Vi förstår att det just nu pågår en diskussion i en låst grupp på Facebook om vad STHF har gjort kring utredningen och lagförslaget om estetiska injektioner, som trädde i kraft den 1 juli. En utredning och ett lagförslag som engagerar många medlemmar och icke-medlemmar.
Ni som är medlemmar har kontinuerligt blivit uppdaterade om lagförslaget och processen under de år som frågan har utretts, både kring den så kallade Skönhetsutredningen som lades ned 2017 och lagen om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar som nu gäller.
För att tydliggöra vårt arbete har vi här nedan samlat frågor och svar kring det föreningen gjort och planerar att göra i frågan kring estetiska injektioner. Vi hoppas att detta kan bidra till att ge svar på en del av de frågor som vi vet har florerat.
STHF är en organisation med knappt 3500 medlemmar, cirka 3000 av dem är yrkesverksamma tandhygienister varav ca 180 är egna företagare. Utvecklingen av tandhygienistyrket kräver alla goda krafter och input från medlemmar. Vi vill därför uppmana dig som är engagerad i tandhygienistyrkets utveckling och ännu inte är medlem att bli det och engagera dig lokalt. Vi välkomnar engagerade kollegor som vill vara med och driva både lokalföreningsfrågor och engagera sig i egenföretagarsektionen. Det är bara tillsammans som vi kan utveckla yrket och vara med och påverka på olika arenor i samhället, som remissinstans i lagstiftningsprocesser, i kontakter med riksdag och regering, som partner med våra systerorganisationer inom EU.
Vi vill också i detta sammanhang passa på att bjuda in till ett extra medlemsmöte där vi ytterligare kan förtydliga vad föreningen har gjort i frågan. Se datum och tid och anmälan nedan!
Frågor och svar kring STHF:s påverkansarbete med estetiska injektioner:
Hur ställer sig STHF till att tandhygienist ska utföra estetiska injektioner?
STHF anser att tandhygienister bör ingå i den begränsade grupp av legitimationsyrken som ska få utföra estetiska injektioner i ansiktet, så som vi har framfört till regeringen.
När började frågan om skönhetsingrepp och estetiska injektioner att utredas?
Den så kallade skönhetsutredningen startade 2014 och remissbehandlades 2016.
På vilket sätt var STHF då inbjuden att medverka/föra fram sin talan?
STHF hade representation i expertgruppen som knöts till Socialdepartementet. Då var vårt främsta motiv att bevaka frågan om EU-direktivet rörande blekning av tänder. Att tandhygienister inte skulle kunna fortsätta att arbeta med tandblekning var ett stort bakslag som vi arbetade intensivt med via både lobbyarbete i EU-parlamentet och gentemot svenska Läkemedelsverk samt Socialstyrelsen. Under utredningens gång kom frågan om estetiska injektioner in i arbetet och det var för STHF en självklarhet att också tandhygienister skulle ingå, vilket också blev utredningens förslag.
Det var ju flera tandhygienister som startade verksamhet med estetiska injektioner efter det att Skönhetsutredningen presenterades, var det fel?
Nej det var inte fel, men möjligen en chansning. Vi förstod ju att det så småningom skulle komma ett nytt lagförslag och det fanns inga garantier för hur den skulle utformas. Marknaden för estetiska behandlingar har varit oreglerad fram till 1 juli i år och därmed varit fritt fram för den som så önskar att arbeta med detta. STHF säkerställde exempelvis att patientförsäkringen som man som egenföretagare kan teckna via sitt medlemskap också omfattade estetiska injektioner.
Varför lades den första utredningen ned av regeringen?
Socialdepartementet valde att slopa förslaget med hänvisning till att utredningen inte tydliggjorde gränsdragningen mellan konsument och patient.
När startade den utredning som lett fram till den lag som gäller from 1/7?
Vi vet inte exakt när men Socialdepartementet valde, troligen under 2019, att göra en internutredning där man inte knöt till sig representation från professionerna. Varken STHF eller Tandläkarförbundet deltog i utredningsprocessen.
Vilka var inbjudna att medverka i den utredningen?
I den redovisning av uppdraget som Socialstyrelsen har gjort framgår att Socialdepartementet träffade en rad organisationer som främst representerar olika organisationer och företag verksamma inom skönhetsbranschen. Dessutom en rad myndigheter samt några regioner. Intressenter, som inte självklart känner till tandhygienistens kompetensområden, har fått företräde i utredningen vilket naturligtvis har bidragit till att tandhygienister inte omfattades i lagförslaget.
På vilket sätt var STHF då inbjuden att medverka/föra fram sin talan?
Vi blev inte inbjudna alls. Från STHF tog vi själva initiativet att få träffa de ansvariga utredarna på Socialdepartementet. Vi fick möjlighet att presentera yrket, utbildningen och inte minst tydliggöra att tandhygienisten i sin yrkesroll som anställd eller egenföretagare är underordnad tandvårdslag, patientsäkerhetslag, patientskadelagen, patientdatalag osv. Som legitimerad tandhygienist står man under Inspektionen för vård och omsorgs tillsyn.
Vården ska ske enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, hålla god kvalitet och vara av god hygienisk standard.
Vi förde även fram att legitimerad tandhygienist som arbetar i egen verksamhet kan bedriva tandvård både som vårdgivare, verksamhetschef, Lex Maria-ansvarig och behandlare. Tandhygienist med egen verksamhet tecknar patientförsäkring och är skyldiga att säkerställa att nödvändig kompetens finns tillgänglig för att möta de olika behov av stöd som kan uppstå i en behandlingssituation.
Vår bild är dock att utredarna redan hade bundit upp sig i synen på vilka som man ansåg hade tillräcklig kompetens för att kunna ta ansvaret att arbeta med estetiska injektioner. Det framgick tydligt att de menade att det främst handlade om den medicinska kompetensen. Dock har vi inte fått svar på vad det är som i så fall saknas för oss tandhygienister.
Vi presenterade de nya kursplanerna för den treåriga grundutbildningen och hade flera samtal med departementet, men nådde ingen framgång. Tandhygienisten inkluderades inte i promemorian Ds 2019:20.
Vilken roll hade Socialstyrelsen i den här utredningen?
Regeringen gav Socialstyrelsen i uppdrag att utreda om estetiska behandlingar som kräver medicinsk kompetens och som kan innebära betydande hälsorisker, ska omfattas av samma skydd för den enskilde som gäller för andra behandlingar enligt hälso- och sjukvårdslagstiftningen och hur det i så fall ska regleras. Socialstyrelsens uppdrag omfattade att:
• precisera vilken typ av behandlingar som kan anses kräva medicinsk kompetens och som kan innebära betydande hälsorisker,
• utreda om vissa av dessa estetiska behandlingar inte ska få utföras av annan än hälso- och sjukvårdspersonal,
• utreda i vilken mån personskador som uppstått i samband med dessa behandlingar ska omfattas av patientskadelagen och vilka övriga försäkringslösningar som behövs, och
• analysera förväntade konsekvenser för patienter, vårdgivare, landsting och staten samt berörda myndigheter, konsumenter och näringsidkare.
Här kan vi notera att Socialstyrelsen inte hade i uppdrag att precisera vilka inom hälso- och sjukvården, där ju även tandvården ingår, som skulle kunna omfattas av en ny lag. Via Socialstyrelsens dokumentation om utredningen och samtal med företrädare för Socialstyrelsen har det framgått att man inte agerat för att tandhygienister eller någon annan yrkesgrupp heller skulle ingå i gruppen av legitimerade yrkesutövare som får utföra estetiska injektioner. I sitt yttrande över lagförslaget säger Socialstyrelsen att de inte har något att erinra mot förslaget om vilka yrkesgrupper som ska inkluderas men menar att det ska vara möjligt att i framtiden inkludera även annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal.
Vad innebär STHF:s hemställan till regeringen?
Vi förstod att vi inte skulle få något positivt resultat efter det att remissomgången var slutförd. På det sätt remissen var utformad och med tanke på det svaga stöd vi hade i frågan från både departementet och myndigheterna valde vi att gå vidare med en hemställan till regeringen om att man med stöd av den nya lagen skulle bemyndiga tandhygienister att få utföra vissa estetiska injektioner i ansiktet. Det gjordes den 14 december 2020 och innebär att frågan kan avgöras direkt av regeringen. Vi har ännu inte fått någon återkoppling från regeringen.
Vad gör STHF nu?
Vi har återkommande kontakt med departementet och söker kontakt med Socialministern och hennes stab. Det har inte lett till några konkreta framsteg, inte minst har pandemin och regeringskrisen inneburit att detta inte har prioriterats. För STHF har frågan stor betydelse, inte minst av principiella skäl. När man väljer att reglera en ny del av vår yrkesutövning är det viktigt att det sker på tydliga grunder. Det är relativt få delar av vår yrkesutövning som är reglerade i särskild ordning, exempelvis är det receptförskrivningsrätten och delar av röntgenområdet som är lyder under särskilda lagar, så därför är vi noga med att agera när inskränkningar görs i vår yrkesutövning.
Från STHF:s sida har vi ändå gott hopp om att vår hemställan ska behandlas positivt då vi bedömer att den begränsning till ansiktet som vår hemställan innebär, i kombination med den kompetens och det ansvar tandhygienisten redan idag arbetar under, ska ge resultat. Tyvärr har vi inga indikationer på när frågan kommer att behandlas.
Ta gärna del av utredningen i sin helhet och de remissvar som inkommit. Här finns även en länk till STHF:s hemställan.
Välkommen att anmäla dig till det extra medlemsmötet där vi svarar på ytterligare frågor du har om STHF:s påverkansarbete kring lagen om estetiska injektioner och diskuterar andra för tandhygienisten viktiga frågor.
Anmäl dig till det digitala medlemsmötet den 11 augusti kl. 17.30-18.30 genom att maila namn och e-post-adress till info@tandhygienistforening.se senast den 9 augusti.