Det konstaterade Tomas Josefsson, divisionschef Folktandvården, Region Norrbotten, under seminariet ”Kompetensförsörjning – för en jämlik och tillgänglig tandvård" på årets Odontologiska Riksstämma. Svensk Samhällsodontologisk Förening tog upp en rad frågor kopplade till att vi får allt fler äldre i befolkningen och allt färre yrkesverksamma i tandvården.

Mats Olsson, framtidsstrateg på Kairos Future, inledde med att beskriva omvärldsförändringar i hälsosektorn – det rör sig om drivkrafter, livsstilar och värderingar hos dagens unga som snart ska välja yrke.
– Drömarbetsgivare hos millenials, (personer födda åren 1981-1996), är Google, Spotify, IKEA mfl. Millenials kräver bland annat mycket tydlig och kontinuerlig återkoppling på det man gör för att vara nöjd, sade Mats Olsson.

Efter Mats Olssons genomgång tog paneldiskussionen vid med Gunilla Swanholm, tandvårdsdirektör i Region Uppsala och ordförande i Sveriges Folktandvårdsförening, Martin Färnsten, sekreterare i utredningen om jämlik tandhälsa, Tomas Josefsson, divisionschef Folktandvården, Region Norrbotten och Yvonne Nyblom, ordförande i Sveriges Tandhygienistförening.

Gunilla Swanholm menade att Folktandvården har det ganska tufft nu.
– Vi förväntas leverera handledning och massiv återkoppling till nyutexaminerade medarbetare under flera års tid, medelåldern på vår personal har sjunkit flera år den senaste tiden samtidigt som FTV ska ta ansvar för all barntandvård. Samtidigt har tandvården en geografisk utmaning då unga odontologer inte är beredda att bo på små orter.
– Och mycket stor brist på tandhygienister! Vi behöver många fler tandhygienister in i verksamheten, konstaterar Gunilla Swanholm.

Yvonne Nyblom tog upp den stora utmaningen med att göra tandvården intressant för de yngre.
– De vill kunna påverka sin arbetsdag men så ser inte tandvården ut idag. Unga vill kunna arbeta patientsäkert och med kvalitet, ha en lönekarriär, kompetensutveckling och karriärvägar, som till exempel möjlighet att specialisera sig.
– Vi måste använda de individer som finns i tandvården – det kommer inte att komma så många fler i antal, sade Yvonne Nyblom.

Martin Färnsten tog upp att de i arbetet med tandvårdsutredningen ser två bilder av tandvårdens organisation i Sverige.
– Vi har i Sverige ett högre snitt vad gäller behandlarkoncentration än vad övriga EU har, men vi upplever ändå brist. Det är viktigt att kunna se hela tandvårdens potential, sade Martin Färnsten.

Ett sätt att skapa intresse för äldre och för omsorg är de servicehubbar som börjat rotera inom vissa regioner. De ska utgöra en slags ”plantskola” för att få unga att få kontakt med äldre och en naturlig koppling till äldreomsorg. 
– Hemmet kommer i framtiden att bli en hub för hälsofrämjande åtgärder och information, sa Mats Olsson. 

Yvonne Nyblom menade att en del av lösningen på kompetensförsörjningsproblemet i tandvården kan vara att skapa fler kompetenser. 
– En hälsopedagog eller hälsocoach kan behöva anställas som i samverkan med tandvårdspersonalen motarbetar framförallt karies.

Martin Färnsten talade om att det är centralt hur verksamheten är planerad. 
– Behöver vi andra vårdmodeller? Eller behöver vi lägga mer resurser nära för dem som inte kan resa så långt?

Konsekvenserna av att tandvården tenderar att lägga för starkt fokus på den större friska patientgruppen som egentligen är frisk är att man i region Norrbotten nu inte nytecknar eller omtecknar några frisktandvårdsuppdrag, då man inte kan fylla systemet med personal. Något man känner igen i flera regioner.