synnerhet, men påpekar att det kan ha många orsaker.
– Delvis kan det handla om att läkarna ställer andra diagnoser i dag. Många människor söker vård för flera olika symptom och tidigare skrev läkare oftare ”värk” på sjukskrivningsintyget medan det i dag står ”psykiska stressbesvär”. Både patienter och läkare har blivit mer öppna kring psykisk ohälsa.
Samtidigt är hon noga med att säga att stora förändringar i arbetslivet absolut bidragit till en ökad press på många. Inte minst kraven på dokumentation.
– Dokumentationen skapar en väldig stress hos många. Den förmedlar en känsla av att arbetsgivaren inte litar på att du kan ditt jobb och gör ditt bästa. Du måste skriva ner allt du gör för att det ska räknas, säger Constanze Leineweber och avslutar:
– De som blir utbrända är ofta de som är duktigast. Prestationsprinsessorna, som de kallats. De här kvinnorna utnyttjas av många arbetsgivare, som tycker det är toppen med medarbetare som alltid vill vara bäst och som ser arbetslivet som en tävling. Men all forskning visar att det är fel. I längden blir det inte bra för någon. ●
Klicka på bilden för en pdf-fil
Fler artiklar: