I Hudiksvall startades hösten 2016 ett multidisciplinärt Essence-team under beteckningen Signalmottagningen. Här samverkar flera professioner från barn- och ungdomspsykiatri (BUP), barn- och ungdomshabilitering (BUH) samt barnsjukvård (BUS) för att optimera omhändertagandet av barn med sammansatt problematik.
Bakgrund
Initiativet att starta teamet kom från läkarchefen Alf Kågström, som tidigare har jobbat med samverkansmodeller inom såväl elevhälsovård som mellan kommun och landsting vad gäller barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maarit Wirkkala, medicinsk ledningsläkare för BUP i Gävleborg, såg omhändertagandet av barn med Essence-symptom som ett självklart förbättringsområde och var positiv till idén. Dåvarande verksamhetschef var drivande i att starta dialog med berörda kliniker, vilket inleddes i slutet av 2014. Tanken är att Essence-teamet ska vara en varaktig lösning, vilket också är landstingsledningens vilja.
– Vi valde att kalla Essence-verksamheten för ”projekt” för att få friare händer att utarbeta ett fungerande arbetssätt under en prövotid, berättar Maarit Wirkkala. För patienten är det ett självklart sätt att gå igenom vården, till skillnad från det pingpongsystem som tidigare funnits, där patienten bollas mellan olika kliniker.
Signalmottagningen
Projektteamet startade 2016 i Hudiksvall och består av, en sekreterare, en psykolog och en barnpsykiater från BUP, en specialpedagog, en logoped och en sjuksköterska/koordinator från BUH samt en fysioterapeut och två läkare från BUS. Man fick viss finansiering via SKL:s satsning på tidiga insatser, men personalomkostnader löstes inom befintlig budget. Respektive klinik ersattes därmed inte med extra personal. Man resonerade att dessa barn ändå skulle ha tagit resurser i anspråk på de olika mottagningarna.
– Jag tror inte att det finns någon universallösning för hur Essence-team ska se ut. Man får planera verksamheten utifrån de resurser man har och vidareutbilda sig för att bygga upp och upprätthålla kompetens, säger Maarit Wirkkala.
Teamet fick namnet Signalmottagningen och under projekttiden har man valt att ta emot barn i åldrarna 2-9 år från norra Hälsingland för att begränsa inflödet. Remisskriterierna är att barnet ska uppvisa 3-4 Essence-symptom enligt screeningformuläret Essence-Q. För barnet och föräldrarna innebär arbetssättet färre besök totalt, eftersom man träffar flera vårdgivare vid samma besökstillfälle.
Logopedens roll i Essenceteamet
Enligt barnpsykiater Maarit Wirkkala är det helt nödvändigt att ha med en logoped i teamet:
– När jag jobbar med neuropsykiatriska utredningar, händer det inte sällan att det också finns misstanke om språkstörning eller dyslexi. Det är rätt lönlöst att försöka ge insatser för ADHD om barnet inte samtidigt får insatser för sin dyslexi eller språkstörning och tyvärr finns det stora kunskapsbrister i skolan om dessa svårigheter i skolans värld, även bland specialpedagoger.
Lina Brolin är Signalmottagningens logoped och arbetar inom barn- och ungdomshabiliteringen i Bollnäs. När hon fick höra talas om planerna på att starta en Essence-mottagning blev hon direkt intresserad av att delta. Hon beskriver det som otroligt berikande att arbeta i ett Essence-team och menar att Signalmottagningens arbetssätt leder till en större helhetssyn på barnen.Signalmottagningen har dessutom gjort det lättare att samverka över organisationsgränserna även när det gäller patienter utanför Signalmottagningen.
– Jag tror generellt att vi inom vården borde arbeta mer som Signalmottagningen, säger Lina Brolin.
Utvärdering
Deltidsutvärdering av projektet visar att alla familjer är väldigt nöjda med både bemötande och hantering. Teammedlemmarna upplever att de gör ett ordentligt och gott jobb. Utredningarna tar lite mer tid än vad de skulle ha gjort på de övriga klinikerna vilket gör att man åtminstone på kort sikt behöver förstärka personalen på respektive klinik. Ekonomiska vinster är svåra att påvisa på så pass kort tid och på det begränsade patientunderlaget och ytterligare utvärdering sker när Signalmottagningen varit igång i ett år.
– Vi tror att en gemensam och ordentlig utredning från start borgar för att barnet får ett bättre omhändertagande, vilket också rimligen ger vinster både för familjen och för vården i form av färre besök, färre uteblivanden och rätt insatser. Detta arbetssätt leder också till bättre samarbete mellan klinikerna genom att man redan från början har en gemensam utgångspunkt vad gäller barnets diagnoser och behov, säger Maarit Wirkkala.
(Detta är en lätt omarbetad version av en artikel publicerad i tidningen Logopeden, nr 3 2017.)