I trafiken, av fallolyckor, klämskador och andra dramatiska händelser. Men långt fler, 3 000 personer, dör av sjukdomar som orsakas av arbetsmiljön. Det visar helt nya beräkningar som forskare gjort på uppdrag av Arbetsmiljöverket.

– Man är väldigt noga med att följa arbetsrelaterade dödsolyckor. Det är ju förfärligt när något sådant händer, men det är viktigt att också lyfta problemet med att man kan dö av sjukdomar som utvecklas under flera års tid, säger Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare och en av forskarna bakom studien.

En av de arbetsmiljöfaktorer som kan leda till dödsfall, genom hjärtsjukdom eller stroke, är stress på jobbet. Till skillnad från andra riskfaktorer, som höga blodfetter eller blodsocker, kan man inte bedöma hur stressad en person är genom ett blodprov. I stället använder sig forskarna av frågeformulär. När det gäller jobbstress talar man om ”spänt arbete”. Det är en arbetssituation som karakteriseras av höga krav, och där man som arbetstagare har liten kontroll över hur arbetet ska utföras.

– Det finns mycket forskning som visar att om man upplever arbetet på det sättet finns en ökad risk att drabbas av framför allt hjärtsjukdom, men också stroke, säger Lisbeth Slunga Järvholm.

STRESSEN PÅ JOBBET dödar runt 700 personer per år. Och forskarna tror att den siffran kommer att öka. De som nu dör av arbetsrelaterad stress hade sin yrkesverksamma tid från mitten till slutet av 1900-talet. Men sedan dess har stressen på arbetsplatserna ökat markant. Det kan forskarna se när de jämför hur svenskarna beskriver sin jobbsituation på 1980-talet respektive 2000-talet.

" Det finns mycket forskning som visar
att om man uppleverarbetet på det
sättet finns en ökad risk att drabbas 
av framförallt hjärtsjukdom." 

STÖRSTA ÖKNINGEN av stress finns bland anställda inom handel, hotell och restaurang samt inom vård, omsorg och utbildning. Och kvinnor är mer utsatta än vad män är. I många av de kvinnodominerade yrkena inom hälso-sjukvården som SRAT organiserar är kombinationen höga krav och lågt inflytande vanligt. Det syns inte minst i Arbetsmiljöverkets senaste enkätundersökning från 2017. Inom gruppen ”yrken med krav på fördjupad högskolekompetens inom hälso- och sjukvård”, som till exempel optiker, logopeder, audionomer och kiropraktorer tillhör, svarar till exempel en majoritet att de varje vecka är tvungna att dra in på luncher, arbeta över eller ta med jobb hem. Samtidigt svarar över hälften i samma grupp att de har för lite inflytande över jobbet.

– Kraven på effektivitet ökar nästan överallt. I privat sektor har man en närmast global konkurrens idag, och inom den offentliga sektorn får vi hela tiden krav på att göra mer och mer med de resurser som finns. Sen har vi också den digitala utvecklingen. De mentala kraven har blivit mycket större och vi behöver processa mer i våra hjärnor.

Det är arbetsgivarens ansvar att se till att din arbetssituation inte gör dig sjuk. Lisbeth Slunga Järvholm tycker att man kan hitta bra vägledning i föreskriften för organisatorisk och social arbetsmiljö, som alla arbetsgivare måste följa. Där tas tre viktiga områden upp, hög arbetsbelastning, ohälsosamma arbetstider och kränkande särbehandling.

En viktig del i att minska stressen är återhämtning. Men det räcker inte att ta en lång sommarsemester. Återhämtningen måste finnas med i vardagen och även under arbetsdagen. Där brister det på många arbetsplatser.

" Egentligen borde man redan

i skolan lägga in undervisning
om stress och återhämtning."

SRAT OCH OPTIKERFÖRENINGEN gjorde förra året en särskild enkät till sina medlemmar. Anledningen var att många optiker som jobbar i butik vittnat om att det var svårt att få till pauser. Undersökningen bekräftade bilden. En fjärdedel av de 501 optiker som svarade angav att de sällan eller aldrig kunde ta pauser.

Under flera år har sjukskrivningar på grund av utmattning ökat och i hela samhället snurrar tempot allt fortare. Det kan verka hopplöst att få stopp på stressen. Men Lisbeth Slunga Järvholm tror att det går.

– Jag vill tro och jag hoppas att det går att vända. Egentligen borde man redan i skolan lägga in undervisning om stress och återhämtning, men också om att man ska ha rimliga förhållanden både som student och ute i arbetslivet. Vi måste få en ökad medvetenhet om att det här är viktiga frågor. Långsiktigt är det en win-win-situation även för arbetsgivarna. Är man väldigt stressad arbetar man också sämre. ●

TRE TIPS MOT STRESSEN

Så förebygger du (din arbetsgivare) den farliga stressen.

1. Chefer måste hjälpa arbetstagarna att sätta gränser och se till att alla har de resurser som krävs för de krav som ställs på arbetet.
2. Arbetsbelastningen behöver ses över kontinuerligt. Ibland när det händer saker i privatlivet kanske man behöver ta det lugnare på jobbet för en tid.
3. Arbetstiderna ska förläggas så att man får tillräcklig regelbunden återhämtning. Alla behöver återhämtning, även under arbetsdagen, men självklart också dygnsvila, veckovila och semester.

Källa: Lisbeth Slunga Järvholm