Vården, skolan, transportsektorn, it-branschen, byggsektorn... Överallt hörs allt högre rop efter arbetskraft med rätt kompetens.
Och om problemen med underbemanning är stora idag så kommer de inte bli mindre framöver, visar den kompetensförsörjningsprognos som Sveriges Kommuner och Regio- ner presenterade strax innan jul.
Prognosen sträcker sig till 2031 och resultatet bekräftar det många känner: Allt mer arbete måste utföras av allt färre.
Bodil Umegård är sektionschef för data och analys på SKR:s arbetspolitiska avdelning och har varit med förr:
– Utgångsläget är mycket allvarligare i dag än när vi gjorde de första prognoserna i början av 2010-talet. Alla behöver arbetskraft. Välfärden, näringslivet, försvaret som ska utökas kraftigt, den gröna omställningen i norra Sverige...
En förklaring till den uppkomna situatio- nen är demografin. I Sverige, liksom i hela västvärlden, blir befolkningen allt äldre. Medan antalet svenskar i arbetsför ålder kommer att öka med blygsamma 4 procent de kommande åtta åren, växer antalet invånare över 80 år med nästan 50 procent.
Det innebär att bristen på arbetskraft kommer att vara allra störst inom äldreomsorgen, där antalet anställda behöver öka med 30 procent till 2031. Men problemen finns som sagt överallt – inte minst inom många av SRAT:s yrkesgrupper – och hittills har inga tydliga förslag på hur de ska lösas synts till.
– Många olika åtgärder behövs. Det är omöjligt att lösa problemet genom att enbart rekrytera fler, när det inte finns tillräckligt många med rätt kompetens att anställa. Man måste tänka realistiskt och ta vara på den kompetens som finns hos befintliga medarbetare, säger Bodil Umegård.
SKR redovisar nio strategier för vad kommuner och regioner kan göra för att möta kompetensutmaningen. Två av strategierna är att de som i dag arbetar deltid går upp tre arbetstimmar i veckan samtidigt som den ålder när folk faktiskt går i pension stiger från 64 år till 66 år 2031.
Detta skulle enligt SKR:s beräkningar minska behovet av anställda i välfärden med 25 procent.
Magnus Nordström, ordförande i SRAT, konstaterar att det ställer krav på arbets- miljön:
– För att fler ska vilja jobba mer och längre måste arbetslivet vara hållbart. Det är det inte för den som dagligen stressas på jobbet redan i unga år. Eller för alla de chefer som tvingas leda alltför stora grupper med knappa resurser.
– Man måste också fråga personalen vad som krävs för att gå upp i arbetstid – och vara beredd på att få olika svar. För en del handlar det om det privata livspusslet, för andra att pressen på jobbet är så hård att de inte orkar jobba fler timmar. Ytterligare några erbjuds tyvärr inte fler timmar av arbetsgivaren.
FÄRSKA SIFFROR FRÅN Arbetsförmedlingen visar att det finns ungefär 200 000 vakanta tjänster i Sverige i dag. Samtidigt går 330 000 människor arbetslösa. Tillgången är alltså stor på både arbete och arbetskraft, ändå går det trögt med matchningen.
– Det handlar förstås om utbildning, arbetsförmåga och möjlighet att ställa om, säger Magnus Nordström. Här är förutsätt- ningarna olika, men det borde finnas bättre snabbspår för utlandsfödda med kvalificerad utbildning. Både vad gäller validering och komplettering av den utbildning de har med sig.
»Teknik kan aldrig ersätta mänsklig omvårdnad
och behovet att mötas.«
Stora förhoppningar ställs till ny teknik som en lösning på kompetensbrist och underbemanning. Magnus Nordström tror visst att tekniken kan bidra på många håll, men långt ifrån överallt:
– Teknik kan aldrig ersätta mänsklig omvårdnad och behovet att mötas. Det ideala vore förstås att tekniken kan ta över uppgifter kring administration och ge ökat stöd vid diagnosticering för att frigöra tid för de anställda inom vården att möta sina patienter.
Förebyggande arbete är också viktigt för att få vård och välfärd att fungera. En åldrande befolkning är inte så vårdkrävande om fler är friska länge.
– Att lägga resurser på tydligt förebyggande yrkesgrupper som tandhygienister, logope- der, audionomer, optiker lönar sig, säger Magnus Nordström och avslutar:
– Många saker måste göras samtidigt och på lång sikt. Det är därför det är så viktigt att vara metodisk i arbetsmiljöarbetet. Det håller inte att försöka lappa och laga. Resurserna måste höjas beständigt och användas genom- tänkt för att komma åt den arbetskraft och kompetens vi behöver.