Riksdagen fattade beslut i bred enighet 5 maj om den nya lagstiftningen, men redan 14 december ifjol skickade Sveriges Tandhygienistförening, STHF, en hemställan till regeringen om att bemyndiga tandhygienister att utföra vissa estetiska injektioner i ansiktet.
För STHF har de varit en helt ny process med inledningsvis en osäkerhet om en sådan hemställan var möjlig innan lagen träder ikraft. Men efter klartecken från socialdepartementet lämnades en hemställan in i god tid före riksdagsbeslutet.
– Det som gör ett bemyndigande för legitimerade tandhygienister speciellt är att rätten att utföra estetiska injektioner då begränsas till ansiktsområdet. Det är en avgränsning som inte tas upp i lagtexten och kan därför kräva särskild analys, säger STHF:s ordförande Yvonne Nyblom.
– Vi har regelbundet varit i kontakt med socialdepartementet för att få en bild av vad som händer och där svaret varit hittills att frågan ännu så länge inte hanterats. Jag kan inte säga att det är överraskande och att det är troligt att vi får påminna om ärendet med jämna mellanrum.
Den nya lagen begränsar rätten att ge olika former av injektioner – som exempelvis fillers och botox – för legitimerade läkare, tandläkare och sjuksköterskor.
Tandhygienister har exkluderats från den rätten i den senare delen av en ganska lång process fram till kommande reglering, där den så kallade Skönhetsutredningen tidigare föreslagit att tandhygienister bör ingå i den grupp legitimationsyrken som får arbeta med estetiska injektioner.
– Vi är kritiska mot att STHF inte fick komma in tidigare i processen med propositionen. Till skillnad från tidigare har utredningsarbetet skett internt inom socialdepartementet istället för att använda sig av olika referens- och expertgrupper. När man väl har anlitat experter har vi inte blivit hörda och det är på eget initiativ som vi fått komma till departementet och presentera vår syn på frågan, säger Yvonne Nyblom.
Varför har tandhygienister exkluderats?
– Tyvärr tycks okunskap ligga bakom. Med den treåriga grundutbildning som numera är obligatorisk har vi en kunskapsgrund för att utföra vissa estetiska injektioner. Men mycket tyder på att man utgått från den tidigare tvååriga utbildningen och där funnit att det kan ifrågasättas om vi har tillräcklig allmänmedicinsk kompetens.
Yvonne Nyblom tillägger:
– Tandhygienister bör ges ett bemyndigande för estetiska injektioner i ansiktet utifrån att vår grundutbildning ger förutsättningar att tillgodogöra oss ytterligare utbildning för att bedriva arbetet på ett patientsäkert sätt. Vi har kunskaper om anatomi, känsliga vävnader och strukturer i kroppen samt sjukdomstillstånd och läkemedelsbehandling som måste vägas in i arbetet.
Tandhygienisten Eva-Lotta Carlsson driver klinik i Örebro och är en av de som drabbas av det nya regelverket.
– Just nu vet jag inte vad jag ska göra 1 juli. Detta efter att ha jobbat upp verksamheten under tre års tid och har etablerade kunder.
– Vi uppfyller samtliga krav som ställs i nya lagen – hygien, journalföring, kvalitetsarbete, kompetens. Ändå exkluderas vi, säger Eva-Lotta Carlsson lite uppgivet.
Fillers, botox och trådlyft är behandlingar som hon inte kan ge med det nya regelverket. Från start hade Eva-Lotta Carlsson 200 patienter och det har växt till 700 med en verksamhet där hon även erbjuder basundersökningar och annan traditionell tandhygienistbehandling.
– Det började med att jag för sex år sedan började jobba med estetisk injektionsbehandling vid sidan av en anställning som tandhygienist. En dag i veckan åkte jag runt och utförde behandlingar på olika skönhetssalonger, men upptäckte snabbt att det fanns brister i hygien. Därför sade jag upp mig och koncentrerade verksamheten med en egen klinik som är byggd för att bedriva tandvård. Personligen hade jag aldrig börjat arbeta med estetiska injektioner om jag inte vetat att en reglering var på gång, säger Eva-Lotta Carlsson.
Politiskt har Centerpartiet varit det parti som tydligast vill bredda rätten att utföra estetiska injektioner. Partiet välkomnar lagregleringen i stort, men betonar att regeringen bör överväga att tillåta fler legitimationsyrken att ge behandlingarna för att inte i onödan begränsa näringsfriheten.
Sofia Nilsson, Centerpartiet, sa under debatten som föregicks riksdagens beslut den 5 maj, bland annat att det inte kan vara meningen att utesluta legitimationsyrken som på bästa sätt kan utföra ingrepp. Jag anser därför att legitimerade tandhygienister borde finnas med i förslaget redan nu.

Text: Fredrik Mårtensson

Bild högst upp: Tandhygienist Eva-Lotta Carlsson  
Bild i texten: Ordförande Yvonne Nyblom

Fakta:
Lagen om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar beslutades av riksdagen 5 maj och träder ikraft 1 juli i år.
Behandlingarna får nu liknande krav som gäller vid ingrepp inom hälso- och sjukvården och med rätt för endast läkare, tandläkare och sjuksköterskor att ge injektioner. Till skillnad från tidigare utredningsförslag ges inte tandhygienister den rätten.