Efter en underbart solig sommar är vi på väg mot dunklare dagar. Precis som att vara i stormens öga har sommaren nästan känts overklig efter två pandemiår, det fruktansvärda kriget i Ukraina, fördyringar, höjda räntor, energikris och lågkonjunktur.
Nästan ingen av dessa omvärldskriser hade vi kunnat förutse eller påverka själva i Sverige. Kanske är då botemedlet att göra det bästa av det vi kan påverka här och nu. För vi har ingen brist på utmaningar vad gäller arbetsmiljö och arbetsvillkor.

Sveriges demokratiska val har nyligen hållits. Även om mycket av den opinionsbildning SRAT och Saco bedriver riktas mot politiska beslut och offentliga resurser så är den svenska partsmodellens kärna att arbetsmarknaden fungerar bäst när arbetsmarknadens parter kommer överens. Den låter parterna själva bestämma hur vi ska göra för att skapa samhällsnyttiga, konkurrenskraftiga och hållbara arbeten. Behovet av livslångt lärande och utveckling möttes exempelvis av parterna genom de centrala avtalen och överenskommelserna kring anställningsskydd och omställning som trädde i kraft den 1 oktober.

Vi har mycket mer att göra. Arbetsmiljöproblemen, när resurser och krav inte möts, måste åtgärdas. Vi måste också ta tag i dilemmat att kompensera årets mycket kännbara fördyringar utan att skapa en ond spiral där priser, löner och räntor stiger.
Jag är övertygad om att vi rider ut den storm som nu omger oss. Lugnet i stormens öga är ju det som finns kvar när stormen bedarrat – det vet vi från alla de tidigare stormar vi genomlevt.

»­Ingen brist på utmaningar
vad gäller arbets­villkor.«