Essens 2-2022 2022-06-16

Stark vilja att förändra samhället

TEMA ENGAGEMANG. Vi är ett ideellt arbetande folk med stort fackligt engagemang. Men det finns flera olika anledningar till varför så många väljer att ta på sig ett förtroendeuppdrag.

Att ta tempen på svenskarnas fackliga engagemang är inte helt enkelt. Å ena sidan: allt färre organiserar sig i ett fack förbund. Mellan 2006 och 2019 sjönk andelen fackligt anslutna från 77 till 67 procent av landets yrkesverksamma. Å andra sidan: vår i ett internationellt per spektiv utpräglat positiva inställning till ide ellt arbete är konstant över tid. Drygt hälften av svenskarna har jobbat ideellt någon gång det senaste året, i dag såväl som på 1990-talet.

Det visar forskning av bland andra Susanne Wallman Lundåsen, som medverkar i rapporten ”Medborgerligt engagemang i Sverige”(2020) och i höstas presenterade ännu en studie i ämnet tillsammans med Johan von Essen: ”Drivkrafterna bakom fackligt engagemang”.

– Viljan att engagera sig tycks inte minska. Vad man sedan engagerar sig i skiftar över tid. Det fackliga engagemanget hänger ihop med hur arbetslivet i stort förändras. I tider av osäkerhet är det fler som blir medlemmar i fackföreningar. Sedan är det nog samma typ av människor som tar steget längre och tar på sig förtroendeuppdrag,Susanna Wallman Lundåsen.

Vilka är det då som tar steget och blir fackligt aktiva?

Framförallt två saker utmärker gruppen som är aktiva i Sacoförbund, enligt rapporten: De uppfattar det som en plikt att engagera sig och de tillhör stora informella nätverk eller enklare uttryckt: de har många vänner och bekanta.

– Detta med att tillhöra nätverk tycks vara viktigare för kvinnor än för män. Och ännu viktigare för medlemmar i Saco än LO- och TCO-förbund. Andra studier antyder att kvinnliga akademiker är en resursstark grupp som oftare arbetar ideellt än LO-kvinnor.

Ju större nätverk man har, desto större är sannolikheten att någon ska uppmärksamma en och erbjuda förtroendeuppdrag, säger Susanne Wallman Lundåsen.

Studien ”Drivkrafter bakom fackligt engagemang” bygger dels på intervjuer, dels på enkätsvar från 3 500 personer i åldrarna 20 till 68 år. Väldigt svepande skulle urtypen för en fackligt aktiv person kunna beskrivas så här: Man, svenskt ursprung, högutbildad men inte höginkomsttagare, har hemmavarande barn och kommer från ett hem med fackligt aktiva föräldrar.

Tittar man mer specifikt på medlemmar i Sacoförbund så hamnar de något oftare i den grupp som i studiens slutsats beskrivs som ”svalt engagerade”, i jämförelse med de andra två grupperna ”föreningsaktiva” och ”stort fackligt engagemang”.

– Om jag ska spekulera så beror det på att man står inför olika typer av frågor. På en traditionellt manlig arbetsplats med LO-medlemmar kan exempelvis skyddsronder vara en fråga om risker för allvarliga olyckor och död, medan det på ett kontor med akademiker kan handla om rätt belysning, säger Susanne Wallman Lundåsen

Bevekelsegrunderna engagera sig fackligt skiljer sig mellan Saco-förbunden och TCO och LO-förbunden, visar forskningen. Att vilja förändra samhället och att få kontakter som kan hjälpa en i yrkeslivet är ett vanligare motiv för Saco-medlemmar än andra, medan samma grupp något mindre ofta än andra anger ”att hjälpa dem organisationen företräder” som en orsak att engagera sig i facket.

Detta är något Mats Eriksson, förhandlingschef på SRAT, kan känna igen:

– Många av våra medlemmar är väldigt intresserade av sin egen verksamhet och vill vara med och utveckla den. Våra medlemmars intresse ligger ofta nära verksamhetens intresse, det finns mer sällan ett vi-och-demperspektiv. Dessutom arbetar många av våra medlemmar i chefsposition.

Hur ser då SRAT på framtiden?

Mats Eriksson konstaterar att tecknen är mångtydiga. Å ena sidan växer förbundet och organisationsgraden ökar, tack vare att nya yrkesgrupper tillkommit. Å andra sidan är det något svårare än tidigare att hitta individer som vill engagera sig – samtidigt som medlemmarnas medelålder stadigt ökar.

– Det beror dels på att många går in i arbetslivet senare, dels på att fler arbetar längre innan de går i pension. Men när man väl blivit medlem bedömer jag det som att engagemanget är mindre åldersbero ende. Vad som däremot är tydligt när det gäller yngre förtroendevalda ärattdeharenmer komplicerad livssituation och är mer rörliga på arbetsmarknaden, vilket ofta leder till kortare och mer avgränsade uppdrag, säger Mats Eriksson och avslutar:

– Jag är definitivt inte oroad för framtiden, men visst finns det utmaningar. Vi måste fortsätta vara intressanta och relevanta för våra medlemmar, både i ett kort och ett långt perspektiv.