"Tillit” är ett av de senaste årens stora modeord inom arbetslivet och ledarskapslitteraturen. ”Tillit och medledarskap”, ”Vi måste prata om epistemisk tillit”, ”Trovärdigt ledarskap – att förtjäna teamets ledarskap”, är bara några av de senaste titlarna i bokfloden.

– En annan viktig sak är att det finns natur- liga vägar för feedback, till exempel till chef, och någon som lyssnar.

Tydlighet är ytterligare en aspekt som hon vill lyfta fram. Det måste vara klart för alla vad som gäller: vilka mandat som finns, vilka roller man har, och vem som ansvarar för vad.

– Det sista handlar om rättvisa, att man blir schysst behandlad. Jag tror att många kan stå ut med en ganska stressig arbetssituation om de känner att ledare är lyhörda och att man blir schysst behandlad. Det får inte vara godtyckligt vem som får utbildningar, nya befogenheter eller högre lön, utan det måste finns en genomtänkt och tydlig strategi för de här bitarna.

ÄR VI BRA PÅ TILLIT i svenskt arbetsliv? Både och. Det säger Charlotta Lundgren, psykolog, organisationskonsult och författare till boken "Tillitsbaserat ledarskap - handbok för chefer och medarbetare". Vi lever i en tillitskultur och har på individnivå en rätt utvecklad förmåga att lita på våra medmänniskor. På systemnivå däremot är problemen större.

– Som enskild chef kan man välja att avstå från kontroll och övervakning av medarbetare för att skapa förutsättningar för den här tilliten. Men det hjälper inte om vi har ett system som är kontrollerande. Då blir det ändå inte så mycket handlingsutrymme kvar för den enskilda individen.

De här kontrollerande systemen som Charlotta Lundgren ser i svenskt arbetsliv, och särskilt i offentlig sektor, kommer till uttryck i new public managementmodeller, men också i sådant som ”evidensbaserad praktik”, ”öppna jämförelser” – där man jämför verk- samheter med hjälp av indikatorer – och i en upptagenhet vid att säkerställa kvalitet.