135 unga vuxna i Västra Götaland med hög kariesförekomst ingick i studien. Alla gavs standardiserad munhälsoinformation i allmäntandvården, hälften av dem lottades till att även få behandling av psykolog med terapiformen ACT, Acceptance and Commitment Therapy. Behandlingen gick ut på att identifiera varför god munhälsa är värdefullt för patienten och träna mentala färdigheter som kan vara till hjälp för att etablera nya mer hälsosamma vanor.
I ACT-gruppen var den omedelbara effekten på hälsobeteenden tydlig, med förbättrad tandborstning och ökad användning av tandtråd, tandpetare och fluor. Även kontrollgruppen ändrade beteende, men inte lika mycket. En uppföljande delstudie visade på större förbättring av munhälsan i psykologgruppen, även om resultatet för plack och tandköttsinflammation inte skilde sig signifikant grupperna emellan. Genomgången ACT-behandling verkar ha varit mer effektiv för kvinnornas munhälsa.
– Resultaten visar att det finns ett behov av att utveckla effektiva metoder och tekniker för att främja munhälsan, och att teoribaserade metoder för att ändra folks beteende har potential att förbättra både egenvård och munhälsa, konstaterar Jennie Hagman.

• Källa: Göteborgs universitet