Varje år anmäler flera hundra människor diskriminering i arbetslivet som har samband med funktionsnedsättning – och mörkertalet antas vara mycket stort. Den senaste undersökningen som Myndigheten för delaktighet gjorde bland personer med funktionsnedsättning visade att fyra av tio upplevt hinder när de sökt arbete, främst i form av negativa attityder och bristande förståelse från arbetsgivare. Färska siffror från SCB visar också alltjämt att en lägre andel personer med funktionsnedsättning jobbar heltid eller är chefer, jämfört med befolkningen i stort.

Just nu görs flera satsningar för att öka inkluderingen och förbättra situationen på arbetsmarknaden för personer med något slags funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan. I Arbetsförmedlingens regleringsbrev för 2021 ger regeringen myndigheten flera uppdrag som syftar till just detta, bland annat ska man bli bättre på att göra bedömningar av hur en persons eventuella funktionsnedsättningar kan påverka arbetsförmågan redan tidigt vid arbetslöshet.

– Vi ska ta tillvara potentialen hos alla människor i Sverige, betonar arbetsmarknadsminister Eva Nordmark i ett pressmeddelande.

Sveriges kommuner och regioner, SKR, bedriver också ett utvecklingsarbete för att bredda sin rekrytering.
Men mycket mer behöver göras. Det menar bland annat organisationen Funktionsrätt Sverige som reagerat starkt mot att regeringens forsknings- och innovationsproposition, som anger inriktningen för Sveriges forskningspolitik de kommande fyra åren, inte innehåller en enda krona till forskning och utveckling kring universella arbetsplatser.

– Det är ett återkommande problem inom politiken, när det handlar om beslut som påverkar samhället under lång tid, att man inte har perspektivet av att inkludera hela den mänskliga mångfalden från början, säger Mikael Klein som är intressepolitisk chef på Funktionsrätt Sverige.

Universell utformning handlar om att skapa produkter, tjänster och funktioner som så många som möjligt kan använda, utan anpassningar i efterhand. När det gäller arbetslivet och en konkret arbetsplats finns det flera aspekter att ta hänsyn till. Den fysiska miljön är kanske mest uppenbar. Men det behövs också en psykosocial tillgänglighet.

Enligt återkommande studier upplever många med funktionsnedsättning att de skulle kunna ha ett arbete om förutsättningarna var bra. En majoritet svarar att det har med organisatoriska frågor att göra: hur arbetet är upplagt och om det är möjligt att få anpassad arbetstid. Färre saknar arbetstekniska hjälpmedel eller arbetsplatsanpassningar.

– Arbetslivet behöver vara flexibelt utifrån de individuella förutsättningarna. Då skulle man få ett hållbart arbetsliv som både klarar av att rekrytera fler men som också blir hälsosamt, säger Mikael Klein.

Det finns inget som talar för att arbetsgivares attityder gentemot personer med funktionsnedsättning som innebär en nedsatt arbetsförmåga har förändrats särskilt mycket under de senaste åren. Många tvekar fortfarande inför att anställa, delvis för att man är osäker på vad det kommer att innebära för produktiviteten. Det berättar Johanna Gustafsson, lektor vid Örebro universitet som forskat inom området sedan 2008.

– Man ser också arbetsförmågan som en individuell egenskap, som något som bor inom personen, i stället för att se det relationella: vad man själv kan bidra med för att funktionshindret inte ska uppstå, säger hon.
Sämst på att anställa personer med funktionsnedsättning är arbetsgivare inom offentlig sektor. På den privata sidan ser det bättre ut, vilket enligt Johanna Gustafsson troligtvis beror på att rekryteringen till högre grad är informell och att man har större möjlighet att erbjuda deltidstjänster.

Johanna Gustafsson skulle önska att fler tittade på vad man kan vinna på att arbetsgruppen är heterogen, i stället för att fokusera på vilka problem som kan uppstå. Bortsett från att man bättre speglar samhället i stort, vilket ökar konkurrenskraften, blir arbetsmiljön oftast bättre för alla medarbetare när man anställer någon som har behov av vissa justeringar. I förlängningen kan det bland annat leda till lägre sjuktal.

– Det är sällan det är fråga om så stora saker som att du ska bygga om ett helt hus eller ändra produktionstakten, utan det handlar om att skruva på saker och ting för att det ska funka. Vissa har till exempel extra stort behov av struktur för att tillvaron ska bli begriplig och hanterbar. Och en tydligare struktur brukar gagna de flesta.  

Läs om Emelia Broman som behöver en arbetsledare som förstår.