Sveriges Tandhygienistförening
En del av SRAT

2020-12-10

Covid-19 – hur kan vi vara mer förberedda nästa gång?

Med det nya coronaviruset SARS-CoV-2 och sjukdomen covid-19 ställdes hela världen på ända och i tandvården har vi börjat diskutera aerosoler som aldrig förr. Den här frågan diskuterades på djupet i ett program på digitala Riksstämman.

Bodil Lund, universitetet i Bergen och ordförande för Tandvårdsstrama
Mikael Zimmerman, egenföretagare inom hygien och smittskydd samt kvalitetsutveckling
Peter Lundholm, sakkunnig i tandvård och munhälsa hos Socialstyrelsen

Våra basala hygienrutiner har successivt utvecklats från 80-talets blodsmitta och HIV via 00-talets nya plåga med antibiotikaresistenta bakterier som främst sprids via kontaktsmitta till dagens befarade risk för coronasmitta via aerosol. Kända smittor via aerosol är TBC, mässlingen och vattkoppor.

Till en början var kunskapen om det nya virusets egenskaper helt obefintlig. Idag vet vi att inkubationstiden oftast är fem till sex dagar, men kan vara upp till 14 dagar och att infekterade personer kan föra smittan vidare tre dagar före första sjukdomssymtom. Vi vet ännu inte hur länge en person är smittförande. Högst viruskoncentration finns i halsen i början av sjukdomsförloppet. Smittvägar för SARS-CoV-2 är framförallt droppsmitta (prata, nysa, hosta, sjunga), kontaktsmitta och eventuellt oral-fekal smitta. Det är fortfarande osäkert om viruset sprids via aerosoler. Drygt två tredjedelar av insjuknade i covid-19 får symtom såsom huvudvärk, tappat luktsinne eller nästäppa. Ungefär 60 procent får hosta, kraftlöshet, myalgi eller snuva. Drygt hälften upplever smakförändringar eller halsont och knappt hälften får feber. Det är fortfarande okänt hur stor andel av de smittade som inte uppvisar några som helst sjukdomssymtom.

I många delar av världen stängde tandvården helt, medan vi här i Sverige i stort sett hållit öppet som vanligt. Åtminstone i de regioner som inte behövt dela med sig av sitt skyddsmaterial till hälso- och sjukvården eller de som har varit tvungna att helt eller delvis hålla stängt till följd av rekommendationer till riskgrupper att undvika onödiga sociala kontakter. Många har ställt sig frågan om våra basala hygienrutiner ger oss tillräckligt skydd. Efter nästan ett år med SARS-CoV-2 i Sverige kan vi konstatera att tandvårspersonal inte är överrepresenterade i statistiken över insjuknade i covid-19.

Bodil Lund ingår i den arbetsgrupp som tillsatts av NPO* Tandvård och Socialstyrelsen och som ska utreda aerosolens roll för smittspridning av covid-19 inom tandvården. Uppdraget ska redovisas i mitten av november. Vid kunskapsinventeringen framkom att definitionen av aerosol inte är helt klar och att befintliga studier i tandvården har många år på nacken och kanske inte är helt relevanta längre. Studierna är gjorda på den tiden vi inte bytte, rengjorde och autoklaverade blästerspetsar, hand- och vinkelstycken mellan varje patient, utan endast torkade av dem utvändigt med ytdesinfektionsmedel. Ni som är yngre häpnar förmodligen vid läsning av detta! Störst mängd aerosol hittas i väntrummen på tandvårdsmottagningar, följt av sterilrum och där ultraljudsinstrument används. I behandlingsrummen i övrigt är mängden aerosol kopplad till vilken aktivitet som försiggår.

Storleken skiljer vattendroppar från aerosol. Vattendroppar större än 8 µm sedimenterar på 0-20 minuter medan aerosol med 0,2 µm storlek kan sväva omkring mer än ett dygn. Aerosol kan innehålla SARS-CoV-2 men naturligtvis inte lika många virus som en droppe (den kända smittvägen) vars volym är 35 000 gånger större. Det vi ännu inte vet är hur många virus som krävs för att bli infekterad. Hög partikelkoncentration, lång exponeringstid, dålig ventilation och ökad luftfuktighet ökar risken för infektion.

Med anledning av den okunskap som råder gällande smittspridning av SARS-CoV-2 och att sjukdomen är allvarlig rekommenderas nu utökade smittskyddsrutiner enligt försiktighetsprincipen, utöver de basala hygienrutiner vi följer sedan tidigare:
• Triagering av personal och patienter, det vill säga den som har minsta sjukdomssymtom såsom feber eller symtom från luftvägarna släpps inte in på mottagningen
• Plexiglas i receptionen
• Munskydd llR under hela besöket
• Kofferdam om möjligt vid preparationer
• Högvacuumsug
• Fourhanded dentistry
• Minimera aerosolgenererande procedurer
• Minimera antalet medföljare, helst ska patienten komma själv
• Ev lufta rummet vid patientbyte
• Ev antibakteriell munsköljning

Se över hur patientflödet ser ut före och efter behandling och försök minimera tiden som patienten befinner sig utanför behandlingsrummet. Se också över flödet för personalen, så inte omklädningsrum eller lunchrum överbefolkas med eventuell smittspridning som följd.

Om risk för smitta är hög, till exempel om patienten är bekräftat eller misstänkt sjuk i covid-19, ges endast tandvård som inte kan anstå, i lokaler med anpassad ventilation och personalen bär andningsmask istället för munskydd.

Våra basala hygien- och smittskyddsrutiner har utformats för att undvika eller förebygga alla situationer som skulle kunna leda till att antibiotika eller andra antimikrobiella läkemedel måste användas. Utvecklingen av antibiotikaresistenta mikroorganismer är det största hotet mot både människor och djur. En situation utan verksamma antibiotika skulle innebära slutet för många av dagens självklara behandlingar inom hälso- och sjukvård respektive tandvård. Därför måste samtliga respektera de hygien- och smittskyddsrutiner som gäller. Desinfektion av vårdlokaler, instrument och händer måste ske med "overkill" så det inte avlas fram starka individer okänsliga för desinfektionsmedel eller antibiotika. Ytdesinfektions- och handdesinfektionsmedels verkningstid är densamma som tiden det tar för dem att torka – för nu levande och för kommande generationer måste vi ge oss den tiden. Idag finns en utbildning till steriltekniker inom yrkeshögskolan och Socialstyrelsens rekommendation är att alla som huvudsakligen arbetar med sterilarbete bör ha kunskaper motsvarande den utbildningen.
För närvarande arbetar vi med anledning av SARS-CoV-2 enligt utökade smitskyddsrutiner, frågan är om dessa gäller tillfälligt eller om de är här för att stanna?

*NPO, Nationella programområden, är Sveriges regioners nationella system för kunskapsstyrning i hälso- och sjukvård.

Håll utkik efter kommande kunskapshöjande rapporter!
-Nationella arbetsgruppen för aerosolgenererande procedurer i tandvården – Nationella rekommendationer
-Svensk förening för vårdhygiens riktlinjer för vårdhygien inom svensk tandvård, HOBIT, uppdatering gällande aerosoler
-Pia Skott och medarbetare har provtagit tandvårdspersonal som arbetat respektive inte arbetat med patienter sedan vi fick en allmän smittspridning av covid-19 i Sverige

Referat: Marie Sand

 

Senaste nyheter

22 december 2020, 12:53

Tack

Från STHFs styrelse vill vi framföra vår respekt och beundran för alla er som slitit hårt och på...

16 december 2020, 12:46

Söker du nytt jobb?

Du vet väl att du hittar platsannonser både här på webben och i TandhygienistTidningen?

16 december 2020, 11:37

Sänkt sockerhalt i livsmedel

Ohälsosamma matvanor är en av de största orsakerna till ohälsa och för tidig död. Med ohälsosamma...