Vi kommunicerar mycket om oss själva genom de kläder vi bär. Det säger Kekke Stadin, som är professor i historia vid Södertörns högskola och har ägnat stor del av sin forskning åt vad kläder gör med oss människor. Vad vi sätter på oss när vi går till jobbet är viktigt både för vår egen identitet och hur andra bemöter oss, menar hon.

– Klär du dig rätt i den situation du befinner dig i så upplever du dig själv som trovärdig. Då agerar du också trovärdigt och framstår som trovärdig inför andra. Jag brukar kalla det för social magi, säger hon.

Även på arbetsplatser där de anställda själva kan välja sin yta ser man ofta på kläderna vad det är för miljö, enligt Kekke Stadin. Det skapas interna kulturer. Som exempel tar hon forskarna på sin egen högskola. Företagsekonomerna går oftare i kostym eller jeans och tröja av finare märken. Humanister är lite friare men klär sig ändå ganska fint. Naturvetarna känner hon ofta igen direkt i korridorerna, de kan gå omkring i rutiga flanellskjortor eller tjockare stickade tröjor.

– Men vi respekterar en professor i flanellskjorta lika mycket som en i kostym, för vi vet att de har samma auktoritet. Men om vi ska representera högskolan utåt, mot personer som inte känner till koderna, då blir det viktigare att klä upp sig.

Vilka kläder de anställda ska bära kan också handla om vad som är mest praktiskt och hygieniskt utifrån arbetsuppgifterna, till exempel inom sjukvården. Det kan också vara ett sätt att demonstrera grupptillhörighet, status och makt. Kostymen är liksom uniformen ett sätt att skaffa sig auktoritet, berättar Kekke Stadin. På vissa arbetsplatser vill arbetsgivaren att personalen ska vara ”vårdat klädd”.

– Det är ett vagt begrepp som är kopplat till vad som är gångbart och accepterat i samhället just nu. Det handlar om att den anställde ska bli tagen på allvar, få legitimitet och auktoritet. På en bank får man till exempel inte gå med flanellskjorta, det passar inte, säger hon.

»Klär du dig rätt i den situation
du befinner dig i så upplever du
dig själv som trovärdig.«

Men hur stor makt har arbetsgivaren egentligen över din garderob? Svaret skiljer sig mycket beroende på om du jobbar i offentlig eller privat sektor, enligt arbetsrättsadvokaten Stefan Flemström. Inom privat sektor har arbetsgivare långtgående rättigheter att bestämma hur personalen ska se ut genom en detaljerad klädpolicy. Inom vissa företag kan uniformen till exempel vara en del av varumärket – att vägra bära den blir ett brott mot anställningsavtalet.

– Inom offentlig sektor är ramarna friare, man skyddas av yttrandefriheten och att välja kläder är ett sätt att uttrycka sig. Grundregeln är att offentligt anställda i stort kan klä sig hur de vill.

Undantagen är om det finns särskilda föreskrifter om skyddskläder, arbetskläder och uniformer. Polisanställda får till exempel ett skydd genom uniformen, säger Stefan Flemström. Den gör en synlig som polis, vilket minskar risken för att misstas för någon annan och råka illa ut.

– Uniformer är också viktiga för att allmänheten ska uppfatta vem som är en myndighetsperson och vilka befogenheter den personen har, säger han.

Men hur gör jag om det inte finns några riktlinjer för hur jag ska se ut på jobbet? Då kan du kasta ett öga på chefen, säger Susanne Ljung, modejournalist och programledare för radioprogrammet Stil i P1. Har högsta hönset en fri och ledig stil sipprar det ner till de anställda.

– Människan är ett gruppdjur, vi sneglar omkring oss, hur är kollegorna klädda? Det kräver en stor ansträngning att bryta mot normer, man får vara beredd att bli tittad på, kommenterad och ifrågasatt. Somliga tycker att det är härligt, men många vill bara smälta in, säger hon.

Men att bryta mot normerna kan också vara en maktdemonstration. Susanne Ljung nämner Facebook-grundaren Mark Zuckerberg, som fått hela it-branschen att gå i t-shirt och sneakers. Där hittar du få kostymnissar, säger hon.

– Med sin stil säger han att han är en skön kille som har revolutionerat branschen. Han har mycket makt och pengar, och kan göra hur han vill. Det blir lite ”t-shirt och sneakers – känn på den du!”.

Under coronapandemin har många jobbat hemma, vilket Susanne Ljung tror har lett till viss förvirring. När vi sätter på oss våra jobbkläder klär vi också på oss vår jobbidentitet, ett skydd mot världen som gör att vi känner oss mer professionella. Men vem representerar jag egentligen när jag sitter i mysbyxor hemma i soffan och har zoom-möte? ●

Läs om Kustbevakarens klädsel

Läs om diplomaten och slipsen