Coronavirusets spridning har tvingat ner världen i lågkonjunktur. När krisen är över kan vi vänta oss en förändrad arbetsmarknad.
Trots att Sverige infört några av de mildaste restriktionerna i världen har samhället under de senaste månaderna gjort en helomvändning. Ekonomin har bromsat in och en del branscher tappat nästan all verksamhet. Samtidigt som alla sjukskrivna, vabbande och arbetslösa svenskar, tillsammans med utgifterna för regeringens räddningsåtgärder, gräver stora hål i statskassan.
– Vi har ett tillväxtfall som är ungefär lika stort som finanskrisen. Och efter det en återhämtning som väntas pågå i flera år. Prognosen för arbetslösheten är nio procent, den högsta nivån sedan 1990-talskrisen, sade finansminister Magdalena Andersson, när hon i april presenterade årets vårbudget.
Många av de som har blivit av med jobbet är frilansare, vikarier och inhoppare, på golvet i restaurang och besöksnäring, handel, tillverkningsindustri och transportnäring. Men krisen drabbar också akademiker. I mars var 25 procent fler av medlemmarna i Akademikernas a-kassa anmälda som heltidsarbetslösa mot året innan.
För att bromsa krisen och behålla jobben har regeringen infört en rad åtgärder och räddningspaket. En åtgärd är möjligheten till korttidsarbete, ett sätt att slippa säga upp anställda, där kostnaden delas mellan staten, arbetsgivaren och den anställde.
I mitten av maj hade 426 000 svenskar tillfälligt gått över till korttidsarbete. Av dem är uppskattningsvis en fjärdedel tjänstemän och akademiker.
En del företag kommer att kunna återhämta sig när Sverige öppnar upp igen. Men andra kommer kanske aldrig tillbaka. Och det gör att även om samhället får bukt med viruset om några månader kommer krisen stöpa om arbetsmarknaden även på längre sikt.
Arbetsförmedlingen vittnar om att många av de varsel som lagts kan ses som en del av en redan pågående strukturomvandling. Digitaliseringen och andra tekniska utvecklingar som har förändrat arbetsmarknaden under flera år har nu fått ytterligare luft under vingarna. Helt enkelt, de jobb som nu försvinner var redan på väg att försvinna, men gör det nu kanske i snabbare takt.
– Det pågick en strukturomvandling på arbetsmarknaden redan innan den här krisen, eftersom vi redan i höstas hade en avmattning av konjunkturen. När konjunkturen försvagas ökar trycket på arbetsgivare att vidta kostnadsbesparande åtgärder och då påskyndas den omvandling som drivs av den tekniska utvecklingen, säger Sandra Offesson, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.
Om den privata sektorn just nu skakas av minskad efterfrågan är läget nästan tvärt om i det offentliga Sverige. För många offentliganställda har arbetsbelastningen i stället ökat. Sjukvården och äldreomsorgen är unikt högt belastade. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och myndigheter som Tillväxtverket, som hanterar korttidspermitteringar, likaså. Och socialtjänsten i kommunerna kommer sannolikt få mer att göra när fler faller ur skyddsnätet.
Men risken är att många kommuner och regioner får svårt att få ihop sina budgetar. Sveriges kommuner och regioner varnar för att skatteunderlaget kommer minska kraftigt den närmaste tiden i takt med att allt fler blir av med arbetet, är sjukskrivna eller korttidspermitterade. Regeringen har skjutit till 28 miljarder i stöd för kommuner och regioner, men i dag är det svårt att säga om det räcker för att kompensera både för ökade kostnader och minskade intäkter.
Coronakrisen kom för många som en blixt från en klar himmel. Och även om Sverige har gått igenom ekonomiska kriser förut är det mycket vi inte vet om hur viruset kommer påverka samhället i framtiden.
Det finns dock forskare som redan har börjat studera krisen. En av dem är Elena Raviola vid Göteborgs universitet, som tillsammans med kollegan Josef Pallas samlar in vittnesmål från anställda i offentlig sektor. Trots att deras forskning nyligen har startat kan de dra vissa slutsatser. En är att i krisen hamnar kärnverksamheten i fokus och allt annat som organisationer sysslar med bleknar bort.
Kan den här krisen rent av leda till något positivt för dem som arbetar i de här organisationerna?
– Om jag får vara lite spekulativ så tror jag det. Efter krisen kommer vi kanske att inse vikten av kärnverksamheten och professionen, att de som garanterar att till exempel sjukvården och skolan fungerar verkligen får göra sitt jobb. Mindre New public management och mer professionell styrning, helt enkelt, säger Elena Raviola. ●