Uniformen har ett stort symbolvärde. Det berättar Sofia Bergström som arbetar på Kustbevakningen i Stockholm.

– Uniformen visar vilken myndighet jag kommer ifrån, för att folk ska veta vad de kan förvänta sig av mig. Tanken är också att invånarna ska känna trygghet när de ser oss, vår uppgift är att skydda samhället på olika sätt, säger hon.

Att ha uniform innebär också en trygghet för henne som tjänsteperson. När Sofia Bergström tar på sig sina arbetskläder klär hon också på sig sitt myndighets-jag. Då måste hon lägga sina privata åsikter åt sidan och representera myndigheten.

– Jag kan vila i att min uppgift är att göra det som Kustvakningen är ålagd att göra, inte vad jag personligen tycker är rätt eller fel i en situation.

Kollegan Patrik Risberg i Karlskrona håller med. Han berättar att man på Kustbevakningens utbildningar talar om uniformen som en del av en ”mental switch”, en mental beredskap.

– När jag tar på mig uniformen slås switchen på. Då blir jag medveten om att något kan hända och måste tänka på att jag alltid är synlig, vad jag än gör och säger, säger han.

Uniformen har även en skyddande funktion. Kustbevakarna bär skyddsväst, knäskydd och skor med stålhätta. Uniformen består också av byxor, ett övre plagg, som till exempel skjorta, samt en huvudbonad, som mössa eller keps. På flera ställen står texten ”Kustbevakningen” och på axeln sitter gradbeteckningen. I vapenbältet finns bland annat tjänstevapen, batong och radio.

Uniformen med kängor och vapenbälte kan vara tung och varm, liksom brandmansdräkten, som Sofia Bergström bär ibland.

– Det ingår i jobbet. Det är inte bara kläderna som är tunga utan också olika arbetsmoment. Därför finns det vissa fysiska krav på oss som jobbar här.

Ibland arbetar Patrik Risberg som insatsledare för Kustbevakningens dykare. Då sätter han på sig en gul varselväst med texten OSC-ER, som står för On scene commander – emergency responder.

– När jag sätter på mig västen går pulsen upp och min riskmedvetenhet är påslagen på max. Då är jag ansvarig för mina kollegors liv, säger han.

Patrik Risberg berättar att det också gäller att vara hel och ren. En välputsad yta skickar signaler om förtroende och stabilitet. Samtidigt innebär yrket att uniformen ibland blir smutsig och blöt, om personalen till exempel ska beslagta ett fiskenät eller bekämpa ett oljeutsläpp.

Sofia Bergström tycker att allmänheten bemöter henne annorlunda när hon kommer i uniform jämfört med privata kläder.

– Jag upplever att allmänheten är mer benägen att prata med mig när jag bär uniform. Människor både ställer och svarar på frågor på ett annat sätt än om jag varit civilklädd. Jag känner också att många förväntar sig åtgärder eller stöd på ett helt annat sätt.

Gradbeteckningarna signalerar vilken tjänst olika personer har. När Sofia Bergström träffar kollegor inom myndigheten kan hon ofta se vem som är befälhavare eller om någon är helt ny. Patrik Risberg tillägger att uniformen kan skapa samhörighet med uniformerade personer inom andra yrken, och göra kommunikationen enklare.

– Vi hamnar på samma nivå och kan komma till pudelns kärna direkt på mötet. Kommer jag i kavaj vet de inte vem jag är, säger han.

Det finns regler för hur personalen ska vara klädd. I offentliga sammanhang är det uniform som gäller, förutom när situationen kräver särskilda skyddskläder. Patrik Risberg jobbar ibland på kontoret och har informella möten både internt och med andra myndigheter. Då är det proper klädsel som gäller, till exempel kavaj, skjorta och finare byxor.

– Då blir jag lite mer avspänd, men går inte över till mitt privata jag, jag är fortfarande mån om att representera myndigheten, säger han. ●