GRANSKNING. Privata aktörer och robotisering ska vara lösningen på långtidsarbetslösheten. Men blir det bättre av att lägga ut jobbfixandet på entreprenad?
Att rusta arbetssökande för att lättare kunna få jobb och sedan matcha dem med en ledig anställning, är en av grunderna i Arbetsförmedlingens verksamhet. Nu ska hela den delen av myndigheten läggas ut på entreprenad. Kvar hos Arbetsförmedlingen blir uppdraget att bedöma vilka arbetssökande som ska kunna ta del av matchningstjänsterna samt följa upp de fristående leverantörerna.
Reformen är en del av januariavtalet, och görs för att ”säkerställa en träffsäker arbetsmarknadspolitik och att förbättra effektiviteten.” Men i forskningen finns inget stöd för att förändringarna kommer att leda till varken det ena eller andra. Det säger Anders Forslund, professor på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.
– Det finns definitivt inte någon forskning som stöder att privata utförare skulle göra ett bättre arbete. Du kan fråga vilken arbetsmarknadsekonom som helst och du kommer att få samma svar.
»Problemet är att roboten förutsätter
att alla kan få ett arbete.«
I den teoretiska arbetsmarknadsforskningen finns det två spår när det gäller externa utförare. Man skulle kunna tänka sig att det leder till mer innovativa sätt att arbeta på. Leverantörerna vill kunna tjäna pengar och gör det genom att utföra uppgiften bättre och mer effektivt. Men det finns också anledning att tro att affärsidén i stället kommer att bygga på att tjäna pengar genom att göra ett sämre jobb. Det finns också empiriska undersökningar, forskning på andra länder som har infört en liknande modell. Men där finns inget stöd för att man vinner på att lägga ut arbetet på entreprenad, enligt Anders Forslund.
–Skillnaderna är sällan särskilt stora. Men om något så tenderar de flesta utvärderingar att komma fram till att de offentliga utförarna gör ett något bättre jobb.
Externa aktörer där deltagaren själv väljer utförare är inte något nytt för Arbetsförmedlingen. Under åren har satsningar som till exempel jobbcoacher och etableringslotsar testats med varierande resultat. Etableringslotsarna, som skulle hjälpa nyanlända till jobb, visade på flera svårigheter med systemet. Tjänsten gav inte några imponerande resultat. Uppdraget var för brett utformat och det var svårt för de nyanlända att göra informerade val. Det satte också fingret på vikten av och svårigheten med kontroll efter att flera av leverantörerna visade sig ha samröre med grov brottslighet.
Sedan 2014 har en del av de arbetssökande fått möjlighet att välja en privat anordnare för att få hjälp att hitta arbete inom ramen för tjänsten ”Stöd och matchning”. Men i det upplägg som nu rullas ut, ”Kundval rusta och matcha”, kommer privata aktörer bli regel.
Förutom själva matchningsverksamheten finns en till stor uppgift som lyfts bort från arbetsförmedlarna. ”Kundval rusta och matcha” bygger på att en robot ska bedöma vilka arbetssökande som kan vara aktuella för tjänsten. Arbetsförmedlarna har möjlighet att ändra robotens beslut, men tanken är att de flesta beslut ska gå automatiskt. Ett faktum som SRAT, genom Samarbetsorganisationen Saco-S, befarar kan leda till beslut som inte tar tillräcklig hänsyn till individers olika förutsättningar. Anders Jansson är förtroendevald för SRAT på Arbetsförmedlingen och sitter i styrelsen för Saco-S på myndigheten.
– Roboten ska screena varje individ som skriver in sig på Arbetsförmedlingen och sätta ett pris som en privat matchningsutförare får om den får ut personen i arbete. Men problemet är att roboten förutsätter att alla kan få ett arbete. Många som är inskrivna behöver ett väldigt starkt, individuellt anpassat stöd.
Anders Jansson tror att risken med det nya systemet blir att Arbetsförmedlingen kommer att få tillbaka många arbetssökande efter den maxtid som de externa aktörerna har på sig. Och frågan är vad som händer då? För samtidigt som de externa aktörerna växlar upp har myndigheten bantats.
– I de kommuner som har testat det nya systemet flaggar våra fackligt aktiva för att många inskrivna kommer tillbaka efter tolv månader hos en extern aktör. Men då har vi inte resurser för att ta emot dem. Från SRAT Arbetsmarknad ser vi inte att reformeringen löser de problem som finns på dagens arbetsmarknad. Riksdag och regering måste ta ett större helhetsgrepp kring samhällets framtida behov av kompetensförsörjning. Problemet är mycket större än en matchningsproblematik. ●