Kärnan i ditt yrkesliv

Essens 1-2021 2021-02-17

Tema Förälder: Risk att karriärvägar stängs när du får barn

Ett spädbarn ligger och tittar på ett annat större barn som leker med bilar

Det är dåligt för ekonomin att blir förälder – om du är kvinna. Även män dippar lönemässigt när barnet kommer, men tar igen tappet med tiden.

Efter första barnet sjunker sannolikheten drastiskt för mammor att besitta så kallade ”nyckelpositioner” på jobbet, enligt en ny rapport från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. 

För den nyblivne pappan däremot förändras knappt tillgången till dessa unika tjänster, ofta förknippade med större ansvar, högre lön och bättre löneutveckling. 

En möjlig förklaring till att det ser ut så här är bland annat att kvinnor vabbar mer än män och oftare går ner i arbetstid. Den typen av frånvaro är svår att förena med nyckelpositioner, där man ibland kanske är ensam om sin kompetens.  

– Män har också ganska låg egen sjukfrånvaro jämfört med kvinnor. Visst, de vabbar lite och är därför borta ibland, men trots det har män med barn ofta en hög tjänstgöringsgrad. I en familj där kvinnan går ner i tid kompenserar mannen genom att jobba mer, berättar Olof Rosenqvist, ett av namnen bakom rönen.

"De ekonomiska ­incitamenten för
att inte vara ­hemma med ­barnen måste bort."

 

Resultaten från IFAU:s rapport skulle kunna förklara en del av det lönetapp som drabbar kvinnor efter att de har fått barn. Och som håller i sig länge. I en ny sociologisk studie från Stockholms universitet framgår det att gapet i löneutveckling mellan könen efter barnafödande har förändrats mycket lite sedan slutet av 80-talet. 

Visserligen dippar även mäns lön något den första tiden efter att barnet har kommit, särskilt när det gäller gruppen högutbildade (som är de som i störst utsträckning tar ut föräldraledighet). Kvinnors andel av inkomsten är dock alltjämt mycket mindre, berättar Ann-Zofie Duvander, professor i demografi på Stockholms universitet och medförfattare till studien. 

– Pappans inkomst sjunker tillfälligt, sedan ser utvecklingen bra ut för honom – han tar till och med igen tappet med tiden – medan kvinnan har en fortsatt långsam inkomstutveckling, berättar hon.

Också här är en av förklaringarna ett ojämställt familjeliv, där kvinnan tar mer ansvar för hem och barn. En annan viktig faktor har med segregationen på arbetsmarknaden att göra. 

– De högutbildade kvinnorna har ofta jobb där löneutvecklingen inte är särskilt bra, typ lärare. Kvinnodominerade yrken har generellt en sämre löneutveckling än mansdominerade, och det påverkar bilden, säger ­Ann-­Zofie Duvander. 

Enligt lagen får arbetsgivare inte låta sådant som föräldraledighet, vab och sänkt arbetstid påverka vare sig lön eller tillgång till tjänster. Ändå vet vi att det sker. Enligt SRAT:s löneenkät 2020 bland medlemmarna – som är övervägande kvinnor – uppger 18 procent av de drygt 15 000 svarande att de upplever sig missgynnade lönemässigt av föräldraledigheten.  

Enligt Mats Eriksson, förhandlingschef på SRAT, är det här ett stort problem som han menar att facket måste arbeta med på alla nivåer – inte minst lokalt. 

Så hur ska man komma till rätta med den här strukturella orättvisan? Mats Eriksson understryker vikten av ”den krassa ekonomin”.

– De ekonomiska incitamenten för att inte vara hemma med barnen måste bort, säger han.

SRAT har genom åren yrkat på förbättrade villkor för föräldralediga vad gäller vabersättningar och föräldrapenningstillägg. I årets avtalsrörelse har dock inga konkreta förbättringar avtalats på området, delvis på grund av den lågkonjunktur som skapts av pandemin.

Utöver den ekonomiska faktorn vill Mats Eriksson också lyfta en annan, som inte syns i statistiken: kulturen på arbetsplatsen.

– Det handlar om vad organisationerna sänder ut. Hur ser man på föräldraledighet? Hur skapar man förutsättningar för att vara föräldraledig, på alla nivåer? Om man från ledningshåll pekar på att det här är en viktig del i livet och arbetslivet, och undanröjer de indirekta hindren, så gör det stor skillnad. 

Här har Mats Eriksson Ann-Zofie Duvander med sig. Att arbetsgivare medvetet diskriminerar tror hon är ovanligt. Snarare handlar det om brist på insikt.

– Om de vore mer medvetna om att det ser ut så här på en aggregerad nivå, om de hade det i huvudet hela tiden och kände till de allmänna mönstren, så skulle det spela stor roll. ●

17 februari 2021, 14:29

Granskning: Smittad på jobbet – svårt få ersättning

Stapeldiagram på antal coronarelaterade anmälningar per vecka Stapeldiagram på antal coronarelaterade anmälningar per vecka

Tusentals svenskar har under 2020 smittats av coronaviruset på jobbet. Men bara en bråkdel har rä...

17 februari 2021, 14:23

Spaning: Är chefen på glid?

Illustration på en man i hög hatt som nästan faller, en kaffekopp ramlar välter, papper flyger omkring, en man tar sin hand i pannan, några människor står och tittar på Illustration på en man i hög hatt som nästan faller, en kaffekopp ramlar välter, papper flyger omkring, en man tar sin hand i pannan, några människor står och tittar på

Marknaden för nya ­ledarskapsutbildningar tycks omättlig. Har vi fått sämre chefer, eller är det...

17 februari 2021, 14:16

Tema förälder: "Det gick inte att få upp lönen"

Med föräldraskapet kom både lönetapp och vab-press. Situationen fick Kristina Jonsson att byta...

17 februari 2021, 14:15

Tema förälder: Hennes chef gjorde alla rätt

Josephine Berge står utomhus med sitt lilla barn i famnen Josephine Berge står utomhus med sitt lilla barn i famnen

Josephine Berges oro visade sig obefogad– hon fick både ökad flexibilitet och en ny tjänst under...

17 februari 2021, 14:12

Mötet: Håkan Melinder värnar veteraner

Håkan Melinder sitetr i samtal vid ett skrivbord med två militärer Håkan Melinder sitetr i samtal vid ett skrivbord med två militärer

Stress, skador, relationsproblem. Håkan Melinder stöttar svenska soldater som varit på...