Smällen får Håkan Melinder att kasta sig på marken. Det smäller igen och han rullar in under sin mammas Volvo. Vid den tredje smällen inser han att han inte längre är skyttesoldat i FN-styrkan i krigets Bosnien, utan befinner sig hemma i Vaxholm. Det är december 1995 och salutskotten skjuts från Waxholms kastell för att fira drottning Silvias födelsedag. Här är han uppvuxen och har hört saluten sedan barnsben.

– Andra stressreaktioner var att jag slutade gå på gräsmattor, eftersom det kunde finnas minor där. Jag har inte gått på festival sedan FN-tjänstgöringen, eftersom lukterna på ett ohygieniskt festivalområde påminner om lägret vi byggde för flyktingarna efter massakern i Srebrenica, säger Håkan Melinder.

Han sitter i en fåtölj på sitt arbetsrum på regementet Livgardet i Kungsängen utanför Stockholm. På en hylla ligger baskrar och minnessköldar från tjänstgöringen i Bosnien åren 1995 och 1997 samt i Kosovo 1999. Det är erfarenheter som han har nytta av i arbetet som anhörig- och veteransamordnare. Håkan Melinder arbetar delvis med vanliga HR- och utbildningsfrågor, men framför allt med stöd till militära veteraner som gjort utlandstjänst och deras anhöriga.

– Jag har en förförståelse för vad utlandstjänstgöring kan innebära och känner till förkortningar, uttryck och fordonsbeskrivningar. När de vet att jag också har varit ute blir det lättare att prata.

Infarten till Livgardets kansli vaktas av två snöklädda kanoner. Inne i värmen berättar Håkan Melinder att det länge inte fanns någon tanke på att följa upp svenska soldater som varit i internationell tjänst. De fick en tågbiljett och åkte hem efter sin insats.

På 1990-talet insåg Försvarsmakten att det fanns ett behov av att ta hand om dem. Sedan 2010 finns en lag om att Försvarsmakten bland annat är skyldig att aktivt följa upp sin personal under fem år efter att de kommit hem.

Innan soldaterna åker på utlandstjänstgöring föreläser Håkan Melinder om uppföljningsansvaret. Han kopplas också in om någon blir sjuk eller skadad under insatsen och behöver tas hem till Sverige. I vissa fall möter han personen på flygplatsen och tar hen direkt till vården.

– En individ blev till exempel hemskickad i förtid på grund av en psykisk kris. Jag åkte med till psykakuten och följde sedan personens mående i ett halvår. Det berörde mig djupt.

När insatsen återvänder hem möts gruppen av U1, uppföljning 1, på Livgardet. Då föreläser en psykolog om stressymtom och Håkan Melinder berättar åter om uppföljningsansvaret. Soldaterna träffar också samtalsledare och pratar enskilt eller i grupp om vad de varit med om. U2, nästa uppföljning, sker efter cirka sex månader och har ett liknande upplägg.

Vid längre insatser åker Håkan Melinder ut till missionsområdet och följer upp på plats. Hösten 2019 var han i norra Afghanistan tillsammans med en psykolog. De intervjuade svenska soldater och skrev en rapport om deras mående. Han slogs av deras fina gemenskap och av hur normalt det hade blivit att träffa någon som var där för att höra hur de mådde.

– Det var ingen stor grej för dem utan en del av arbetet, det är moget. Det var skillnad mot när jag själv var ute, vi hade ju ett motstånd mot det där, jag ville inte visa mig sårbar, vare sig inför mig själv eller mina kollegor.

Det var våren 1995 som en då 23-årig Håkan Melinder reste på sin första utlandstjänst. Längtade efter att få göra skillnad och omslutas av samma kamratskap som under värnplikten. Han jobbade som skyttesoldat i skytteplutonen. Skyddade den egna plutonen, rapporterade från frontlinjen, skyddade transporter med mat och förnödenheter samt hjälpte till i olika flyktingläger. Han byggde bland annat upp flyktinglägret och tog emot människor efter massakern i Srebrenica.

– Jag mognade många år på kort tid.

Vi tar bilen en bit ut på Livgardets område. Här står gröna militärlastbilar tyst på rad i den vita snön. En bandvagn skramlar förbi på vägen. Håkan Melinder berättar att han blev mätt på att gå klädd i grönt i slutet av 1990-talet.

– Men utlandet drog fortfarande, det är som ett gift.

Han började plugga till socionom med siktet inställt på internationellt socialt arbete. Skrev sin c-uppsats om stressreaktioner hos svenska FN-soldater. Men så kom det första barnet, och han lade utlandstankarna på hyllan. Började arbeta på behandlingshem och senare med utredningar av barn och unga inom socialtjänsten.

2016 dog hans fru hastigt i en ovanlig form av benmärgscancer. Håkan Melinder och den yngsta av de tre sönerna gick båda in i depression. Han blev sjukskriven.

– Det var inte läge att arbeta med människor som mådde dåligt när jag själv var i sorg.

Efter ett år blev Håkan Melinder utförsäkrad. En kollega tipsade om en ledig tjänst som HR-generalist på försvaret. Han behövde något som kändes tryggt och som energin räckte till. På Livgardet fick han snart nys om rollen som veteran- och anhörigsamordnare.

– Jag hade lärt mig mycket om människor inom socialtjänsten och ville slå ihop den kunskapen med mina militära erfarenheter.

De soldater som behöver stöd kan ha allt från fysiska skador till stressreaktioner och problem i sina relationer. Håkan Melinder ser till att de får rätt vård och har även enskilda samtal. Men för de flesta räcker det med den ordinarie uppföljningen.

– Forskningen visar att svenska utlandssoldater i snitt mår bättre än den övriga befolkningen. Däremot visar bland annat skilsmässostatistik att de generellt är lite sämre på att hålla ihop sina relationer, därför jobbar vi också med anhöriga.

Vid större insatser på sex månader, och när det inte är pandemi, träffar Håkan Melinder de anhöriga tillsammans med personalchefen och insatschefen. Pratar om vad det innebär att ha sina anhöriga i ett visst missionsområde.

– Det kan röra sig om länder som Afghanistan, Irak och Mali, vilket kan väcka oro. Vi visar bilder och berättar om uppdraget. De har också möjlighet att kontakta mig under insatsen.

Han håller sedan fler träffar, uppdaterar de anhöriga under insatsens gång och förbereder dem på vad de kan förvänta sig inför att soldaterna ska komma hem.  Vid behov kopplar han ihop dem med frivilligorganisationer.

Just nu är Håkan Melinder i färd med att sy ihop sina olika yrkeserfarenheter än mer, genom att utbilda sig till samtalsledare. Och till sommaren ska han gifta sig. ●

Om Håkan Melinder

• Ålder: 49 år.
• Gör: Anhörig- och veteransamordnare på regementet Livgardet, Försvarsmakten.
• Familj: Sambo och fyra tonårspojkar.
• Bor: Knivsta.
• Fritidsintressen: Springa och pyssla med nya huset.