I juni klubbades nya LAS, Lagen om anställningsskydd, av Sveriges riksdag. Den 1 oktober började den att tillämpas. Bakgrunden till lagändringen är januariöverenskommelsen. Förhandling mellan parterna har format den nya lagen som samtidigt kompletteras av ett nytt statligt studiestöd för hela arbetsmarknaden och nya villkor i kollektivavtalen. Paketet innebär förändringar på tre huvudområden:

• Turordningsreglerna ändras vid arbetsbrist. I privat och statlig sektor tillåts fler undantag från turordningsreglerna. Dessutom försvinner arbetsgivarnas skyldighet att betala ut lön vid tvist om uppsägning av personliga skäl. Skyldigheten för arbetsgivaren att omplacera minskas samtidigt.
• Nytt statligt omställningsstudiestöd för yrkesverksamma införs. Alla som vill studera, oavsett anställningsform, kan söka det nya studiebidraget samt ett frivilligt lån. Den som arbetar under kollektivavtal kan dessutom få ett kompletterande studiebidrag.
• Fler får omställningsstöd. Inte bara tillsvidareanställda under kollektivavtal får rätt till omställningsstöd om man blir uppsagd, i den nya överenskommelsen. Även de som saknar kollektivavtal och de vars tidsbegränsade anställning upphör har rätt till stöd. Samtidigt tar staten över ansvaret för omställning.

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (s) har kallat paketet för ”den största trygghets- och frihetsreformen på svensk arbetsmarknad i modern tid.”

Mats Eriksson, förhandlingschef på SRAT, har deltagit i förhandlingarna på det statliga området. Han tror också att nyordningen kommer att få mycket stor betydelse under de kommande åren.
– Nackdelen är förändringarna i arbetsrätten. Det är inte bra som vi ser det från arbetstagarsidan. Men den ”motvaluta” som vi har fått är väldigt stark.

Mats Eriksson syftar på den förstärkta omställningen som har förhandlats fram i kollektivavtalen för statligt, kommunregionalt och privat anställda.

Från oktober i år införs ett helt nytt så kallat omställningsstudiestöd. Det syftar till att man som arbetstagare ska kunna fortsätta att utvecklas i sitt yrke alternativt skaffa nya kompetenser för att klara av förändringarna på arbetsmarknaden. Bidraget kan sökas av alla och det är generöst tilltaget: Vid en inkomst på 53 000 kronor blir studiebidraget utan kollektivavtal 21 300 kronor per månad och med kollektivavtal, 34 450 kronor. Det finns dessutom möjlighet att ta studielån.
– Kompetensutvecklingen kan, men måste inte vara kopplad till ens anställning. Det kan också vara något som skapar möjligheter för individen att byta bana. Man vänder sig till sin omställningsorganisation med frågor och för att ansöka. Sedan är det CSN som ska godkänna, säger Mats Eriksson.

Så hur skulle det fungera för exempelvis en optiker som vill utnyttja studiestödet?

– Den personen skulle kunna läsa mot en magisterexamen, men det skulle också kunna vara studier i företagsekonomi för att kunna starta sitt eget bolag. Det finns ett antal grundkrav också kring hur länge man varit anställd och antalet arbetade timmar.

Den andra stora förstärkningen kring omställning handlar om att fler får rätt till så kallat omställningsstöd vid uppsägning. Tidigare har det varit en kollektivavtalad rättighet för tillsvidareanställda. Det nya är att även de som inte har kollektivavtal och de vars tidsbegränsade anställning upphör också omfattas. Nivåerna i stödet kan dock skilja sig beroende på om man har kollektivavtal eller inte.

Den negativa sidan av den nya lagen och överenskommelsen ur ett fackligt perspektiv är som sagt förändringarna i arbetsrätten. Den nya lagen om anställningsskydd är utformad för anställda på den privata sidan. Men eftersom lagen kolliderar med vissa tidigare framförhandlade saker för offentligt anställda, har det gjorts justeringar i de kollektivavtalen. Grunden är dock densamma.

Skiljer sig turordningsreglerna?

– Ja. På den privata sidan gäller nya LAS fullt ut vilket innebär att arbetsgivaren får göra tre undantag från turordningslistan fyra gånger under ett år. På den statliga sidan gäller tre undantag två gånger på ett år. På den kommunregionala sidan har man inga undantag från turordningen, säger Sophie Silverryd, förbundsjurist på SRAT.

En annan förändring gäller när det uppstår tvist om en uppsägning. Tidigare har en anställd som inte accepterar en uppsägning haft rätt att behålla anställningen under tvisten. Den rätten har nu försvunnit. Under tvisten är det i stället a-kassa som gäller.
– Jag tror den här förändringen leder till att färre tvistar och att fler kommer att sägas upp utan saklig grund. Det blir lättare och billigare för arbetsgivare att säga upp folk. För oss är det just den här biten som är svårast att svälja i hela LAS-uppgörelsen.

Men som den svenska modellen alltid har fungerat är det aldrig så att bara den ena parten kan gå vinnande ur en förhandling. När SRAT:s ordförande Magnus Nordström zoomar ut lite är han ändå positiv:
– Det är utan tvivel så att vi som individer, arbetstagare, organisationer och land behöver möta en allt snabbare kunskapsgenererad förändring i framtiden. Omställning och kontinuerligt lärande kommer att krävas av oss, ofta i den bransch vi är men ibland också i någon helt ny. Min förhoppning är det stöd som nu kommer leder till att fler vågar ta initiativet att förekomma en eventuell framtida uppsägning, att våga beträda den stig mot något utvecklande som tidigare känts otrygg och backig. Att ta steget mot det som utvecklar och skapar tillfredställelse på jobbet ska bli lättare – det skapar ett hållbart arbetsliv. ●

7 stora ändringar i nya LAS

1. Tre undantag från turordningen

Enligt turordningen blir den som har varit anställd kortast tid den som blir uppsagd först vid arbetsbrist. Antalet anställda som får undantas från den turordningen vid arbetsbrist utökas med nya lagen till tre personer vid max fyra tillfällen under ett år. Inom offentlig sektor ser det något annorlunda ut.

2. Anställningen upphör vid tvist

Om en anställd anser sig ha blivit uppsagd på fel grunder och inleder en tvist med sin arbetsgivare upphör anställningen efter uppsägningstiden. Tidigare var arbetstagaren fortsatt anställd med lön så länge tvisten pågick. Med förändringarna blir personen arbetslös och ska stå till arbetsmarknadens förfogande.

3. Alla har rätt till omställningsstöd

På arbetsplatser som har kollektivavtal finns avtal om stöd vid uppsägning med omställningsorganisationer. En förändring i nya LAS är att även personal på företag som inte har kollektivavtal omfattas av rätten till omställningsstöd. Även de som inte blivit uppsagda ska kunna få rådgivning från sin omställningsorganisation.

4. Heltid blir huvudregel

Anställningsavtal ska i regel gälla på heltid, deltidsarbete ska tydligt framgå i avtalet. Det innebär ingen större skillnad på arbetsplatser som använder skriftliga anställningsavtal som anger tjänstgöringsgrad. På mindre seriösa arbetsplatser där arbetsgivaren och den anställde inte har kommit överens om tjänstgöringsgrad gäller heltid. Detta är bra i de fall det finns brister i anställningsavtalen.

5. Visstidsanställda får snabbare tillsvidareanställning

Visstidsanställda får snabbare rätt till tillsvidareanställning än tidigare. Den som har jobbat 12 månader under en period av fem år har rätt till tillsvidareanställning (tidigare gällde 24 månader), samt att den som har varit anställd i nio månader i sträck (i stället för tolv) har förtur till nya tjänster som dyker upp. Det gäller privat sektor.

6. Bemanningspersonal har rätt till anställning

Anställda på bemanningsföretag som har jobbat i minst 24 månader, under en period på tre år, på samma kundarbetsplats ska erbjudas tillsvidareanställning. Arbetsgivaren kan dock köpa sig fri från erbjudandet genom att betala ett skadestånd på två månadslöner till den bemanningsanställda.

7. Sakliga skäl för uppsägning

Sakliga skäl ersätter saklig grund vid uppsägning. Sakliga skäl kan vara arbetsbrist eller förhållanden som rör en enskild anställd personligen. Vid uppsägning på grund av arbetsbrist är det ingen större skillnad i nya LAS. Skillnaden bedöms bli tydligare vid uppsägning på grund av personliga omständigheter. Arbetsgivaren behöver inte längre göra någon bedömning om huruvida orsaken till uppsägningen var tillfällig eller om beteendet bedöms fortsätta. Den rättsliga prövningen kommer att fokusera på hur pass allvarligt arbetstagaren har åsidosatt sina skyldigheter i anställningen. I vissa fall kan det underlätta för arbetsgivare att säga upp personal.