EDHFs internationella samarbeten

På den internationella arenan för tandvård finns ett stort antal organisationer som driver frågor utifrån olika perspektiv. Det är specialistföreningar inom de odontologiska ämnesområdena och det är föreningar inom områden så som utbildning, profession och sakområden.

Inom European Dental Hygienists Federation, EDHF, samarbetar vi med ett antal avdessa. Syftet är att i så många sammanhang som möjligt lyfta tandhygienister i Europatandhygienistperspektivet, vår roll och betydelsen av preventivt arbete. Ofta talas det mycket om att arbeta hälsofrämjande och förebyggande men när det kommer till hur och vem som ska utföra det arbete mer konkret så blir det ofta lite luddigt i kanterna. Därför är det viktigt att tandhygienister finns med i olika grupperingar för att ibland påminna om den resurs tandhygienisten är eller kan vara. Det finns mycket kvar att göra i många europeiska länder för att stärka tandhygienistrollen, preventionsarbetet och stimulera till ett gott teamarbete både i tandvården och i interprofessionella miljöer.

I rapporten the Global Burden of Diseases från 2017 kan vi se att karies är världens mest förekommande sjukdom, parodontit kommer på sjätte plats, båda är sjukdomar som i stor utsträckning går att förebygga. Genom att minska förekomsten kan vi också få ned kostnaderna för behandling och alla de sidoeffekter som uppstår i form av frånvaro från arbete och skola men även de samband som dessa sjukdomar har med den allmänna hälsan. Hållbarhetsmålen som WHO definierat i Agenda 2030 handlar om att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor i världen, främja fred och rättvisa och att lösa klimatkrisen. Stora och viktiga mål som också vi i tandvården måste förhålla oss till genom att fundera över vad vi kan göra för att bidra till ett hållbart samhälle. Allt ifrån att se över vilka och hur mycket material vi använder till att undvika reparativ tandvård.


Organisationen the Oral Health Platform, OHP
, beräknar att kostnaderna för tandvård i Europa under 2020 kommer att uppgå till 93 miljarder Euro. Det motsvarar ungefär 5 procent av de offentliga sjukvårdskostnaderna och 16 procent av de privata kostnaderna för vård.

Studier har också visat att munnen är den dyraste delen av kroppen att behandla. Utgifterna kommer sannolikt att överstiga utgifterna för cancer, hjärtsjukdomar, stroke eller demens.
OHP menar också att det finns starka bevis på att kostnaderna för att förhindra tandsjukdomarna är lägre än de för behandling. Det man också ser är att trots den globala nedgången i karies förblir sjukdomen fortfarande ett problem för många grupper av människor, främst i Östeuropa, och för socioekonomiskt utsatta i alla EU: s medlemsstater. Bristen på tillgång till tandvårdstjänster är fortfarande ett stort hälsoproblem bland utsatta och låginkomstgrupper.

Oral Health Platform, OHP, anser att europeiska beslutsfattare kan förbättra situationen på ett kostnadseffektivt sätt genom att fokusera mer på främjande av munhälsa och förebyggande av orala sjukdomar. Det finns behov av att förbättra insamlingen av data och att betrakta munhälsan som en integrerad del av allmän hälsa och adressera riskfaktorer som är gemensamma för många andra kroniska tillstånd, inklusive diet, rökning och alkoholanvändning. Ett viktigt mål är att skapa ett EU-finansierat permanent europeiskt nätverk för munhälsokontroll och datainsamling som samlar standardiserade data från varje EU-land årligen. Alla medlemsländer bör åläggas ett ansvar att säkerställa att en sådan insamling sker.

I OHPs preventionspolicy skriver man att alla befolkningsgrupper ska ha tillgång till munhälsovård baserat på behov. Alla EU:s medlemsstater bör också ta fram en specifik nationell strategi eller handlingsplan för munhälsan. Strategierna ska återspegla gemensamma riskfaktorer, ta hänsyn till specifika riskgrupper och integrera tydliga munhälsomål i nationella hälsoprogram och forskning.

Därtill behöver insatser göras för att minska ojämlikheterna i munhälsan genom att utveckla hälsofrämjande program med fokus på god munhygien. Det handlar om användningen av fluor, stimulera sunda dietvanor och minska sockerkonsumtionen men också att utveckla breda sociala beteendemässiga och miljömässiga modeller för hälsa.

OHP har sitt ursprung i ett initiativ inom EU vilket gör att man har ett nära samarbete med grupperingar inom både kommissionen och parlamentet.
Medlemmarna inom OHP möts oftast en gång om året för att diskutera aktiviteter och framtida projekt. Regelbundet presenteras och diskuteras också munhälsofrågor i någon av kommittéerna inom EU-kommissionen samt med enskilda EU-parlamentariker.

 

En annan av EDHFs samarbetsorganisationer är Alliance for a Cavity Free Future, ACFF, en non-profit-organisation som leds av tandvårdsexperter som gått samman för att hjälpas åt att genomföra förändringar i tandhälsovården över hela världen. Alliansens mål är att främja initiativ för att stoppa utvecklingen av karies och därmed uppnå en kavitetsfri framtid för alla. Att helt få bort förekomsten av initialkaries anses inte realistiskt och därför används begreppet kavitetsfri. För att uppnå målet anser alliansen att samarbete över professionsgränser krävs för att öka medvetenheten om karies och om hur man kan påverka människors tandhälsovanor positivt.

ACFF uppstod i samarbete med en världspanel av tandvårdsexperter, främst tandläkare. Alliansens mål är att driva globala samarbeten genom partnerskap med en rad intressenter alltifrån tandvårdsprofessionerna till myndigheter, folkhälsoorgan, utbildningar och gentemot allmänheten.

I juli 2013 bildade ACFF en ny pan-europeiskt sektionen där man samlade experter inom tandvård och folkhälsa och skapade då ett samarbetsforum för att kunna genomföra viktiga förändringar i tandhälsovården i hela Europa. Från 2014 har EDHF varit medlem i alliansen och Yvonne Nyblom har en plats i ACFFs collaborative council. Det mycket ambitiösa övergripande målet i den europeiska sektionen är att varje barn som föds i Europa 2026 och därefter ska kunna vara fri från karieskaviteter under sin livstid. För att uppnå detta måste en rad åtgärder tillkomma. Här behövs etablering av kariesförebyggande åtgärder som också innefattar ett nytt förhållningsätt i hanteringen av kariessjukdomen. En viktig del i det arbetet är att etablera ett preventionsinriktat kariescurriculum för tandläkarstudenter, något som definitivt inte är en självklarhet i för många länder. Nästa generations tandvårdsteam måste ha en helt annan medvetenhet och kunskap för att en verklig förändring ska kunna ske.

Även inom ACFF talar man om betydelsen av att underlätta regelbunden uppdatering av epidemiologiska data över kariesprevalens och distribution i Europa. För att kunna jämföra mellan länder, metoder och vårdmodeller behöver man identifiera och använda samma mätvärden för att bedöma kariesutveckling liksom förståelsen för de bredare sociala determinanterna för hälsa och oral hälsa.

Att kommunicera med nyckelpersoner och politiska beslutsfattare för att underlätta implementering av hälsofrämjande insatser i det kariespreventiva insatserna är en av organisationens huvuduppgifter.


I Association for Dental Education in Europe, ADEE, har EDHF varit medlemmar sedan 2016. ADEEs främsta uppgift är att främja utvecklingen mot en enhetlig hög standard för tandvårdsutbildningar, främst tandläkarutbildningarna i Europa men numera även tandhygienistutbildningarna.

Föreningen arbetar med att främja och hjälpa till att samordna granskning och kvalitetssäkring på tandläkarutbildningarna samt att främja utbyte av personal, studenter och program.
ADEE sprider kunskap och förståelse för utbildning samt utgör en länk mellan utbildningsanordnare i Europa.

Alltsedan EDHF blev medlem i ADEE har vi steg för steg etablerat synen på både tandhygienistutbildning och yrkesrollen genom att tala om vikten av en utbildning omfattande 180 högskolepoäng och varför det är viktigt. Det är fortfarande en lång väg till att få full acceptans för ett Common Education Framework, CEF, som EDHF har utarbetat. Vid fyra olika tillfällen har vi på de årliga mötena organiserat workshops där CEF-strukturen har presenterats och diskuterats. Vid den senaste workshopen i Berlin i augusti var intresset större än någonsin. Frågor och synpunkter som kom upp visade på både förståelse och respekt för en ny och enhetlig syn på tandhygienistutbildning i Europa. ADEE har varit ett viktigt stöd för EDHF i utvecklingsarbetet med vårt CEF då vi i grundstrukturen utgått från samma struktur som ADEE använt sig av när de utarbetade ett curriculum för tandläkare. Därmed har vi kunnat säkerställa hög kvalitet och på ett tydligt sätt kunna bli specifika rörande vad som är just tandhygienistens kärnområde.

Offentlig tandvård är inte stort i Europa, majoriteten av all tandvård bedrivs i privat regi. Däremot finns det ett stort intresse för det som kallas public dental health på flera håll. Organisationen European Association for Dental Public Health, EADPH, möts en gång om år för konferens och workshop-aktiviteter inom en rad områden.

EDHF har deltagit enstaka gånger, nu senast i september där mötet hölls i Gent i Belgien. Vi erbjöds att vara medarrangör då man särskilt ville uppmärksamma att den första kullen tandhygienister tog sin examen i Belgien, en väldigt rolig och spännande händelse. Tyvärr finns det skäl att oroa sig för hur arbetsmarknaden för dessa nya tandhygienister kommer att se ut då preventivt arbete utfört av tandhygienister inte ersätts inom något system. Det blir därmed dyrare för patienten då tandläkarna inte anser sig kunna dela "sina" ekonomiska ersättningar med tandhygienisterna.

European Association of Dental Public Health grundades 1996 som ett internationellt och oberoende vetenskapligt baserat forum för yrkesverksamma som har ett särskilt intresse för tandhälsofrågor och samhällsodontologi.

Målet för EADPH är att främja tandhälsa, som definieras av föreningen som vetenskapen och konsten att förebygga orala sjukdomar, främja munhälsa och förbättra livskvaliteten genom samhällets organiserade insatser. Detta gäller inte bara åtgärder riktade mot befolkningar som helhet, utan också för grupper och individer i befolkningen.
Från EDHFs sida hade vi möjlighet att vid olika programpunkter presentera vårt arbete med utbildning i Europa. Vi deltog också i en workshop som utmynnade i att vi kommer att medverka i en stor studie rörande tandhygienistprofessionen i Europa. Det blir mycket värdefullt att här kunna kartlägga arbetssituationen för tandhygienister i Europa.

EDHF möter och samverkar på något mer oregelbunden basis med en rad andra organisationer. Självklart med International Federation of Dental Hygien, IFDH, som är den världsomspännande organisationen för tandhygienister. Läs mer om IFDH och dess arbete här. 

Vi möter även den gruppering som organiserar de europeiska ländernas Chief Dental Officers. Council of European Chief Dental Officers, CECDO. Rådet strävar efter att vara ett forum för åsiktsutbyte runt munhälsofrågor som påverkar medlemmarna i Europeiska Unionen och det Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet. Syftet är att vara rådgivande gentemot de nationella regeringarna, till kommissionen och andra berörda parter i frågor som påverkar europeisk munhälsa.

I Sverige är Chief Dental Officer, CDO, placerad på Socialstyrelsen. För närvarande innehas befattningen av Mariana Näslund Blixt, ställföreträdande enhetschef på avdelningen för regler och behörighet. Ländernas CDO träffas 1–2 gånger om året i regi av innevarande EU-ordförandeskapsland.

EDHF har som ambition att hålla CECDO uppdaterade om utveckling inom tandhygienistområdet och då främst om arbetet med Common Education Framework för att tydliggöra betydelsen av utbildning för att på ett professionellt sätt kunna bedriva effektivt munhälsoarbete.


page3image23422304

EDHF har goda relationer med den europeiska Parodontologföreningen, European Federation of Periodontology. EFP har givit stöd i arbetet med det europeiska ramverket för tandhygienistutbildning och EDHF har haft möjlighet att delta med program under exempelvis EuroPerio9 i Amsterdam 2018. EDHF kommer också att under hösten delta i en "European Workshop of Periodontology" med rubriken "Evidensbaserade riktlinjer för parodontalterapi". EFP avser att genomföra ett stort projekt för att ta fram riktlinjer för parodontalterapi som harmoniserar med den nya klassificeringen av parodontala sjukdomar. Det känns väldigt positivt att EDHF fått möjlighet att bidra till detta.

Den utveckling som skett under senare år och den plats som EDHF idag har i olika forum runt om i Europa är mycket glädjande och viktig för synen på yrket och även för möjligheterna att kunna studera och arbeta inom Europa som tandhygienist. Det är mycket är kvar att göra men vi har startat en resa där vi genom att stödja varandra inom organisationen sakta men säkert etablerar oss som en självklar del av tandvården och den interprofessionella gemenskapen.

Text: Yvonne Nyblom, ordförande i Sveriges Tandhygienistförening samt i EDHF, European Dental Hygienist Federation.