Nu går du hem. Kollegorna på barnmorskemottagningen i Söderhamn är bestämda. Under den här våren 2016 har Sofia Backelin blivit glömsk. Yr. Känslig för ljud och rörelser. Har en ångest som trycker över bröstet och ibland svårt att andas. Det händer att hon gråter en stund, men kör sedan vidare.

– Den där morgonen hade jag tänkt föreslå för mina kollegor att jag skulle gå ner i tid, men jag bröt bara ihop.

Läkaren sjukskrev Sofia Backelin för utbrändhet. Sedan hösten 2015 hade trycket på mottagningen ökat kraftigt. Samtidigt hade hon tre barn hemma och en aktiv fritid. De senaste åren hade hon också förlorat sin pappa och sett sitt barndomshem säljas.

– I början upplevde jag att chefen inte förstod allvaret eftersom hennes första fråga, när jag hade blivit sjukskriven i fyra veckor, var om jag trodde att jag skulle vara hemma hela den tiden.  Ibland kommer folk tillbaka tidigare och det fanns inte någon annan att sätta in. Det gjorde det extra jobbigt, jag visste redan att jag satte mina kollegor på pottkanten inför sommaren.

Efter den första reaktionen har chefen varit ett stort stöd, fortsätter Sofia Backelin. Hon har regelbundet ringt och mejlat för att höra hur Sofia mår, sagt att hon ska vara rädd om sig och ta den tid hon behöver. Kollegorna har också stöttat, sagt: Nu ska du vara hemma, vi löser det här.

– Det är mycket tack vare mina kollegor som jag har kunnat ta mig tillbaka.

Under hösten 2016 hade Sofia Backelin två rehabiliteringsmöten för att planera återgång i arbete, tillsammans med HR, chefen och Försäkringskassan. Hon började i kognitiv beteendeterapi, kbt, via Hälsocentralen. Insåg att hon är en kontrollmänniska som lätt blir stressad. Lärde sig verktyg som att be om hjälp, vila och prioritera.

I oktober började hon arbetsträna på 25 procent. Övade på att bara vara i lokalerna utan att prestera. En kurator lärde henne mindfulness, medveten närvaro, som hjälper mot stress.

I december började hon arbeta 25 procent. Gav rådgivning över telefon och stöttade en ny kollega. I mars gick hon upp på halvtid, tog på sig arbetskläderna och mötte sin första patient. Chefen uppmanade henne att ta det lugnt, känna efter och inte boka besöken för tätt. Kollegorna var förstående och förklarade hur man gör saker hon glömt.

– Efter fyra timmar på jobbet var jag trött i huvudet och behövde vila i total tystnad innan barnen kom hem. Särskilt logistik och problemlösning tog på krafterna.

I december 2017 gick Sofia Backelin upp på 75 procent, där är hon kvar än i dag och planerar att stanna. Innan sjukskrivningen arbetade hon 80 procent.

– Jag tror att jag mår så pass bra i dag eftersom jag fick komma tillbaka successivt och ta det lugnt. ●