Varför är det bara anställningstid som ska avgöra vem som ska få vara kvar. Ska inte kompetens vara lika viktigt?
Det är en myt att LAS bara tar hänsyn till anställningstid. LAS har tre principer: kompetens, anställningstid och ålder. I den faktiska tillämpningen av LAS har kompetens fått större och större betydelse, samtidigt som lång anställningstid inte är någon garanti för trygghet i arbetslivet.
Behövs inte en modern lagstiftning i stället för en gammal lag från 70-talet?
LAS är en flexibel lag som har utvecklats i takt med att arbetsmarknaden har förändrats. Dessutom går det att skriva kollektivavtal som ersätter eller kompletterar LAS och anpassas till enskilda branscher och företag. Vi tycker att utredningens förslag är allt annat än modernt och löser absolut inte de problem som finns på arbetsmarknaden idag.
Varför vill ni inte att arbetsgivare ska kunna göra sig av med anställda som missköter sig?
När något allvarligt misskött sig på jobbet gäller särskilda regler för uppsägning av personliga skäl. Men även då behövs rättssäkra lagar för att det inte ska bli helt godtyckligt. Dessutom har vi t ex provanställning som gör att arbetsgivare har sex månader på sig att se om arbetstagaren är lämplig för jobbet.
Vilka är de mest problematiska förslagen i utredningen?
Att arbetsgivare ska kunna undanta fem personer från turordningsreglerna, oavsett företagets storlek. Detta ska vara möjligt att göra var 3:e månad. Ett annat förslag är att det inte längre ska vara möjligt att ogiltigförklara uppsägningar om arbetsgivaren har upp till 15 anställda. Vår uppfattning är att de båda förslagen gör att många kommer att sakna ett grundläggande anställningsskydd och att rättsosäkerheten blir stor.
Sverige har en väldigt stark anställningstrygghet, behöver det inte balanseras upp med större flexibilitet för arbetsgivarna?
Enligt OECD är svenskt anställningsskydd inte särskilt starkt, ligger någonstans i mitten av OECD-länderna. Genom arbetsdomstolens praxis och genom kollektivavtal har LAS successivt gett arbetsgivare större flexibilitet.
Förslaget innebär en skyldighet för arbetsgivarna att kompetensutveckla, är inte det bra?
Jo, det är något vi har efterfrågat, och som verkligen behövs på svensk arbetsmarknad. Tyvärr är förslaget från utredningen inte bra och väger absolut inte upp de försämringar som föreslås. Det är för svagt, ger inte någon individuell rättighet till kompetensutveckling och kan inte tillämpas förrän en person redan har blivit uppsagd. Vad som behövs är en planerad och kontinuerlig kompetensutveckling under hela arbetslivet.
Är det inte viktigt att få en rörligare arbetsmarknad och ge unga och invandrare chansen?
Det är självklart viktigt, men det får inte ske på bekostnad av andra grupper. Det handlar om vilken typ av arbetsliv vi vill ha. Vi vill inte att arbetsgivare ska kunna säga upp personer bara för att de är äldre, sjuka, har små barn, eller bara inte passar in i mallen. Det finns inte heller någon garanti för att sämre anställningsskydd skulle göra det lättare för grupper som står långt från arbetsmarknaden att komma in.
Jag som akademiker har ju en bra kompetens, jag drabbas väl inte av ändringar i LAS?
Akademiker har en stark ställning på arbetsmarknaden, men även akademiker drabbas om arbetsgivare kan säga upp helt godtyckligt. Med utredningens förslag ser vi en tydlig risk att det kommer att uppstå fler otrygga och tysta arbetsplatser där akademikermedlemmar hämmas i sitt arbete. Förslaget riskerar också att få en negativ påverkan på innovation och utveckling.
Dagens LAS-regler är krångliga för små företag, behöver de inte förenklas?
Vi tycker inte att de föreslagna nya reglerna är mindre krångliga.
Tvärtom innebär de en förskjutning från samverkan till tvister och domstolsprövning. Dessutom innebär nya regler i sig att osäkerheten och tvisterna kommer att öka – och det i en situation när vi är i en allvarlig lågkonjunktur.