Logopeden nr 1 2019 2019-02-10

Samordnande logoped - vad är det?

Språket är ett av våra viktigaste verktyg för att ta in och kommunicera kunskap vilket har lett till att man på senare år alltmer förstått vikten av ett språkinriktat och språkutvecklande arbetssätt i skolan. Ann-Sofie Taleman, samordnande logoped i Norrköpings kommun och Marika Habbe, ledningsansvarig logoped inom Specialpedagogiska skolmyndigheten berättar mer om sina uppdrag och om ledningssystem i elevhälsa.

Logopedens roll i skolan

Antalet logopeder som anställs i skolan har ökat snabbt de senaste åren, delvis som en följd av att skolorna har blivit alltmer medvetna om vikten av språkinriktad undervisning i alla ämnen. Dessutom har kännedomen om funktionsnedsättningar som tillhör logopedens kompetensområde ökat. Skolans styrdokument betonar vikten av att utveckla och använda språket i lärande och i kommunikation. I samtliga ämnes- och kursplaner ställs krav på att eleverna ska behärska avancerade muntliga och skriftliga språkliga förmågor, vilka måste utvecklas parallellt med ämneskunskaperna för att eleven ska nå målen. Elever i språklig och kommunikativ sårbarhet är en heterogen grupp som av olika skäl behöver språkligt stöd under skolgången. Ett välfungerande språk är också en förutsättning för att klara vuxenlivets krav och språkliga svårigheter utgör riskfaktorer för utanförskap och psykisk ohälsa senare i livet.Logopeden har med sin specialistkunskap inom språkutveckling en nyckelroll och blir en viktig samverkanspartner till specialpedagoger och lärare.Tillsammans med pedagogisk personal kan en logoped definiera prioriterade språkliga områden samt stötta elevernas måluppfyllelse.

 

Vad tillför logopeder i elevhälsan?

Allt fler logopeder i Sverige anställs på förskolor och skolor och inom central elevhälsa. Den senaste elevhälsoenkäten från Sveriges kommuners och landsting (SKL) visar att logopeder tillsammans med studie- och yrkesvägledare är de största av elevhälsans icke lagstadgade yrkesgrupper. Elevhälsan vilar på tanken om ett team där olika professioner tillför kompetens som skolan och eleverna har behov av. Logopeder erbjuder spetskompetens inom kommunikation, språk och tal samt läs- och skrivsvårigheter, bidrar i utvecklingsarbete och systematiskt kvalitetsarbete inom dessa viktiga områden samt stöttar skolans skyldighet att säkerställa kvalitet. Målet är att skolan ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande för att stötta eleverna att klara kunskapsmålen, vilket logopeder bidrar till genom till exempel kompetensutveckling till pedagogisk personal, samverkan med pedagoger för att utveckla språkligt inkluderande arbetssätt i klassrummet samt stödinsatser för enskilda elever. Logopeder arbetar således på både organisations-, grupp- och individnivå.

 

Behov av samordning och ledningssystem

Många skollogopeder vittnar om svårigheten i att uppfylla den förväntade rollen när man anställs som logoped på en tjänst som tidigare ofta varit vikt åt specialpedagoger. I många fall är logopeder inom skola/förskola dessutom ensamma i sin yrkeskategori på arbetsplatsen. Skolledare och elevhälsochefer har inte alltid kunskap om logopedens specialistkunskaper och de skyldigheter och krav som följer med legitimationen. Ett ledningssystem innebär att skolhuvudmannen som ansvarig vårdgivare efterlever hälso- och sjukvårdens krav genom att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet, samt planera, leda, kontrollera, utvärdera och förbättra verksamheten. Upparbetade ledningssystem med en verksamhetschef som är ansvarig för att fullgöra uppdraget inom hälso- och sjukvård existerar i många kommuner. Verksamhetschefen kan i sin tur delegera uppgifter med ledningsansvar till företrädare för olika yrkesgrupper inom skolan som följer HSL.  Dessa samlas ofta i en medicinsk ledningsgrupp under ledning av verksamhetschefen, som har medicinskt ansvar, medan rektor ansvarar för det pedagogiska arbetet på skolorna. Ledningssystemet kan tydliggöra elevhälsans olika yrkesroller så att samverkan kan komma till stånd mellan medicinsk och pedagogisk personal, vilket gynnar alla elever - inte minst elever i språklig sårbarhet.

 

Samordnande/ledningsansvarig logoped

En ledningsansvarig logoped (LLA) har under ledning av verksamhetschefen övergripande samordningsansvar för logopederna inom aktuell organisation och behöver ha god kunskap om författningar, styrdokument och vetenskapliga rön, både vad gäller skolans verksamhet och den medicinska elevhälsan. En LLA ser även till att logopeder tillämpar kvalitetssäkrade arbetssätt för logopedisk utredning och insats samt säkerställer rutiner för journalföring. LLA kan även verka som sakkunnig gentemot skolchefer och övrig personal.

Arbetsuppgifter för en LLA kan till exempel vara att:

  •    Bevaka lagar, förordningar och nationella riktlinjer
  •    Bevaka forskning och nya rön
  •    Utarbeta och förankra rutiner för logoped anställd i förskola och skola
  •    Revidera rutiner vid behov
  •    Planera och leda nätverksträffar för logopeder.
  •    Ansvara för avvikelsehantering
  •    Sammanställa årlig patientsäkerhetsberättelse
  •    Påvisa behovet av logopedinsats i förskola och skola

 

LLA är en viktig garant för att förskole- eller skollogopeden får möjlighet att utöva sitt yrke med tydligt definierade arbetsuppgifter och rutiner med tillgång till journalsystem och erforderligt arbetsmaterial och utredningsverktyg. Med ett väldefinierat uppdrag blir det dessutom lättare att belysa behovet av fler logopedtjänster. Ann-Sofie Taleman har uppdraget som samordnande logoped för Norrköping kommuns 17 logopedtjänster inom förskola/skola. Inom Specialpedagogiska skolmyndigheten, med 12 logopeder totalt har Marika Habbe uppdraget som LLA. Samordnande/ ledningsansvariga logopeder finns bland annat även i Uppsala och Malmö.

Är du själv ledningsansvarig logoped i din kommun, eller är du intresserad av att veta mer? Ta gärna kontakt med artikelförfattarna!

 

Författningar

Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och Patientlagen (2014:821), nationella riktlinjer och lokala rutiner utgör grund för logopediska insatser i förskola och skola. Inom skolan gäller även Skollagen (2010:800).

Litteratur

Archibald, L. M. D. (2017). SLP-educator classroom collaboration: A review to inform reason-based practice. Autism & Developmental Language Impairments, 2, 1-17.

Bruce, B., Ivarsson, U., Svensson, A. & Sventelius, E. (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola: barnet, språket och pedagogiken. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.

Bruce, B. och Sjunnesson, H. (2018). Logopeden som kollega. Samverkan och samsyn. I Bruce B (Red).  Att vara speciallärare – Språk-, skriv- och läsutveckling respektive matematikutveckling. Malmö: Gleerups utbildning AB.

Glover, A., McCormack, J. & Smith-Tamaray, M. (2015). Collaboration between teachers and speech and language therapists: Services for primary school children with speech, language and communication needs. Child Language and Teaching Therapy. Vol. 31 (3), s. 363-382. DOI: 10.1177/0265659015603779

Wallach, G. P. (2014). Improving clinical practice: a school age and school-based perspective. Language, Speech, and Hearing Services in Schools, 45(2), s. 127-136. DOI: 10.1044/2014_LSHSS-14-0016

Nuläge och utmaningar i elevhälsan 2018. Elevhälsoundersökning 2018. Sveriges kommuner och landsting.

SPSM:s kartläggning om språkstörning i skolan, 2018

Senaste nyheter

Nationella riktlinjer behövs för språkstörning

2019-07-11 18:34

Socialstyrelsen bör inkludera språkstörning i sitt arbete med nationella riktlinjer för...

Ordföranden har ordet

2019-06-27 11:04

Slofs ordförande Ulrika Guldstrand om det stadigt växande arbetsområdet skollogopedi, om lärares...

Röstbesvär - en folksjukdom?

2019-06-03 00:00

Förra året publicerades en artikel i Journal of Voice om prevalens av röstbesvär bland vuxna...