2023-03-17

Mötet: Vår man i Kongo

Som ambassadör behöver Henric Råsbrant balansera många olika egenskaper. Bakgrunden inom musik och juridik kompletttterar diplomatutbildningen.

Runt om i Demokratiska Republiken Kongo (DRK) finns platser där svenska namn fyller minnestavlor och gravstenar. Våra missionärer nådde landet redan i början av 1880-talet, innan kung Leopold II skapade Fristaten Kongo, och deras församlingar och missions- stationer finns fortfarande kvar.

– Jag stöter ofta på kongolesiska företrä- dare som lyfter fram att de har gått i svensk missionärsskola, eller varit anknutna till en svensk missionärskyrka eller svenskt sjukhus. Så vi har en lång närvaro i landet, berättar Henric Råsbrant.

Nu är det han som ytterst representerar Sverige i DRK. Han är nämligen ambassadör där sedan september 2019, då han lämnade uppdraget som ministerråd och andreman vid ambassaden i Paris. Han hade innan det varit posterad i Elfenbenskusten och Sydsudan, och dessutom varit svensk delegat i den rådsarbetsgrupp som utarbetar EU:s politik rörande afrikanska länder.

– Jag har länge haft ett stort intresse för Afrika. Varför? Kultur, folk, natur, och de utmaningar som kontinenten står inför – någonstans där ligger det.

Henric Råsbrant är tillfälligt i Sverige. Vi befinner oss högst upp på åttonde våningen av utrikesdepartementet i Stockholm, i ett litet konferensrum som råkar vara ledigt. Utanför fönstren mot framsidan sitter Gustav II Adolf fastfrusen i tid och rum på sin bronshäst, mitt i ett bitande kallt vinter–Sverige. Några människor korsar sporadiskt torget.

Kontrasten är stor när Henric Råsbrant berättar om sina första intryck av DRK.
– När man kommer till huvudstaden

Kinshasa är det ganska överväldigande. Spännande. Det är ett enormt land, vad kan det vara – ett par hundra mil mellan de västra och östra delarna? Uppåt hundra miljoner människor.

Det är ett världens rikaste länder, konstaterar han, med enorma naturtillgångar i form av framför allt mineraler och regnskog. Samtidigt är befolkningen en av världens fattigaste.

– När du åker från flygplatsen, som bara ligger ett par tre mil utanför stan, passerar du många av de fattiga kvarteren på väg till centrum. Så du slås direkt av de enorma behov som finns. Ett myller av människor. Byggnader i dåligt skick. Kaotisk trafik.

DRK kämpar inte bara med materiell nöd, utan också med långvariga konflikter. Strider mellan den nationella armén och ett antal väpnade grupper, våldsamheter mellan olika folkgrupper samt interna flyktingströmmar skapar sammantaget ett vanskligt säkerhets- läge.

Sedan en tid tillbaka är situationen kritisk i östra delen av landet, där den återaktiverade rebellrörelsen M23 intagit allt större landom- råden i provinsen Nordkivu.

– Det här är den mest oroväckande, spända situationen jag har upplevt hittills. Om precis ett år är det planerade val, och vi ska nog inte utesluta att mycket av det hänger ihop med det som sker. Olika politiska intressen positionerar sig, berättar Henric Råsbrant.

RENT FYSISKT PÅVERKAR inte konflikten hans arbetssituation särskilt – utöver att planerade resor till östra delen av landet har behövt ställas in. Men säkerhetsfrågorna är en ständigt närvarande del av hans chefskap, berättar han. En ambassadör är ju faktiskt chef, och på ambassaden i Kinshasa finns 29 medarbetare.

– Det är en utmanande kontext, och det måste jag och ledningsgruppen hela tiden vara medvetna om. Det kan vara så att det pågår en manifestation som gör att man inte bör röra sig i vissa delar av centrala Kinshasa, eller som förra veckan, där det var en stor översvämning mitt i Kinshasa. Har man inte en nära kontakt med medarbetarna och ett bra informationssystem kan det bli stora säkerhetsrisker, med fara för liv och hälsa.

Ambassaden följer naturligtvis konflikterna mycket noga, och är också engagerad i att motverka dem. Vid sidan av andra svenska ”målområden” i DRK, som ”jämlik hälsa” och ”miljö, klimat och hållbart utnyttjande av naturresurser”, finns nämligen också det som kallas ”utveckling av fredliga och inkluderande samhällen”.

– Det handlar egentligen om att bidra till att försöka konsolidera en fredlig utveckling.

DRK har befunnit sig i kronisk humanitär kris i 25 år, berättar han. Alla aktörer, givare och humanitära bistånds- och fredsaktörer inser att någonting måste göras åt situationen – ett land kan inte ständigt vara i ett akut behov av hjälp.

Ett fjärde svenskt målområde som Henric Råsbrant och hans kollegor har på sitt bord handlar om att föra fram svenska värderingar. Det gäller specifikt frågor om mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstatens principer, jämställdhet och kampen mot korruption.

Generellt tas allt detta väl emot, säger han.

– Men visst, på en del håll i det kongole- siska samhället kan vissa frågor fortfarande vara känsliga. Sådana som rör hbtq, till exempel. Det är ett traditionellt samhälle.

Vad gäller relationen mellan Sverige och den högsta politiska ledningen så är den god, berättar Henric Råsbrant.

– Sverigebilden är generellt positiv, skulle jag säga. Vi är en stor biståndsgivare och ses som en trovärdig partner till DRK.

HENRIC RÅSBRANT ÄR jurist i grunden. När studierna var avslutade jobbade han först på en advokatbyrå i Paris och satt sedan ting på Stockholms tingsrätt. Han hade dock under en längre tid velat ägna sig åt internationella frågor och hoppade på ett uppdrag för UNHCR i Tunis.

– Något år senare sökte jag in till UD. Jag var glad över att ha kommit in och gick handläggarutbildningen, det som i dag är diplomatprogrammet. Det är drygt tjugo år sedan nu.

Juristbakgrunden är en fördel för honom som ambassadör. En annan tillgång är en viss scenvana. Han är skolad sångare med stor erfarenhet av uppträdanden, vilket kanske har underlättat för honom att hålla tal och anföranden, säger han.

Musikintresset har han också omsatt i utbyten mellan svenska och kongolesiska musiker. Det kulturfrämjande arbetet är en viktig del av ambassadörsjobbet.

– Jag ville få till lite sådan här ”New York”-stämning, så vi har kallat det ”Sessions in Kinshasa” (skratt). De äger rum på ambas- sadens terrass som musikalisk scen, och i centrum för allting står ambassadens flygel, som jag har fått låna från Danmarks honorärkonsul i Kinshasa.

En av de starkare upplevelser som Henric Råsbrant bär med sig från de här tre åren i DRK kommer från ett möte med tidigare barnsoldater.

– Det var gripande att höra dem berätta om sina upplevelser, och om hur de drogs med i väpnad verksamhet. De hade sina trauman med sig, sina minnen, men de ville hitta framtidsutsikter, en sysselsättning och sätt att återintegreras i sina lokala samhällen.

Nästa år lämnar Henric Råsbrant DRK. Vad händer då?

– Jag har ju familjen här hemma i Sverige, och jag har varit ute i ganska många år nu, så inriktningen är väl att jag kommer att åka hem. Samtidigt är jag alltid öppen för olika utmaningar – var de än kan vara.

Kärnan i
ditt yrkesliv

Kärnan i
ditt yrkesliv

Mötet: Vår man i Kongo

Ordförandeordet: Ordet hungersten väcker min klimatångest

Tema: Underbemanning - Negativ spiral

Spaning: Framtiden är tillitsfull